Ei säger nej till Svk:s undantagsansökan

Ei säger nej till Svk:s undantagsansökan

Svenska kraftnäts begäran om undantag från 70-procentsregeln hänskjuts för sammanlänkningarna mellan SE3 och Finland respektive Danmark för avgörande till ACER. I fråga om övriga sammanlänkningar, inom Sverige och till bland annat Tyskland och Polen, säger Ei nej till undantag.

Energimarknadsinspektionen (Ei) har den 21 april, efter en utdragen beredning, fattat beslut om Svenska kraftnäts begäran om undantag från den så kallade 70-procentsregeln för innevarande år.

Besluten är formulerade så här:

– Ei avslår Svenska kraftnäts ansökan om att under år 2022 få göra undantag från kravet om att för marknaden tillgängliggöra minst 70 procent sammanlänkningskapacitet per timme i fråga om elområdena SE3-SE4 och SE2-SE3.

– Ei avslår Svenska kraftnäts ansökan om att under år 2022 få göra undantag från kravet om att tillgängliggöra minst 70 procent av sammanlänkningskapaciteten per timme i fråga om sammanlänkningarna DK2-SE4, Tyskland-SE4, Polen-SE4 och Litauen-SE4.

– Ei överlämnar Svenska kraftnäts ansökan om att under år 2022 få göra undantag från kravet om att tillgängliggöra minst 70 procent av sammanlänkningskapaciteten per timme för elområdena Finland-SE3 och DK1–SE3 till ACER (EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter) för beslut.

Second Opinion har vid ett antal tillfällen  berättat om Svenska kraftnäts överföringsbegränsningar och tillämpningen av 70-procentsregeln vid sammanlänkningarna både inom Sverige och med utlandet.

Svenska kraftnäts anhållan, den 6 oktober 2021, hos den svenska tillsynsmyndigheten Ei om undantag gällande sammanlänkningarna mellan elområdena SE3-DK1 och SE4-DK2 samt mellan SE4 och Tyskland, Polen och Litauen, var den tredje i ordningen. Ansökningar lämnades också, för första gången, om undantag mellan SE3 och Finland och för transmissionsledningarna SE2-SE3 och SE3-SE4 inom Sverige.

Att Ei:s beslut dröjde över ett halvår förklaras bland annat med att Ei ansåg det nödvändigt att begära in kompletterande information från Svenska kraftnät. Ei har även samrått med tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater som hör till de berörda kapacitetsberäkningsregionerna.

Både de finländska och danska tillsynsmyndigheterna har, Som Second Opinion redovisat, i skarpa ordalag motsatt sig de undantag som Svenska kraftnät begärt för sammanlänkningarna SE3-Finland respektive SE3-DK1.

Ei:s beslutsdokument är på många sätt informativt. Till exempel nämns att de långvariga överbelastningsproblemen i det så kallade Västkustsnittet i SE3 i allmänhet kännetecknas av en kombination av de här faktorerna:

1 En minskad efterfrågan nära Västkustsnittet till exempel under nätter och helger. När belastningen minskar ändras flödena i systemet. Exempelvis kan den lokala efterfrågan och produktionen nära Västkustsnittet vara i jämvikt under dagen. När den lokala efterfrågan sedan minskar kvällstid, hålls den lokala produktionen i allmänhet kvar på samma produktionsnivå och därmed uppstår en ny jämvikt med ökat flöde.

2 Hög vindkraftsproduktion söder om Västkustsnittet, särskilt i Danmark, Tyskland och södra Sverige innebär att det, normalt sett södergående, flödet ersätts av ett norrgående flöde.

3 Ökade flöden från SE3 till Norge som följd av minskad produktion i norska vattenkraftverk och/eller export via de nya norska sammanlänkningarna till kontinenten.

4 Kärnkraftsproduktionen söder om Västkustsnittet bidrar till ett flöde som belastar Västkustsnittet. Den nuvarande produktionsnivån förväntas kvarstå under 2022 och minst fram till 2024. Avvecklingen av två av de fyra reaktorerna i Ringhals kärnkraftverk (2019-2020) har dock minskat belastningen på Västkustsnittet.

Om de östvästliga flöden som föranlett Svenska kraftnät till nya, tidvis omfattande överföringsbegränsningar sägs att de uppkommit ”som en konsekvens av att det nordiska elsystemet genomgår snabba förändringar. Under 2020 och 2021 har två av reaktorerna i Ringhals kärnkraftverk tagits ur drift och i slutet av 2020 togs sammanlänkningen mellan NO2 och Tyskland i drift. Dessa två händelser leder till ett högre energiflöde från öst till väst.”

Den sammanlänkning som påverkas mest av detta är Finland-SE3, men även sammanlänkningarna SE3-DK1 och SE3-NO1. Även de interna elområdesgränserna SE2-SE3 och SE3-SE4 berörs.

Det nämns att situationer med höga flöden i Västkustsnittet under 2021 observerats ”mycket sällan”. I fråga om de öst-västliga flödena nådde Svenska kraftnät under perioden 1 januari – 26 september 2021 inte upp till minimikravet under 20 procent av tiden.

Ei gör även en genomgång av metoder som Svenska kraftnät använder för att minimera överföringsbegränsningarna. En sådan går ut på att kalkylerat överbelasta elnätet, baserat på ”en viss kortsiktig flexibilitet i nätverkselementens belastningsgränser”, bland annat beskrivet så här:

Varje nätverkselement har en permanent belastningsgräns (PATL), det vill säga den last som kan tolereras långsiktigt utan att utrustningen skadas. Därutöver finns en högre temporär gräns (TATL) som kan tolereras under en kort tid förutsatt att belastningen sedan återförs till normal nivå. Genom att på detta sätt ta en förhöjd risk har Svenska kraftnät fått till stånd en ökning med flera hundra megawatt tilldelad kapacitet på alla svenska elområdesgränser.

Ei redovisar också relativt detaljerat Svenska kraftnäts beskrivning av möjligheterna till motköp, användningen av den snabba störningsreserven och en del möjliga mindre kostsamma avhjälpande åtgärder.

Ei noterar att Svenska kraftnät tillsammans med de systemansvariga för överföringssystemen i Danmark, Finland och Norge börjat arbeta på en gemensam mothandelsmetodik i syfta att öka möjligheterna till mothandel i Norden.

Det sägs att problem med efterlevnaden av 70-procentsregeln huvudsakligen handlar om driftsituationer ”som inte kan anses vara normala”. Med det syftas bland annat på större revisioner av kraftverk och underhåll i nätet.

Ei-dokumentet konstaterar vidare att Svenska kraftnät inte alltid lämnat ut de grunddata som Ei begärt – ett tema som även behandlats här.

”Svenska kraftnät har inte redovisat alla begärda data och uppger att en del av begärda data inte kan beräknas innan den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden har införts i Norden. Vidare har vissa data inte lämnats ut till Ei på grund av att det råder sekretess. Exempelvis har Svenska kraftnät inte närmare specificerat var de fem kritiska linjesegmenten [flaskhalsarna] fysiskt finns i elnätet.”

Trots dessa begränsningar anser Ei att den beskrivna beräkningsmetoden och de data som presenterats är tillräckliga för att Ei, i avvaktan på att den flödesbaserade metoden införs i Sverige, ska kunna verifiera om miniminivån på 70 procent upprätthålls med bibehållen driftsäkerhet.

Ei ställer själv i beslutsdokumentet frågan hur undantag kan meddelas per sammanlänkning (till andra länder) trots att 70-procentsregeln av Svenska kraftnät beräknas per linjesegment (flaskhalsar internt i Sverige). Ei:s svar är att ”eftersom Svenska kraftnät i möjligaste mån har använt ACER:s metod för beräkningar, har Ei valt att godta Svenska kraftnäts beräkningar, där de beräknat miniminivån per linjesegment”.

Detta innebär bland annat att det inte går att dra slutsatser om huruvida miniminivån 70 procent har understigits genom att enbart kartlägga de begränsningar som sker på överföringsförbindelserna. Exempelvis skulle, enligt den tolkning som Ei alltså accepterar, begränsningen mellan Finland och SE3 kunna uppgå till bara hälften av överföringskapaciteten, utan att Svenska kraftnät ändå underskrider den definierade miniminivån 70 procent på något av de kritiska linjesegmenten.

Som sagt uppger Svenska kraftnät inte var dessa flaskhalsar i nätet finns.

I fråga om Svenska kraftnäts ansökan om undantag för tredje året i rad konstaterar Ei att det ”innebär att de åtgärder som Svenska kraftnät hittills vidtagit […] inte varit tillräckliga”. Samtidigt noterar Ei att undantaget för 2021 överhuvudtaget inte har använts under året:

”För att ett undantag ska kunna meddelas måste det dock finnas ett tydligt behov av ett sådant. I denna fråga anser Ei att Svenska kraftnät inte kunnat visa att man är i behov av undantag för 2022, eftersom man inte utnyttjat undantaget för dessa sammanlänkningar under 2021.”

I fråga om ansökan gällande Finland-SE3 och DK1-SE3 är Ei:s slutsats bland annat att ”Svenska kraftnäts metod för mothandel har brister” och att Svenska kraftnät ”inte fullt ut visat att de under 2021 uttömt alla möjligheter att mothandla och omdirigera för att upprätthålla miniminivån på 70 procents överföringskapacitet”.

Ei bedömer det därför sannolikt att miniminivån på 70 procent kan komma att behöva underskridas även under 2022 för att Svenska kraftnät ska kunna bibehålla driftsäkerheten i elnätet. Sammantaget anser Ei därför att det är visat att det är nödvändigt med ett undantag för de nämnda sammanlänkningarna.

Men, konstaterar Ei sedan, eftersom de finländska och danska tillsynsmyndigheterna motsatt sig undantag gällande Finland-SE3 respektive SE3-DK1, hänskjuts avgörandet till den delen till ACER.

I fråga om överföringsförbindelserna SE3-SE4 och SE2-SE3 avvisar Ei Svenska kraftnäts ansökan, då det inte är fråga om överföringsledningar som sträcker sig över en gräns mellan medlemsstater.

***

Bild: Energimarknadsinspektionens kontor i Eskilstuna.

 

Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet