Mothandel kan minska prisskillnaderna mellan elområden

Mothandel kan minska prisskillnaderna mellan elområden

Som Sveriges största elproducent uppmanar Vattenfall Svenska kraftnät att öka marknadens utrymme att föra över el till södra Sverige genom att mothandla kapaciteten i de interna svenska elområdesgränserna. Det skriver Sjur Jensen, chef för Vattenfalls produktionsledning och Anja Alemdar, chef för Vattenfalls samhällskontakter i Sverige.

De stora prisskillnaderna mellan elområdena i norra och södra Sverige har debatterats flitigt på sistone. Elkonsumenterna i södra Sverige har långa tider fått betala mångdubbelt mer än de som bor i norr. Vattenfall menar att Svenska kraftnät (Svk) borde använda de senaste två årens flaskhalsintäkter på över 30 miljarder kronor för att mothandla överföringskapaciteten mellan de svenska elområdena. Då skulle redan nu prisskillnaderna i landet minska, genom ett bättre nyttjande av existerande produktionsresurser och flexibilitet i förbrukningen.

Bild: Gränsen mellan elområde 2 och 3 går norr om Dalälven. Källa: Svenska kraftnät.

Svenska kraftnät annonserade nyligen en avsikt att återbetala delar av de flaskhalsintäkter man samlat in som en följd av de stora prisskillnaderna mellan de svenska elområdena. De totala flaskhalsintäkterna för 2020 och 2021 uppgår till över 30 miljarder kronor. Återbetalningen ska ges som en tariffnedsättning till stamnätets kunder.

Fast eftersom prisskillnaderna norr till söder väntas kvarstå under de närmaste åren, kommer flaskhalsintäkterna att fortsätta strömma in så länge begränsningarna av stamnätet kvarstår. Det står idag klart att Sverige måste investera mycket mer i landets elsystem, men den långsiktiga lösningen måste kombineras med att redan nu använda våra existerande resurser så effektivt som möjligt för att snabbt återskapa en konkurrenskraftig elförsörjning.

Mothandla överföringskapacitet
Innan tillfälliga sänkningar av stamnätstariffen verkställs finns en åtgärd som skulle ge återbetalning till de kunder som framför allt drabbats av de senaste årens överföringsbegränsningar, samtidigt som den motverkar ackumuleringen av ytterligare flaskhalsintäkter hos Svk.

Som Sveriges största elproducent uppmanar Vattenfall Svk att öka marknadens utrymme att föra över el till södra Sverige genom att mothandla kapaciteten i de interna svenska elområdesgränserna upp till en i förväg bestämd nivå. Metoder för detta tillämpas exempelvis redan på gränsen mellan Danmark och Tyskland och ses även över som ett alternativ i bland annat Finland.

Responsen från Svk på detta förslag har hittills varit svag och avvaktande och pekat på att det inte finns några produktionsresurser att mothandla. Med tanke på vilka konsekvenser den senaste tidens prisskillnader har för elmarknaden i stort och förtroendet för den energiomställning som Sverige har påbörjat, vill vi härmed på nytt uppmana Svk att – precis som energiminister Khashayar Farmanbar begärt – verkligen vända på alla stenar för att utveckla alternativet mothandel.

Det vedertagna förfarandet för att genomföra mothandel är via den så kallade reglerkraftsmarknaden. Vi har vid flera tillfällen fört fram intradag-marknaden som ett möjligt kompletterande verktyg där Svk skulle kunna köpa kraft i elområde 3 samtidigt som de säljer kraft i elområde 2 och därigenom tydligt signalera behovet av flexibilitet till marknaden.

Svenska kraftnät har tidigare anfört att detta bara skulle vara ”papperskraft” eller en låtsasvolym, men det måste enligt vår förståelse baseras på ett missförstånd. Elen som handlas på intradag-marknaden är precis lika verklig som den volym som handlats på spotmarknaden. Tillsammans med balansansvarsavtalets regler borde detta alternativ enligt vår bedömning styra helt rätt, det vill säga de aktörer som handlar med Svk kommer planeras för att vara i balans enligt balansansvarsavtalet. Att detta fungerar menar vi kommer att synas om metoden utvecklas och testas skarpt.

Produktionsresurser utnyttjas inte
Enligt vår bedömning finns det idag produktionsresurser och möjliga marknadsmässiga efterfrågeminskningar i södra Sverige, eller i våra grannländer som inte utnyttjas fullt ut och som skulle kunna användas för att genomföra detta redan under 2022.

Exempelvis lanserade Svebio under 2021 en rapport där man genom en enkätundersökning hos sina medlemmar konkluderar:

Resultatet av vår enkät till företagen visar att av 4 800 MW på Bioenergitidningens Biokraftkarta är omkring 4 225 MW i verklig drift. Enligt Svenska Kraftnäts redovisning i Kontrollrummet producerades den kallaste dagen, den 3 februari, som mest 1 964 MW. Det innebär en outnyttjad kapacitet på 2 261 MW eller att endast 46 procent av kapaciteten användes.

En uppföljning via Svenska kraftnäts webbverktyg Kontrollrummet för de dagar denna vinter med högst förbrukning och prisbild 19-20 december ger en liknande bild, endast omkring 2000 MW matades då in för kategorin övrig kraftvärme.

I Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport redovisas prognosen även per elområde (se nedan). För de två sydliga elområdena 3 och 4 noteras under rubriken värmekraft[1] 3800 respektive 2200 MW.  Efter avdrag för effektreserv och störningsreserv om 600 och 1400 MW vardera bör dessa siffror bör dock justeras till omkring 3000 och 1000 MW för område 3 och 4 respektive.

De exakta siffrorna kan säkerligen diskuteras, men om vi för stunden utgår från storleksordningen 4000 MW i tillgänglig effekt i de två södra områdena, och en faktiskt maximal inmatning för dessa kategorier för landet som helhet på omkring 2000 MW[2] har vi även här en indikation på att bara omkring hälften av den installerade kapaciteten används för att producera el när den behövs som mest.

Att dessa kapaciteter inte alltid bjuds in på marknaderna kan ha en rad olika förklaringar. Fokus här är emellertid inte på varför de inte använts, utan vad den skulle kunna användas till. Ytterligare resurser möjliga för mothandel bör dessutom finnas i Danmark, inte heller dessa har oss veterligen tagits i beaktande från Svk:s sida.

Svenska kraftnät har i sin rapport till regeringen föreslagit en åtgärd (se sid 15):

Svenska kraftnät har initierat ett arbete för att analysera alternativa modeller för hantering av omdirigering och motköp och avser att ta fram en lista på flexibla resurser för registrering av resurser för omdirigering och motköp. Ett detaljerat förslag på utformning kommer att utarbetas till hösten 2022.

Vidare har regeringen under slutet av 2022 gett Svk i uppdrag att kvartalsvis informera om åtgärder för att öka handelskapaciteten mellan elområden:

Nedanstående områden är av särskilt intresse. Informationen ska därför särskilt belysa arbetet inom dessa områden… Dimensionering och anskaffning av resurser för motköp och omdirigering (avhjälpande åtgärder).

Uppdraget att identifiera den typen av resurser som diskuterats ovan bör sammantaget kunna läsas in i både åtgärdsförslaget och det tillkommande regeringsuppdraget.

Anja Alemdar, chef för Vattenfalls samhällskontakter i Sverige.

Sammanfattningsvis skulle en planerad mothandel kunna tillföra mer planerbar produktion i de södra landsändarna, vilket skulle öka stamnätets överföringsförmåga och samtidigt minska prisskillnaderna mellan de svenska elområdena. Att använda de insamlade flaskhalsintäkterna för att genomföra mothandel av kapacitet tilldelad marknaden skulle då både minska Svk:s behov av att återföra flaskhalsintäkter eftersom inflödet minskas, samtidigt som pengarna används för att lindra konsekvenserna för de som drabbas mest under de kommande årens förväntade prisskillnader. Som nämns finns metoden redan tillämpad inom EU. Ett liknande förfarande har sedan flera år tillämpats på gränsen mellan Danmark och Tyskland.

Metodens grund bör vara att de kapaciteter som diskuteras ovan samlas på den lista på flexibla resurser för registrering av resurser för omdirigering och motköp som Svk tar fram i enlighet med sitt uppdrag. Svenska kraftnät bör även komplettera detta med handel på intradag-marknaden. Den samlade resurspoolen används därefter för mothandel för att vid behov garantera den förutbestämda nivån.

Sjur Jensen, chef för Vattenfalls produktionsledning.

En marknadslösning för återkommande mothandel behöver även adressera risken med oönskat marknadsbeteende. Här tror vi en av nycklarna är att Svk har möjligheter att variera sin strategi genom att använda intradag-marknaden och reglerkraftsmarknaden.

Vår tro är att om Svk värderar flexibilitet bättre intradag, kan behovet av att begränsa överföringen på marknaden minskas och marknaden får ett större utrymme att balansera variationen i vindkraften.

Vi föreslår att Svk omgående tar fram ett förslag om riktad mothandel för att hålla kapaciteten på de inhemska snitten på en i förväg fastställd nivå. Förslaget bör inkludera både den lista över flexibla resurser för motköp som ingår i Svk:s planering, samt en vidgad syn på möjligheten att använda intradag-marknaden samt resurser i våra intilliggande länder.

Arbetet att utveckla metoder bör påbörjas omedelbart så att en tillämpning kan finnas tillgänglig i god tid för kommande vinter.

 

[1] Ex vis gasturbiner, kondens och kraftvärme.

[2] Notera att den siffran även innefattande de två norra områdena som har en viss kapacitet värmekraft installerad.

2 Kommentarer
Av Sjur Jensen och Anja Alemdar, Vattenfall
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Bengt Ekenstierna skriver:

    Det ökar förtroendet för den debatt som jag med flera har fört när nu även den största elproducenten i Sverige Vattenfall bejakar upplägget med mothandel och användande av de av kunderna tvingande förbetalda kapacitetsavgifterna för att råda bukt på den skenande elmarknaden. Och det brådskar för om det införs ransonering av el i Tyskland, så blir marknadsprissättningen av el i Sverige och Norge herrelös.

    Hade jag varit GD på Svenska Kraftnät hade jag omgående bjudit in debattörerna till en partsammansatt referensgrupp till de som äger problemställningen (Svk och Energimyndigheten) för att ta tillvara på all den kompetens som finns för att komma till en snabb lösning som går att få på plats till Q3 i år. Som alltid – ett sådant utredningsarbete behöver en så allsidig och bred representation som möjligt för att belysa alla aspekter.

  2. mats nilsson skriver:

    Bra artikel! Jag misstänker dock att den inte får någon verkan.

    Svenska kraftnät väljer medvetet flytt till prisomårdesgränsen som enda flaskhalshanteringsmetod. Detta kommer att förvärras med den nya beräkningsmetoden då aktörerna inte längra kommer att kunna se vad som pågår (Svenska kraftnät har lyckats med konststycket att under den nya metoden hemligstämpla samma flaskhalsar som idag öppet rapporteras till marknaden).

    Att det kostar konsumenter och producenter stora belopp bryr sig inte Svenska kraftnät om. Man har ju lyckats halvera kostnaderna för mothandel under samma eriod som mothandel hade behövts som bäst. Att man som systemoperatör inte förstår vad mothandel är för något är tyvärr talande…

    Enda sättet att få till en förändring är att göra om Svenska kraftnät i grunden.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har detta i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet