Beviset på att det går – 2010 byggdes ett helt nytt vattenkraftverk

Beviset på att det går – 2010 byggdes ett helt nytt vattenkraftverk

Stocke är en plats där det tidigare inte har funnits något vattenkraftverk men där man byggt ett helt nytt 2010. Det är i dessa sammanhang lite av ett ”solskensprojekt” som kommit till stånd. Men varför är det inte möjligt att genomföra liknande projekt i dag? Vi behöver ju mer, inte mindre förnybar el. Projektet är principiellt intressant med tanke på framtiden för den småskaliga vattenkraften.

Man kan alltför ofta läsa i media om den hårdhänta framfarten från flera länsstyrelser i landet och om hur myndigheterna har satt hård press på många ägare till små kraftverk. Fortsätter den trenden kommer vi i framtiden få än fler nedlagda kraftverk och även utrivna dammar med de förändringar av natur- och kulturmiljöer som detta kommer att medföra. Konsekvenserna kan knappast gagna varken samhället som helhet eller enskilda. Men det blir tyvärr så om ingen förändring sker.

Stocke kvarn ligger norr om Växjö och har anor från 1500-talet. Sågen som fanns här lades ner på 1950-talet och den tidigare kvarndriften upphörde 1962. I Länsstyrelsens inventering från 1999 av kvarnar och sågar i Kronobergs län har Stocke bedömts ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Redan 1991, då familjen förvärvat fastigheten började man undersöka möjligheterna att producera el i Stocke. Under 1999 lämnades en tillståndsansökan in till Miljödomstolen om lagligförklaring av befintlig dammanläggning samt ansökan om anläggandet av ett mindre kraftverk.

Sökandes önskemål var att med enkla medel söka åstadkomma en mycket miljöanpassad elproduktionsanläggning som smälter väl in i den gamla kulturmiljön. I november 2000 lämnade Miljödomstolen tillstånd till att uppföra det föreslagna kraftverket samt lagligförklarade och godkände befintlig damm, dess utskov och intag. Tillståndsprocessen med samråd, kontakter med kommun, myndigheter och så vidare hade löpt på väl och kostnaderna hade därför kunnat hållas på en rimlig, låg och därmed för den sökande hanterbar nivå. En fiskvandrings väg har byggts med stöd från offentliga medel.

Kraftverket stod klart våren 2010. Under de år som det lilla kraftverket har varit i drift har det producerat drygt 700 000 kilowattimmar förnybar koldioxidfri el. El som används dels för eget behov dels för omkringliggande fastigheter. Ny småskalig vattenkraft långt ute i elnätet innebär att nya tryckpunkter skapas vilket innebär fördelar genom att spänningshållningen och driftsäkerheten ute i nätet förbättras. Detta är särskilt värdefullt inom elområde fyra.

I april i år genomfördes ett tillsynsbesök i Stocke av Länsstyrelsen i Kronoberg. Vid tillsynsbesöket framkom att det inte fanns några anmärkningar på anläggningen eller skötseln av den. Tillsynsärendet avslutades därmed.

Men varför är det inte möjligt att i dag genomföra liknande projekt? Visserligen är Stocke ett litet kraftverk men frågan är inte mindre intressant ur principiell synpunkt. När tillståndsprocessen för Stocke genomfördes för cirka 15 år sedan låg kostnaderna för en tillståndsprocess på hanterbar nivå. I dag ligger nivån på ungefär en halv miljon kronor och uppåt och med risk för att ändå få nej på en ansökan. Dessutom tillkommer problem på grund av förändrat, negativt agerande från myndigheter. Detta kan inte vara i samhällets intressen.

Enligt en kartläggning som Energikontor Sydost låtit utföra finns det drygt 200 platser i olika vattendrag i Kronobergs län där det skulle vara möjligt att utvinna småskalig vattenkraft. Runt 80 används till det ändamålet, medan således cirka 120 är outnyttjad potential. Det finns vidare en del småskalig vattenkraft i Växjö kommun som har potential att uppgraderas och där man kan få ut mer effekt i befintliga anläggningar utan att störning på omgivande natur och vattendrag ökar. Denna möjlighet tas dock inte tillvara på i dagsläget.

Med utgångspunkt från det nationella perspektivet finns det uppgifter om att dagens småskaliga vattenkraft, som uppgår till cirka 4,5 TWh, kan öka sin produktion med ytterligare 5 TWh eller mer. Den småskaliga vattenkraften är ej betydelselös, det är en förnybar resurs som även den bör utvecklas.

Framtidsbilden med alltmer vindkraft och solenergi ökar behovet av balanskraft. Detta innebär att vattenkraften blir särskilt viktig vid omställningen från fossil till klimatvänlig produktion. Vi behöver därför en utveckling av såväl den småskaliga som den storskaliga vattenkraften för framtiden, och det finns goda möjligheter till det i Sverige.

Går det att påverka den negativa utvecklingen? Svaret måste vara ja, trots att uppförsbacken i dag är brant . Miljöbalken som är en ramlagstiftning ger stort utrymme för tolkningar och svaret är att regelverket måste ändras och bli tydligare så att myndigheternas agerande inte blir som i dag. Och vi har i dag en omodern miljölagstiftning som inte tar hänsyn till klimatfrågan – vår tids ödesfråga, vilket kan synas märkligt med tanke på den klimatkonferens som just avslutats i Paris.

Min förhoppning är
att den sittande Energikommissionen beaktar detta och med ett perspektiv där fler intressen sammanvägs på den politiska nivån borde det gå att få till en förändring och ett mer för framtiden anpassat regelverk. Men det brådskar.

Christer Langner
Före detta vd på Växjö Energi AB

Av Christer Langner
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet