Reglering för långsiktig utveckling av elnäten

Reglering för långsiktig utveckling av elnäten

Bosse Andersson och Anders Pettersson på Lokalkraft Sverige beskriver de utmaningar som elnätföretagen står inför och som i hög grad påverkas av en ny elnätsreglering. Skribenterna återkommer på Second Opinion nästa vecka med mer detaljerade tankar om vad som är viktigt att arbeta in i det regelverk som nu ska läggas fast.

I regeringskansliet läggs i dess dagar sista handen vid det regelverk som ska vara styrande för regleringen av möjlig avkastning för de svenska elnäten under kommande regleringsperiod. Fokus för diskussionerna ligger nu som tidigare på var de yttre gränserna för tillåten avkastning till elnätsägarna ska sättas.

Det får sägas vara väl i linje med den tämligen polariserade debatt som förevarit under en följd av år där just den formella övre gränsen för avkastning målas ut som det absolut viktigaste. Att hålla avkastningen nere är det överordnade målet i den debatten. Och just nu ligger fokus på hur den acceptabla räntenivån ska kunna fastställas. Underförstått, med möjlig avkastningsnivå fastslagen så kommer alla bolag oavsett vilken nivå som fastställs att se till att omedelbart få upp priserna till den nivån.

Anders Pettersson, Elnätsexpert Lokalkraft Sverige

I Lokalkraft Sverige är vi ett 40-tal medlemmar som driver lokaldistribution av el. Vi samlar elnätskunder i företag som ägs av kommuner eller av kunderna genom andelar i elföreningar. Vi känner inte igen oss i beskrivningen.  Och vi känner oro över vart den polariserade debatten håller på att föra oss. De förslag som nu diskuteras kan få allvarliga konsekvenser. Vi vill slå vakt om en infrastruktur av största vikt för det moderna samhället.

Det förslag som Energimarknadsinspektionen, Ei, tagit fram innebär ett väsentligt skifte där regleringen kommer att styras av mer kortsiktiga räntebedömningar och där myndigheten anser sig bättre kunna bedöma och lägga fast rimlig ränteutveckling än vad regeringens egen expertmyndighet Konjunkturinstitutet på området klarar.

Med rådande ränteläge förstår vi att det låter bra att kraftfullt sänka avkastningsräntan, det går ju då att hävda att vi momentant räddar ett antal miljarder kronor till nätkundskollektivet. Det är en argumentation väl i linje med den som understödd av Ei hörs i debatten där varje domstolsutslag kring nu gällande regleringsmodell kommenterats som att ”nu kommer kunderna att drabbas av xx miljarder i höjda avgifter” – Men verkligheten är ju inte sådan.  Vi har en rad medlemsföretag som med bred marginal har elnätsavgifter som ligger under de taknivåer som fastställts för deras respektive företag. Men det förslag som nu diskuteras kommer ändå i många fall slå hårt även i dessa företag.

Den av- eller om man så vill omreglerade svenska elmarknaden har i dag dryga 20 år på nacken. Det har handlat om 20 år kantade av förändringar i regelverken kring vår sektor.  Det finns ingenting i dag som tyder på att de närmaste åren ser annorlunda ut. Med mängder av EU-initiativ och med en rad hemkomponerade svenska idéer till förändringar så står hela vår energiförsörjning inför utmaningar som måste hanteras.  I ett avsevärt antal fall handlar det om åtgärder där våra medlemmar kommer att ställas inför svåra beslut. Beslut om investeringarna i en tämligen osäker morgondag.

Det talas mycket om intelligenta elnät, att styra kunders energianvändning, att klara laddningen av en framväxande elbilsflotta, att hantera behov av el- och energilager liksom att fortsätta att ansluta allt fler kunders egna mindre elproduktionslösningar, vilket i allmänhet lär handla om solcellslösningar.  I alla dessa delar kommer våra elnätsbolag att vara centrala spelare.

Men vilka tekniker kommer att vinna? Vad händer när stödbelopp för en lösning plötsligt tas bort eller reduceras? En skatteförmån tas bort och en annan kommer till? Eller ny kunskap leder till en oväntad ny väg in i framtiden? Ja dessa frågor går ju inte att med säkerhet besvara så det gäller för det enskilda elnätsbolaget att vara på topp, att värdera läget och söka hitta de bäst fungerande lösningarna. Ibland på egen hand och andra gånger i samverkan med branschkollegor.

Och det är här det blir riktigt svårt, vår bransch lever i en osäker tid.  Andelen planerbar elproduktion minskar, tillgängligheten för olika kraftslag är olika och vad gäller de enskilda kraftslagens konkurrensförmåga så spelar skatter, avgifter och eventuella stödsystem avgörande roll för ekonomin.  Och så är det ju även för kunder som skaffar sig egna produktionslösningar.

Därför inställer sig frågan hur mycket ska våra nätbolag räkna med att på allvar behöva styra hos kunden i morgon? Lite, mycket eller kanske inte tvång alls utan det kan bli en tjänst som kunden efterfrågar i mer eller mindre stor utsträckning – denne bestämmer själv och styr själv – eller hur blir det? Men någon ska, eller kanske måste, tillhandahålla möjligheten eftersom ett gradvis och successivt förändrat elproduktionssystem ställer nya krav på vad distributionen ska klara.

Ovanpå dessa osäkerheter kommer så regleringsutvecklingen. Den är tyvärr inte rätlinjigt enkel att förutse. Avkastingsregleringen är en sak, funktionskrav är ett annat område av emellanåt besvärande föränderlighet. Inte ens den formellt fastlagda uppdelningen i vilket led i elförsörjningen som ska göra vad kan sägas vara tydligt över tid. Plötsliga och kortsiktiga regeländringar för en verksamhet med annars mycket långsiktiga perspektiv är problematiskt. Kraven måste gå hand i hand med utvecklingen över tid för att skapa tilltro till regelverket. Plötsligt tvingas nu elnätsbolagen från senaste årsskiftet ta in energiskatten på elhandlarens elförsäljning till kund.  Samtidigt pågår beredningen av en elhandlarcentrisk marknadsmodell som, införd om några år, handlar om att i stort sett allt av kundkontakter ska gå igenom elhandlaren.

Så i dessa tider då en ny elnätsreglering bereds – försök se vidare än till att bara hålla nere den yttre gränsen för avkastning – gör modellen stödjande för långsiktig utveckling av våra elnät. Utmaningarna är många och vi kan garantera att våra medlemmar vill göra allt som står i deras förmåga att bygga en i dag bra eldistribution än bättre så att den står rustad att ge kunderna säkra elleveranser!

Bosse Andersson, VD Lokalkraft Sverige
Anders Pettersson,  Elnätsexpert Lokalkraft Sverige

 

Av Bosse Andersson
vd Lokalkraft Sverige
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet