Vad berodde strömavbrottet på den Iberiska halvön på? Second Opinion har sammanställt en ögonblicksbild av rapporteringen om vad som ligger bakom händelsen. Brist på svängmassa var sannolikt en viktig faktor.

Den Iberiska halvön liksom delar av Frankrike drabbades i måndags av en blackout som påverkade över 50 miljoner människor. Redan under tisdagen hade i princip alla återfått strömmen. Utredningen och inte minst diskussionen om vad som orsakade detta massiva strömavbrott väntas pågå länge till. Second Opinion har sammanställt en ögonblicksbild av rapporteringen om vad som ligger bakom händelsen i Spanien, vilken väg ur det som är den mest lämpliga och hur det har tagits emot i den politiska debatten.

Bild: Svängmassa kan skapas av roterande turbiner.

Återkommande i diskussionen är att just den spanska kombinationen av hög andel väderberoende produktion, lite svängmassa och ett starkt beroende av några få kopplingar till det övriga europeiska elnätet sammantaget kan skapa sådana störningar att de normala stabiliseringsmekanismerna inte räcker till.

Ingen av de berörda stamnätsoperatörerna har i sina analyser sett några tecken på att det inträffade skulle kunna kopplas till en cyberattack, inte heller bränder. Spanska nationella domstolen, Audiecia Nacional, som bland annat hanterar politiskt känsliga frågor, har detta till trots startat en utredning för att granska om det kan ha handlat om sabotage.

EU-kommissionen har meddelat att man avser att genomföra en oberoende teknisk rapport om händelsen där den slutliga rapporten ska vara klar innan September 2026.

Euroelectrics generalsekreterare Kristian Ruby kommenterar händelsen: “Allt eftersom samhället förlitar sig allt mer på el är det avgörande att systemet är pålitligt.”

Det står klart att minuterna innan händelseförloppet, som ledde till blackouten började, stod solkraften för lite mer än 60 procent av den spanska el-produktionen medan andelen flexibel produktion i form av gasturbiner, som bidrog med svängmassa, var knappt 3.4 procent. Detta har påtalats av flera aktörer vilka pekar på att en hög och ökande andel sol- och vindkraft i energisystemet kommer leda till allt större utmaningar med balanseringen.

Med kopplingen till Frankrike och övriga Europas elnät bruten, saknades i läget som rådde förmågan att hålla frekvensen. Samtidigt har Spanien tidigare haft en ännu högre andel av sol- och vindkraft i systemet utan att liknande skett, trots att det ställer höga krav på frekvenshållningen. Men det är alltså vid en störning som den här bristen på svängmassa blir kritisk.

I kölvattnet av blackouten återkomer förenklat två sätt att beskriva problemet och lösningen. Den första förklaringen är det är för liten andel flexibel produktion som bidrar med svängmassa i systemet och kanske även för lite planerbar production.

Den andra förklaringen är att anpassningen av nätet, med hjälp av kraftelektronik och energilager, inte hängt med utbyggnaden av sol- och vindkraft, men väl utbyggt är ett sådant system lika robust.

Svenska kraftnät pekar på att systemet inte är byggt för att klara flera stora fel under en kort period. Det var 2003 som det senast inträffade ett jämförbart omfattande strömavbrott i Sverige då stora delar av södra landet mörklades. Att ett fel från Spanien till skulle sprida sig till Sverige menar Svenska kraftnäts driftchef Pontus De Maré är osannolikt eftersom vi och övriga Norden är ett eget frekvensområde.

Svängmassan i det nordiska elsystemet mäts och redovisas kontinuerligt av den finska TSO:n Fingrid.

I en kommentar under tisdagen sa energiminister Ebba Busch att det inträffade visar på vikten av leveranssäkerhet och hur fundamentalt energisystemet är i vårt moderna samhälle.

Den svenska regeringen har även en tydlig ambition att förstärka systemets robusthet och förmåga till ödrift genom ett flertal olika åtgärder. För bara en månad sedan togs Uniperägda Öresundsverket åter i drift efter åtta år i malpåse på uppdrag av Svenska kraftnät. Öresundsverket bidrar med 448 MW effekt, samt svängmassa, i SE04 som plågats av en kraftigt försämrad effektbalans sedan såväl kärnkraft som kraftvärme tagits ur drift under det senaste decenniet. Det råder dock lokal effektbrist på flera håll i landet och det är möjligt att det som inträffat i Spanien får återverkningar även i planeringen av det svenska elsystemet.