Utvärdering av Svenska kraftnät hemligstämplad

Utvärdering av Svenska kraftnät hemligstämplad

Det har gjorts en internationell utvärdering av Svenska kraftnäts effektivitet. Undersökningen har hemligstämplats av Energimarknadsinspektionen. För Svenska kraftnäts finska, danska och norska motsvarigheter finns resultat öppet redovisade.

Energimarknadsinspektionen har hemligstämplat en förmodligen oförmånlig internationell studie över hur kostnadseffektivt statliga Svenska kraftnät driver det svenska stamnätet. Undersökningen som gjorts av CEER, Council of European Energy Regulators, blev klar redan under sommaren 2019, men har sopats under mattan av Svenska kraftnät. Inte ens den av regeringen 2020 beordrade myndighetsanalysen av Svenska kraftnäts skötsel som Statskontoret genomförde, fick tillgång till hela materialet. ”Svenska kraftnäts sparsamma redovisning av studierna har inte heller underlättat för oss att bedöma effektiviteten”, heter det i Statskontorets analys. Statskontoret pekar på brister i Svenska kraftnäts redovisning. ”Det gäller inte minst redovisningen av myndighetens kostnadseffektivitet i förhållande till jämförbara företag”, säger Statskontoret i sin sammanfattning.

CEER:s undersökning jämför kostnadseffektiviteten i 17 europeiska  företag som driver nationella stamnät. Undersökningen är anonymiserad så att bara respektive deltagare kan se sin egen poäng jämfört med snittet för de övriga. Det är således endast Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen som har tillgång till resultatet för Svenska kraftnät. När Second Opinion enligt den svenska offentlighetsprincipen begär att få ta del av undersökningen hemligstämplar, sekretessbelägger, Energimarknadsinspektionen undersökningen. Motiveringen sägs vara att de 17 deltagarna förbundit sig att inte lämna ut undersökningens resultat.

Second Opinion har dock utan problem via nätet tagit fram undersökningens resultat för bl a finska Fingrid, norska Statnett och danska Energinett. Fingrid och Energinett får i undersökningen båda 100 procents kostnadseffektivitet. Sämre gick det för norska Statnett som bara nådde 74,2 procent kostnadseffekltivitet. Enligt CEER betydde det att Statnett hade ca 900 miljoner kronor (87 MEUR) i för höga kostnader. Statnetts reaktion blev att genomföra ett effektiviseringsprogram.

Medan Svenska kraftnäts tre nordiska grannar går ut och berättar om undersökningens resultat tiger Svenska kraftnät still, men initierar talande nog ett eget effektivitetsprogram. Enligt Statskontorets redogörelse kom Svenska kraftnät i topp vid de tidigare mätningarna 2008 och 2012 ”men vid den senaste mätningen 2018 hamnade Svenska kraftnät långt ifrån dessa”, uppger Statskontoret.

Om Svenska kraftnät hamnade på norska Statnetts nivå handlar det om 2-3 miljarder i för höga kostnader, men som sagt är utfallet hemligstämplat. Second Opinion har självklart överklagat beslutet till Kammarrätten i Jönköping.

Till både Statskontoret och Second Opinion har Svenska kraftnät förklarat att undersökningens resultat är för osäkert för att dra några slutsatser av. ”Här skiljer sig sättet att redovisa kostnaderna mellan TSOer vilket gör jämförelsen svår”, skriver Kerstin Keereweer på Svenska kraftnät i ett mejl till Second Opinion”  Inget av de andra nordiska bolagen har klagat över detta, inte ens norska Statnett som kom ut sämst i jämförelsen.

Statskontoret är regeringens utredningsmyndighet vars rapporter används för effektivisering och omprövning av statlig verksamhet och myndigheten konstaterar att det finns ”flera viktiga åtgärder Svenska kraftnät måste vidta för att kunna fullfölja uppdraget framöver. Det gäller bl a myndighetens investeringar och kompetensförsörjning”.

Vad gäller investeringar konstaterar Statskontoret att de varit lägre än planerat under hela 10-årsperioden 2010-2020. Med facit i hand kan därför en rad storföretag nu konstatera att de eftersatta investeringarna betytt att de inte kan få den elförsörjning de behöver. LKAB, SSAB, Northvolt, H2Green Steel och Göteborgs stad har alla olika problem med att i tid få leverans av den energi de behöver.

Svenska kraftnät räknar med att investeringsbehovet för omställningen till ett fossilfritt Sverige fram till 2045 ska kräva investeringar i stamnätet på 170 miljarder kronor. Ellevio/Sweco och Energiföretagen ser ett totalt investeringsbehov på hela 668 miljarder kronor varav 190 miljarder i stamnätet. Resterande 478 miljarder ligger i lokala och regionala nät. ”Lejonparten av investeringarna/satsningarna på elnätsinfrastruktur kommer att behöva göras de kommande 10-12 åren” heter det i Ellevios redogörelse som också konstaterar att ”de stora investeringarna i nya anslutningar ligger på stamnätet, den del av elnätet som ägs och förvaltas av Svenska kraftnät.”

I Svenska kraftnäts investeringskalkyl på 170 miljarder ingår då inte utbyggnaden av stamnätet med havsbaserade anslutningspunkter beräknade till 30-42 miljarder kronor.

****

Bild: Symbolen för Svenska kraftnät.

6 Kommentarer
Av Hans Westerberg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Hans Nilsson skriver:

    Under hela valrörelsen fanns det politiker som påpekade problem och minsann visste vad som behövde åtgärdas och med olika lösningar på framtida energipolitiken.
    Men att ingen på någon sida lyfter denna hemligstämpling i debatten och försöker vinna poäng, tyder på att ingen anser sig komma ut fördelaktigt, här kan de ta del av en extern utredning som de redan betalt för och som kanske kunde ge mer klarhet.

  2. Erik Eriksson skriver:

    Sverige med sina höga tankar om samhällets effektivitet och funktion. Detta är pinsamt, men vi har sett flera utredningar som hemlighållits under senare år. I stort alltid så har aktuell frågeställning varit känslig.
    Men detta är definitivt en skandal, speciellt när inte ens Statskontoret fått se resultatet. Kanske den viktigaste infrastrukturen i landet utreds och resultatet hemlighålls.
    Svenska kraftnäts ledning bör bytas ut. Det är den slutsats man kan dra av detta förhållande.

  3. Theres skriver:

    Pinsamt att det får skötas på detta viset. Och nu kommer de mest troligt gräva ner pengar på det som låter bra istället för det som faktiskt gör skillnad för nätet. *suck*

  4. Anders Gustafsson skriver:

    Det är som jag skrivit i andra kommentarer.
    Byt ut hela ledningen och styrelse, nya bättre direktiv från regeringen.

  5. mats nilsson skriver:

    Tyvärr blir det en mörkt komisk följetong kring Svenska kraftnäts verksamhet. De använder hemligstämplandet för att undvika kontroll…

    En av elmarknadens viktigaste aktörer. statlig. Utan mycket insyn.

    Dags att omorganisera och byta ledning och styrelse?

    1. Björn Hassler skriver:

      Det verkar vara en ny svensk paradgren: hemligstämpla allt vi eventuellt skulle kunna få kritik för. Just sådant borde inte få hemligstämplas.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet