”För trist att vi i Karlshamn nu producerar el”

”För trist att vi i Karlshamn nu producerar el”

Det är ”för trist”, säger Karlshamnsverkets vd Henrik Svensson, att Sverige hamnat i ett läge där el produceras med olja. Grundproblemet är att kraftsystemet försummats.
”Sverige behöver politisk enighet om vad kraftsystemet ska kunna leverera, men överlåt designen åt ingenjörerna och samhällsplanerarna”, är hans recept.

Det oljedrivna Karlshamnsverket beskriver sig som den sista livlinan i det svenska kraftsystemet. Under vintersäsongen – från den 16 november till den 15 mars – är kraftverkets kapacitet till största delen upphandlad som effektreserv av Svenska kraftnät. Om den kapaciteten inte räcker till, är det roterande bortkoppling av elkunder som gäller.

Bild: Karlshamnsverkets vd Henrik Svensson. Foto: Oskar Omne.

Så långt har det inte gått, men det säger något om Sveriges elsystem att Karlshamnsverket under 2021 var i drift mer än sammanlagt under hela tioårsperioden 2011-2020. Sammanlagt startades kraftverket 63 gånger under året och 110 GWh el producerades. Det motsvarar årsanvändningen av el för närmare 10 000 villor.

Året 2022 har börjat i samma stil. Enligt ENTSO-E:s databas för elproduktionen producerade Karlshamnsverket el vid sju tillfällen under perioden januari-mars, och och den gångna veckan – den 26 och 27 april – var det dags igen.

Detta inte i egenskap av kontrakterad effektreserv, utan som svar på prissignal. Trots den mycket höga kostnaden för att producera el med olja, aktiveras elproduktionen i dagsläget alltså av marknaden.

Kraftverkets vd Henrik Svensson menar att det är ”för trist” att läget i södra Sverige tillåtits bli så extremt. Han påpekar att växthusgasutsläppen ändå inte ökar totalt sett, som följd av att Karlshamnsverket kör i gång.

”All tillgänglig fossilfri kraftproduktion är redan utnyttjad till max när Karlshamnsverket aktiveras. Om inte vi skulle köra, skulle alternativet vara andra fossila kraftverk, kol- eller gasdrivna, på kontinenten.”

Sett i ett längre tidsperspektiv illustrerar Karlshamnsverkets elproduktion att ambitionen med indelningen av Sverige i elområden misslyckats.

Bakgrunden är välkänd för Second Opinions läsare: Med nedläggningen av kärnreaktorerna i Barsebäck åren 1999 och 2005 förlorade Skåne 8 TWh närproducerad el, vilket medförde effektbrist och behov av eltillskott utifrån, framför allt från norr. Proportionen efter kärnkraftsnedläggningen var att bara 4 procent av den svenska elen producerades i söder, medan användningen motsvarade 20 procent.

På svensk sida hanterades underskottet genom att elexporten till Danmark stryptes. Branschorganisationen Dansk Energi anmälde Sverige till EU för diskriminering av utländska kunder. Interna flaskhalsar fick inte flyttas ut till nationsgräns, utan skulle hanteras inom landet. Svenska kraftnäts beslut blev en indelning av Sverige i fyra elområden, som då vart och ett blev ett eget marknadsområde med egen prisbildning på elen.

Den bakomliggande tanken var att de prisskillnader på elen som skulle uppkomma skulle fungera som incitament för investerare och driva fram de nödvändiga satsningarna på ny elproduktionskapacitet.

Prognoser som visat sig vara dubbelt fel. Trots obalansen mellan elproduktion och elanvändning i söder höll sig elprisskillnaderna mellan elområdena länge på en beskedlig nivå. Inte heller ökade elproduktionskapaciteten i syd – det blev i verkligheten tvärtom.

Effekten kom desto mer brutalt 2020, då elprisskillnaden mellan norr och söder i Sverige skenade i väg, det till en nivå där skillnaden trots tillfälliga nedgångar befunnits sig sedan dess. Händelseutvecklingen kopplas på politiskt håll i dag gärna till Putin och det upptrissade gaspriset. Men prisskillnaden hade alltså etablerat sig långt innan Ukrainakrisen eskalerade.

Den obalans som skapades genom nedläggningarna i Barsebäck har i dag alltså ersatts med en ännu större obalans.

”Sett i ett elsystemperspektiv hänger allt logiskt ihop. Efter Barsbäcknedläggningen har södra Sverige länsats på nästan all annan storskalig, planerbar elproduktion, förutom ytterligare fyra kärnreaktorer även det toppmoderna Öresundsverket. Drift- och säkerhetsmarginalerna i kraftsystemet har minskat. Behovet av stödtjänster har ökat. Svenska kraftnät har tvingats till allt större överföringsbegränsningar i kraftsystemets sammanlänkningar, inom landet och med omvärlden.”

De havsvindkraftsparker som planeras utanför Sydsveriges kuster kommer inte att räcka till för lösa de problem som kraftsystemet står inför. Kraftsystemet handlar om mycket mer än volymen producerad el, framhåller Henrik Svensson.

Vad behöver Sverige göra för att få det kraftsystem som landet behöver? Här i korthet Henrik Svenssons recept:

”Först och främst behöver politisk enighet fastläggas kring vad kraftsystemet ska kunna klara av att leverera”, säger han, och för detta behöver politikerna förhålla sig till i varje fall följande frågor:

– Är det rimligt att medborgare och industri ska kunna få sitt behov av el tillgodosett när de så önskar eller bara när tillgången så tillåter?

– Är det rimligt att normalt förekommande störningar ska kunna hanteras utan oacceptabelt stora inskränkningar i leveransen av el?

– Är det rimligt att gemensamt finansierade tillgångar till exempel i form av överföringssystem för el ska kunna nyttjas på ett effektivt sätt utan begränsningar?

– Är det rimligt att den el vi tillhandahåller inom landet ska leva upp till det så kallade energitrilemmat, det vill säga vara tillgänglig för alla och vara hållbar ur såväl miljö- som socioekonomiskt perspektiv?

– Är det rimligt att det finns en beredskap för risker, kris och krigsliknande tillstånd eller till och med krig?

”Är svaren på dessa frågor ja och politiken dessutom enig i saken, ska det rimligtvis gå att komma överens om ett ramverk för kraftsystemets utveckling”, säger Henrik Svensson.

”Politisk detaljstyrning är inte önskvärd, ramverket räcker”, tillägger han och preciserar saken så här:

”Överlåt designen åt ingenjörerna och samhällsplanerarna. Se till att befintliga resurser får förutsättningar att finnas kvar för att möjliggöra fortsatt drift av kraftsystemet parallellt med att designen av framtidens kraftsystem pågår. Planerbar synkront ansluten kraftproduktion bidrar till stabilitet, störningstålighet och överföringsförmåga. Säkerställ att ekonomisk ersättning för stödtjänster utgår och designa kraftsystemet för att behovet av stödtjänster på sikt kan minska.”

”Planera för och bygg ut planerbar, fossilfri kraftproduktion framför allt i södra Sverige där behovet för närvarande är som störst. Var uppmärksam på behovet i norr och agera i god tid på signaler från industri och andra stora elkonsumenter. Förstärk överföringssystemet för el och bygg bort flaskhalsar.”

En annan fråga till politikerna handlar om att kraftsystemets leveransförmåga bör målsättas. Sannolikt ska en relativt hög självförsörjningsgrad eftersträvas inom samtliga fyra svenska elområden. Med självförsörjningsgrad avses effekt – inte energi, inskärper Henrik Svensson.

”Den tillgängliga planerbara effekten behöver sannolikt täcka mer än 50 procent av behovet inom respektive elområde under topplasttimmen för att tillgodose en välfungerande elmarknad med någorlunda förutsägbara och konkurrenskraftiga priser på el samt en tillräcklig risk- och krisberedskap.”

Om detta kan åstadkommas, sker en succesiv förbättring av kraftsystemet. Behov av stödtjänster kommer att minska och elområden kommer att kunna avvecklas, menar Henrik Svensson.

”Vid anslutning av ny produktionskapacitet ska samma krav gälla för alla oavsett teknik. Alla produktionsslag kan bidra till att leverera energi till elmarknad och elkonsument, men de fysikaliska egenskaper som krävs för att hantera driften av kraftsystemet måste säkerställas.”

”I grund och botten handlar det om att kunna reglera spänning och effekt. Om man inte kan eller vill bidra, bör principen ’polluter pays’ tillämpas, vilket innebär att man köper dessa förmågor från en annan aktör, om man själv saknar förmågan att bidra till säker och stabil drift av kraftsystemet”, säger Henrik Svensson.

 

 

9 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Lennart Nilsson skriver:

    ”Planera för och bygg ut planerbar, fossilfri kraftproduktion framför allt i södra Sverige…”

    Kan det vara något annat än kärnkraft som åsyftas? Varför kan ingen ledande företrädare för aktörer inom elförsörjningen tala klartext?

  2. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Karlshamns oljeeldade kraftverk drog vinstlotten och levererar el-kraft året om, om det behövs numera. Det är en pålitlig kraftkälla, resultatet av girig beskattning och prissättning, så dels kärnkraften stängts av i förtid och dels massor av mindre mottryckskraft körs mycket sparsammare i gnällbältet och söderut SE3 och SE4. Samtidigt råder stora överskott i SE1 och SE2 sedan priset varit för högt för elintensiv industri, nu senast Ortvikens pappersbruk i SE2.
    Räddningsplankan HYBRIT fungerar, men utbyggnadstakten är rätt blygsam just nu. Väte produktionen har bara ca 60 % verkningsgrad och i glesbygd finns inte tillräckligt med bostäder för att göra av med den spillvärmen.
    Allt följer fysikens välkända lag; en kraft har alltid en motkraft.

  3. Lars Kamél skriver:

    Svenska politiker lider av två vanföreställningar.
    Den ena är att kärnkraft är farlig och måste avvecklas. Detta trots att statistiken visar att kärnkraften har minst antal döda per producerad kWh och därmed är det säkraste energislaget. Stora kärnkraftsolyckor uppmärksammas, men inte att de kostar väldigt få människoliv och att exempelvis vattenkraft har haft många olyckor som har dödat betydligt fler än vad kärnkraften har gjort.
    Den andra är att det finns förnybar energi. Ett begrepp som visserligen går att använda, men som inte beskriver något som kan existerar i verkligheten. Den där ”förnybara” vindkraften är till exempel det energislag som använder mest material, och därmed ändliga resurser, per producerad kWh.

  4. Anders A Andersson skriver:

    Efter 30 år av avreglering ser vi att ”marknaden” inte fungerar. Därför måste vi tillbaka till planhusållning där staten bestämmer.

    1. Bernt Johansson skriver:

      Javisst, infrastruktur till självkostnadspris planerad för landet Sverige.

  5. Magnus Brunell skriver:

    Det är överhudvudtaget inte trist att Karlshamnsverket körs eftersom det är nödvändigt med pålitliga elproducenter.

    Det är däremot oerhört trist (milt sagt) att helt verklighetsförnekande politiker tillåter sig själva att med känslor som beslutsgrund genom politiska trix lamslå den svenska elproduktionen under förespegling av att ”klimatet måste räddas”. Skandal.

  6. Alvar Nyrén skriver:

    Karlshamnsverket kommer att behövas fortsatt liksom andra enheter som kan producera el i ett kallare klimat. Klimatet, enligt sitt 30-åriga medelvärde, vilket är det vetenskapliga sättet att definiera klimatet och klimatutveckling, kommer nu med hög sannolikhet att vända ner för många år, då den kraftiga men tillfälliga uppgången på 1990-talet försvinner ur beräkningarna. Hypotesen om mänsklig CO2 inverkan på klimatet kommer då att vara falsifierad, igen, liksom utvecklingen visade på e. 1960-talet, då klimatet var kraftigt nedåtgående globalt och i Sverige.
    Alvar Nyrén, Analytiker

    1. Fredrik Bruno skriver:

      Har jag förstått klimatvetenskapen rätt, så hade vi för ca 6-8000 år sen ett klimatoptimum och instrålningen (räknat på 65 grader nordlig bredd) är på väg neråt, dvs mot nästa istid (Mutan Milankonvitch teori). Detta kompenseras enligt professor William F. Ruddiman av t.ex. den ökande växthuseffekten. Den processen har pågått längre tid än vad vi tror, bl.a. som en följd av skogsavverkning i samband med uppodling. För närvarande överkompenserar växthuseffekten p.g.a. koldioxidökningen den ovannämnda avkylande effekten med råge. Kan vi inte balansera av de här effekterna mot varandra blir det antingen för varmt (som ”klimatalarmisterna” hävdar, eller för kallt). Under historisk tid har det under sådana geologiska perioder som silur (kalkrevsbildande organismer) och krita (dinosaurtiden) varit mycket högre koldioxidhalter (flera tusen ppm) och temperaturer (åtminstone 10 grader högre). vi bör ta med det i bilden när vi gör gissningar om den framtida klimatutvecklingen. Bilden är är varken enkel eller tvärsäker.

  7. Erik Eriksson skriver:

    Inlägget speglar ett komplett underbetyg åt våra politiker som på olika sätt styrt så, att den aktuella situationen uppstått.
    Ledtiderna är långa när det gäller produktion och fördelning av el så misskötseln har skett under lång tid. Till inte så liten del torde förhållandet ha uppstått via politiker utan naturvetenskaplig utbildning som följt tongivande åsikter. Åsikter som under senare år styrts av MP med stöd av maktpartiet S.
    Facit har vi i form av utfallet i Tyskland, där die Energiewende varit det rådande upplägget trots experters varningar. Det förskräckliga kriget i Ukraina har förvärrat situationen, men redan innan var upplägget bland annat med nedläggning av kärnkraft oöverlagt.
    I Sverige är ju bland annat prisskillnaderna mellan norr och söder något som inte är hållbart på sikt.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet