Bosse Andersson och Anders Pettersson på Lokalkraft Sverige konkretiserar i sju punkter ingångsvärden för den kommande elnätsregleringen.

I Lokalkraft Sverige, LKS, är vi ett 40-tal medlemmar som driver lokaldistribution av el. Vi samlar elnätskunder i företag som ägs av kommuner eller av kunderna genom andelar i elföreningar.  Vi vill vara en god kraft och bygga en stark välfungerande elförsörjning för våra kunder i de samhällen där vi verkar. Det är ett långsiktigt projekt.

Läs den första artikeln av skribenterna på samma ämne. 

Kunder, elproducenter och elhandlare måste kunna lita på elnätsfunktionen. Samtidigt måste prislappen för elnätstjänsten upplevas rimlig.  Men vi vet att elnätsavgiften varierar en hel del över landet och även mellan elnätsområden som gränsar nära till varandra. Kan det då vara rätt? Hanterar vi våra elnätskunder på ett juste sätt?  Och är det egentligen så att man kan lita på en monopolist, skor sig inte denne alltid på kundernas bekostnad?

Ja det är kring dess frågeställningar, med en god portion misstänksamhet, som ramverket för elnätsföretagens avkastningsreglering diskuteras och utvecklas. Ytterst måste målet vara att skapa en tillsynsmodell som bygger förtroende för att det verkligen går rätt till. Samtidigt är det helt nödvändigt att tillsynsmodellen gör det möjligt underhålla och utveckla våra elnät. Och det gäller i alla delar av vårt land på tillväxtorter såväl som i glesbygd och i avfolkningsområden.

Modeller har styrkor och svagheter. Styrkan är att det finns ett yttre ramverk som faktiskt sätter gränser medan den mest uppenbara svagheten är den att det är just en modell, en förenkling av verkligheten.  Det är exempelvis svårt att i modellen väga in att olika typer av ägare strukturellt har olika nivå på kapitalkostnader – ett privat aktiebolag, en elförening respektive ett kommunägt bolag  eller kommunal förvaltning behandlas olika ur finansieringshänseende på kapitalmarknaden.

När vi i Lokalkraft Sverige värderar den pågående diskussionen om utvecklingen av gällande regleringsramar så är våra grundönskemål att så långt det är möjligt nå långsiktighet och förutsägbarhet. Det är helt rätt ansats att bygga vidare på nuvarande reglermodell med en fastställd WACC-ränta, vilken utgör grund för tillåten avkastningsnivå, och det bör vara Konjunkturinstitutet som statens expertmyndighet på ekonomiska bedömningar, som bör ges fortsatt uppdrag att bedöma räntan över en längre tid, förslagsvis sex år.

Vi ser ett antal konkreta beståndsdelar som vi bedömer viktiga att väga in när nu den nya reglerperiodens ramar ska fastställas:

– Att långsiktighet i tillsynshanteringen är en nödvändighet för att kunna hantera elnätens omfattande utmaningar i ett föränderligt energilandskap, därför föreslår LKS att reglerperioden fastställs till sexårig. Därmed hinner eventuella domstolstolkningar av gällande regelverk hanteras utan att spilla in i senare regleringsperioder.

– Att utöver att utöka reglerperioderna till sex år så bör det finnas möjligheter att föra över ej utnyttjade avkastningsmarginaler in i den påföljande regleringsperioden. Detta i syfte att åstadkomma en mer stabil tariffutveckling.

– Att det är rätt att införa mer differentierade avskrivningstider men att den så kallade 38-årsregeln inte bör avskaffas – en sådan ändring ger retroaktiva effekter och slår mycket olika företagen emellan.

– Att LKS ifrågasätter om efterhandsjusteringen av WACC-räntan är förenlig med EUs regelverk – det torde strida mot kravet på förhandsreglering.

– Att eventuella sanktionsavgifter ska tillkomma kunderna i efterföljande reglerperiod.

– Att formaliareglerna kring hur ett domstolsutslag i tillsynen för ett bolag kan åberopas av andra bolag enligt 5 kap. 15 § i ellagen ska finnas kvar. LKS känner en oro över att annars domstolshanteringen av svårbedömda frågor kan svälla i omfattning helt i onödan. Viktigt att alla behandlas lika.

– Att smarta elnät kräver kompetenta människor för sin uppbyggnad, utveckling och skötsel och att det därför i en väl fungerande reglering behöver ingå incitament för elnätsföretagen att utveckla sitt humankapital.

”Förtroende är det viktigaste energislaget” var en rubrik vi kunde läsa för några år sedan. Det handlade den gången om ett enskilt energibolag men det är en formulering som ytterst väl fångar in svensk elnätsdrift – den fungerar inte utan förtroende. Och väl fungerande elnät i tätort såväl som på landsbygd är en grundläggande välfärdsfråga. Det gäller därför att handha tillsynen efter ett regelverk som ger incitament för elnätsutveckling landet över.

För våra medlemmar i Lokalkraft Sverige är det uppenbart att elnätsdrift handlar om att bygga förtroende. Med en justerad regleringsmodell ser vi ett gemensamt ansvar från branschens aktörer med berörda myndigheter att bygga förtroende för vår sektor. En så viktig infrastruktur som våra elnät måste ges utrymme att utvecklas så att kunderna alltid kan lita på en väl fungerande eldistribution som också hanterar alla de nya utmaningar som förändringarna i vår elproduktion och vår energianvändning innebär. Det känns oerhört viktigt att hålla en konstruktiv dialog om dessa frågor levande. LKS avser delta i dialogen.

Bosse Andersson, VD i Lokalkraft Sverige

Anders Pettersson, Elnätsexpert, Lokalkraft Sverige