“Sverige betalar för utbyggnad av norsk vindkraft”

“Sverige betalar för utbyggnad av norsk vindkraft”

I en exklusiv intervju för Second Opinion berättar Norges avgående olje- och energiminister Terje Søviknes om Norges roll i Norden och EU, och utmaningen att styra det annorlunda energilandet.

– Vi har hamnat i en situation där de svenska elkunderna ska betala för norsk förnybar utbyggnad. Det tilläggsavtal som Sverige och Norge ingick våren 2017, som jag och Sveriges energiminister Ibrahim Baylan förhandlade fram, slutade med att Sverige blev tvungen att acceptera att om Norge övergick sina 13,2 TWh före 2020, så skulle svenska elkonsumenter ta kostnaden för utbyggnaden utöver detta, säger Terje Søviknes till Second Opinion.

– Då trodde man förmodligen inte att Norge skulle nå sitt mål, men nu går utbyggnaden av norsk vindkraft som på räls. När vi ser på koncessions- och investeringsbesluten kommer Norge att överskrida 13,2 TWh med god marginal.

– Det är därför en realitet att svenska elkunder nu måste börja betala för norsk utbyggnad av vindkraft, säger Terje Søviknes till Second Opinion.

Svensk hemläxa
– Det viktigaste för elcertifikatsystemet att få till en stoppregel på svensk sida. Också Sverige kommer att nå sina mål i förtid, så en stoppregel är viktig för att inte marknaden ska kollapsa. Så där har svenskarna en nöt att knäcka, säger Terje Søviknes till Second Opinion.

– De kommer säkert att lösa det, men den svenska regeringen har ju försökt att styra marknaden med politiskt motiverade subventioner och det kan ju vara krävande. Det finns ingen anledning att det ska vara dyrare att bygga i Sverige än i Norge.

– Men detta rör sig om en större överenskommelse som Baylan var mycket mån om och ville ha bredast möjliga stöd för. Norge har däremot varit väldigt tydligt med att efter 2020 kommer vi inte att subventionera mer ny förnybar energi då vind och sol kommer att stå på egna ben kommersiellt, säger Terje Søviknes till Second Opinion.

Svårt med unioner
Efter knappt två år avgår Terje Søviknes (Fremskrittspartiet) fredag 31 augusti 2018 som Norges olje- och energiminister. Det finns ingen dramatik i avgången utan är en del i statsminister Erna Solbergs regeringsombildning där flera ministrar byts ut. Ny olje- och energiminister blir Karl Børge Freiberg, också han från Fremskrittspartiet.

Den största politiska bataljen under Terje Søviknes ministertid har varit att få Norge ansluten till EU:s tredje energimarknadspaket. Att gå med i energiunionen och infoga sig under regleringsmyndigheten ACER:s regim satt långt inne i stora delar av norsk industri och politik där motståndet mot EU är starkt. Att Norge inte är med i EU men måste förhålla sig till sitt EES-avtal påverkar norsk energipolitik på många fler sätt än det som omedelbart syns ute i samhällsdebatten, berättar Terje Søviknes.

Med andan i halsen
Även om EES-avtalet är bra och den nordiska gemenskapen är stödjande och stabil så kommer Norge ofta i otakt med omvärlden vad gäller genomförandet av regelverk, systemfrågor och energipolitiska beslut, tycker Søviknes. När Sverige och EU var i full gång med diskussionerna runt det nya fjärde energimarknadspaketet (Vinterpaketet) så hade inte Norge ens hunnit godkänna EU:s tredje paket.

– Vi kommer med andan i halsen många år efteråt. Den största utmaningen med att Norge inte är EU-medlem är att det blir väldigt långa processer innan allt har satt sig, säger Terje Søviknes.

Först långt efter att EU har utformat sina regelverk kan Norge börja förhandla om hur det ska implementeras i EES-avtalet.

Terje Søviknes. Foto: Fremskrittspartiet

– För oss betyder det att det går åt dubbelt så lång tid. Och till detta kommer att vi i våra nationella debatter i Norge blandar ihop väldigt mycket som inte hör till sakfrågan, säger Terje Søviknes till Second Opinion.

Skapade irritation
I perioder har förskjutningen mellan processerna i Norge och EU bidragit till att det också har uppstått ett vakuum i kontakten mellan de nordiska ländernas systemoperatörer, berättar Terje Søviknes för Second Opinion. Det öppnar för osäkerhet i samarbetet, och under en period drog TSO:erna inte alls jämnt.

– Det fanns en tid då det nordiska samarbetet var krävande. Statnett och Svenska kraftnät tog saken i egna händer, något som kanske uppfattades som att ”storebröderna tog regin”. Det kanske vi gjorde och det blev en smula irriterat men vi tyckte att det var bra, säger Terje Søviknes.

– Bland annat skickade finnarna en fråga till EU-kommissionen och undrade i hur hög grad andra nordiska aktörer måste förhålla sig till den norska systemoperatören så länge Norge inte var en del av EU:s tredje energimarknadspaket.

Sedan dess har Norge och de nordiska systemoperatörerna fått på plats en mycket bättre dialog, tycker Terje Søviknes. Bland annat upprättades i våras en ny nordisk balanseringsmodell och han nämner också den gemensamma nätutvecklingsplanen som kom hösten 2017.

– Det viktiga är att TSO:erna har beslutat sig för att jobba aktivt med att möta de utmaningar man kan identifiera, bland annat hur flexibilitet kan bidra till att hålla nere nätkostnader. Nu jobbar systemoperatörerna bra, tycker jag

Gränshinder och investeringar
Den avgående energiministern tycker inte att Norge idag sitter med oöverkomliga problem runt överföringskapacitet och flaskhalsar i transmissionsnätet som har påståtts utgöra handelshinder för svensk billig elimport, något Statnett inte håller med om.

Terje Søviknes erkänner emellertid att det finns ett stort investeringsbehov i det norska elnätet, på alla nivåer. Både branschen och TSO:n har tidigare underinvesterat i sina elnät samtidigt som ny förnybar elproduktion har växt fram i rekordfart.

– Men åren framöver kommer nya investeringar att lösa många av de utmaningar vi idag kan se. Norge har idag en historisk hög investeringsnivå i både transmissionnätet och på distributionsnivå. Tillsammans planerar Statnett och elnätsbolagen investeringar runt 140 miljarder norska kronor under kommande tioårsperiod, säger Terje Søviknes.

 

* * *

 

 

 

Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*