Carl Berglöf: ”Alla kraftslag sitter nu i samma båt”

Carl Berglöf: ”Alla kraftslag sitter nu i samma båt”

Den politiska styrning, som kretsar kring specifika kraftslag, har uppenbart bakbundit Svenska kraftnät i arbetet med att öka elsystemets prestanda, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert hos Energiföretagen Sverige, i denna artikel om boken Elsystemkrisen.

”Alla kraftslag sitter nu i samma båt. Den som månar om ny storskalig vindkraft bör samtidigt ha ett intresse av att också få ny planerbar kraftproduktion på plats”, anser han.

Under senare år har Svenska kraftnät tvingats införa stadigvarande begränsningar av handelskapaciteten i den svenska stamnätet och i förbindelserna med andra länder, vilket Second Opinion har uppmärksammat i en rad artiklar, tex denna. En situation med omfattande begränsningar av den nordiska elhandeln har blivit det normala.

Boken Elsystemkrisen diskuteras på ett seminarium under Almedalsveckan i Visby, den 5 juli klockan 8, på S:ta Katarinagatan 6. Köp boken här.

Carl Berglöf säger sig ha stor ödmjukhet inför de insatser som görs från Svenska kraftnäts kontrollrum. Det finns inga skäl att betvivla att man där gör allt man kan för att i varje stund maximera handelskapaciteten i stamnätet.

”Problemet är att i driftskedet är mängden verktyg mycket begränsad. Svenska kraftnät har till exempel framfört att det saknas resurser för motköp och avhjälpande åtgärder. Då kvarstår främst begränsning av handelskapacitet för att upprätthålla driftsäkerheten och hantera överbelastning – en åtgärd som enligt Elmarknadsförordningen endast får tillämpas i nödfall. Detta tillvägagångsätt har nu blivit praxis i normaldrift. Det är klart att vi inte kan ha det så.”

Den fråga man bör ställa sig, säger Carl Berglöf, är varför Svenska kraftnäts driftorganisation så ofta tvingas vidta nödfallsåtgärder. Varför är inte paletten av möjliga åtgärder större?

Problemet, menar han, ligger i den del av Svenska kraftnät som står för systemplaneringen. Den del av verksamheten, som planerar driften av stamnätet månader eller år framåt i tiden.

”Med god tidsmässig marginal till driftskedet finns i systemplaneringen möjlighet att skapa rätt förutsättningar, så att kollegorna i kontrollrummet sedan får en enklare uppgift och inte ständigt behöver dra i handbromsen”, säger han.

”Det kan handla om att etablera förbättrade mätmetoder, marknadslösningar för stödtjänster och upphandling av balanskraft för befintliga eller nya produkter. Det är ett arbete som behöver vara ständigt pågående.”

”Om handelskapaciteten ska utvecklas i takt med kraftsystemet, måste Svenska kraftnät ständigt ligga steget före. Kostnaden för åtgärderna är en spottstyver i jämförelse med de samhällskostnader som begränsningarna i handelskapaciteten medför.”

Energiföretagen har föreslagit att ett mål för överföringskapaciteten ska fastläggas. Lagkravet är att minst 70 procent driftsäker överföringskapacitet ska tillgängliggöras marknaden. Men 70 procent är just ett golv och inte något som är särskilt ambitiöst att ha sitt sikte inställt mot. Överföringskapaciteten mellan elområde SE3 och SE4 låg under 2021 på i medeltal 71 procent.

”Men en uttalad ambition i den här frågan saknas alltså i Sverige. Med ett fastställt mål skulle aktörerna, främst Svenska kraftnät, ha ett krav på sig att följa upp röda siffror och börja arbeta metodiskt, samordnat och målinriktat.”

Carl Berglöf noterar att Svenska kraftnät ändå har ryckt upp sig. Även regeringen har gripit in och börjat kräva rapporter i saken kvartalsvis. I en första rapport på 42 sidor, för det första kvartalet 2022, presenterade Svenska kraftnät en lång rad med åtgärder.

Nästa sak att prioritera är att fastställa vem som har ansvar för den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Det är inte längre givet att spotmarknaden kommer att leverera de stabiliserande förmågor som kraftsystemet behöver och som alltid har funnits där ”gratis”.

”Man brukar hänvisa till att politiken har det långsiktiga ansvaret. Givet hur energipolitiken utvecklats är det inte särskilt betryggande”, enligt Carl Berglöf.

Den negativa utvecklingen har skett trots att det finns en rimligt bra grund att stå på, nämligen EU:s regelverk, som föreskriver att systemoperatören har ett långtgående ansvar för landets elförsörjning. I händelse att spotmarknaden inte säkerställer de resurser som behövs, har Svenska kraftnät mandat att vidta andra åtgärder så att rätt resurser kan tillgängliggöras.

”I sista hand kan det handla om kapacitetsmekanismer, där elproducenter får betalt för att tillhandahålla effekt. Men eftersom det stör elmarknaden ska det undvikas så långt som möjligt.”

Mellan spotmarknaden och kapacitetsmekanismer finns även andra åtgärder som Svenska kraftnät kan vidta, som att etablera marknader för stödtjänster och avhjälpande åtgärder, utöver dagens olika marknader för balanskraft.

”Jag avundas inte Svenska kraftnät. Å ena sidan har man att införliva EU:s regelverk, som är baserat på förmågor, å andra sidan har man att underordna sig en politisk styrning som kretsar kring utveckling av specifika kraftslag”, säger Carl Berglöf.

”I valet mellan att göra sin statliga ägare nöjd och en effektiv kravhantering har det europeiska regelverket ofta kommit i andra hand. Till exempel har det europeiska regelverket för drift av elöverföringssystem (SOGL), som fastställdes 2017, fortfarande fem år senare inte implementerats i Sverige.”

”Sannolikt skulle läget i det svenska elsystemet i dag vara långt bättre, om EU:s regelverk för säkerställande av stödtjänster och avhjälpande åtgärder skulle ha införlivats fullt ut”, säger Carl Berglöf.

Som framgår i boken är en huvudorsak till överföringsbegränsningarna att planerbar elproduktion har avvecklats i södra Sverige. Med en ambitiös och teknikneutral implementering av EU:s regelverk skulle även investeringsläget för sådan elproduktionskapacitet se annorlunda ut.

”Ett syfte med regelverken är att möjliggöra en stark utbyggnad av väderberoende kraft, så det finns många som skulle vinna på en snabb implementering. Ökad handelskapacitet öppnar dessutom bättre upp norra Sverige gentemot elmarknaden i södra Sverige, vilket gör det hela särskilt angeläget för den kraft som är under utbyggnad i norr.”

”Alla kraftslag sitter i samma båt. Den som månar om ny storskalig vindkraft bör samtidigt ha ett intresse av att också få ny planerbar kraftproduktion på plats”, säger Carl Berglöf.

Ännu en aspekt han lyfter fram är att Svenska kraftnät ofta motiverar handelsbegränsningarna med att man måste sätta driftsäkerheten först.

”Det är en självklarhet att driftsäkerheten tas på allvar. Men Svenska kraftnäts huvuduppdrag är inte att leverera driftsäkerhet. Driftsäkerhet är en hygienfaktor som alltid måste upprätthållas. Svenska kraftnäts huvuduppdrag är att överföra el – och det på ett driftsäkert sätt.”

”I ett kärnkraftverk hade det inte accepterats att man reguljärt körde kraftverket på halvfart för att reaktorsäkerheten satte begränsningar. Det hade nog lockat till sig tillsynsmyndighetens uppmärksamhet.”

”Men det är precis detta som hänt Svenska kraftnät. Driftsäkerheten – hygienfaktorn – har tagit kontrollen över huvudprocessen: att överföra el. Därför har också Svenska kraftnät hamnat under Energimarknadsinspektionens tillsyn. Svenska kraftnät behöver återta den fulla kontrollen över elöverföringen”, säger Carl Berglöf.

 

Boken Elsystemkrisen har tidigare presenterats här (Svenolof Karlssons perspektiv), här (Henrik Svenssons perspektiv) och här (Maja Lundbäcks perspektiv).

Foto: Oskar Omne

Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet