Eftersom Svenska kraftnät har ett relativt gammalt stamnät jämfört med andra TSO:er blir resultaten omöjliga att använda för en jämförelse. Det skriver Peter Wigert, stf generaldirektör och finansdirektör på Svenska kraftnät, i en kommentar angående uppgifter på Second Opinion om en studie som jämför europeiska systemoperatörers effektivitet.

Hans Westerberg drar mycket långtgående slutsatser från en internationell jämförande effektstudie som rör Svenska kraftnät. Han skriver själv att han inte har läst den del av studien som rör Svenska kraftnät, men han håller för sannolikt att Svenska kraftnät har en mycket svag kostnadseffektivitet.

Bild: Svenska kraftnäts stf generaldirektör Peter Wigert. 

Studien Hans Westerberg refererar till heter TCB18 och togs fram på uppdrag av CEER, som är en sammanslutning av europeiska tillsynsmyndigheter inom elsektorn. I Sverige representerad av Energimarknadsinspektionen.

Vi har tagit del av studien. Den jämför kostnader med nytta i form av nätöverföring. Alla kostnader läggs med, men för att värdera nytta exkluderas i modellen alla stamnätsledningar äldre än 1973 (vid tidpunkten för studien 80 procent av Svenska kraftnäts ledningar), alla ledningar med trästolpar och 100 procent av HVDC-förbindelser. Det säger sig själv att en studie som exkluderar en så stor del av nyttan/tjänsten men innehåller samtliga kostnader kommer att visa på en mycket hög kostnad för att driva nätet. Eftersom Svenska kraftnät har ett relativt gammalt stamnät jämfört med andra TSO:er blir resultaten omöjliga att använda för en jämförelse. Det blir som att jämföra äpplen och päron.

Studiens modell innehåller fler sådana exempel. En annan är att Österrikes TSO ges en 50 procentig kostnadskompensation på grund av bergig terräng, trots att deras stamnät inte går där, utan i dalgångarna.

Svenska kraftnät välkomnar jämförande studier för kostnadsutvecklingen, och deltar nu i två pågående studier. Bland annat en uppföljning av TCB18 som heter TCB21 och som bygger på en ny analysmodell samt ytterligare en europeisk jämförelse. Utöver dessa deltar vi i den återkommande Itoms-undersökningen som jämför kostnader för underhåll. Att jämföra sig med andra skapar en viktig bas för intern styrning och kostnadskontroll.

Oavsett benchmarkstudiernas resultat startade vi ett effektiviseringsprogram 2020, med målet att till 2024 nå 700 mnkr i besparingar.

Det ska tilläggas att Statskontoret i sin Myndighetsanalys av Svenska kraftnät belyser ett antal områden kopplat till Svenska kraftnäts effektivitet. Där konstaterar man att det är svårt att dra slutsatser om effektivitet på grund av att det är svårt att dra rättvisande jämförelser eftersom förutsättningarna skiljer sig åt mellan länder, avseende bland annat olika regelverk och geografi. Det försöker benchmarkstudier rensa för, men med olika framgång.

Angående underhållskostnader skriver Statskontoret i sin Myndighetsanalys: ”För de tre år där Svenska kraftnät deltagit i studien (avser Itoms) har resultatet utvecklats positivt. Studien från 2018 är den senaste där resultatet har hunnit färdigställas. Studien visar sammantaget att Svenska kraftnäts servicenivå har förbättrats och underhållskostnaderna har minskat sedan 2014, jämfört med de andra företagen. Den visar också att Svenska kraftnät både har högre servicenivå och lägre underhållskostnader än genomsnittet av företagen.”

Statskontoret refererar också till den studie som Entso-e, den Europeiska samarbetsorganisationen för TSOer, gör där tariffnivåer jämförs. Där har Sverige den lägsta tariffnivån jämfört med sju andra länder, bland annat Finland, Norge och Danmark.

Hans Westerberg gör också i texten en osaklig koppling mellan de låga investeringarna 2010 -2020 och att detta skulle påverka den anslutning som en rad nämnda företag önskar. Det han missar är att de anslutningar dessa företag önskar har inkommit till Svenska kraftnät under de senaste två åren.

Att påstå att Svenska kraftnät 201o skulle ha identifierat behov som sagda företag inte själva sett är inte seriöst.

***

Redaktörens kommentar: Hans Westerberg har av både Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen bett att få ta del av den nämnda studien, men den har hemligstämplats. Beslutet är överklagat.

Foto: Johan Alp