Statkraft ifrågasätter Statnetts motiv att strypa överföringskapaciteten mot Sverige. Flödet mellan NO1 och SE3 kan ha ändrats för att sänka det norska elpriset. Ärendet utreds nu av den norska regulatorn RME. Statnett avvisar alla påståenden om marknadsmanipulation.

Enligt Statnett ledde situationen på elmarknaden under 2021 till ”minskad flexibilitet och mindre marginaler i verksamheten”. Det har man också framfört i brev till Reguleringsmyndigheten for energi (RME). Där tolkas ”verksamheten” som driften av transmissionsnätet.

En sådan beskrivning känner Statkraft sig inte igen. I ett eget brev till RME skriver man att ”vi har inte registrerat minskad flexibilitet i våra kraftverk, varken under hösten, vintern eller våren”. Statkraft ber därför Statnett genom RME berätta vilken typ av flexibilitet systemoperatören saknade.

Statnetts nackgrepp
Det senaste året har de tre norska aktörerna haft en relativt flitig korrespondens rapporterar den norska tidningen Energiteknikk. Ursprunget är gränstvisten mellan Statnett och Svenska kraftnät från november 2021. Då beslöt Statnett plötsligt att reducera elöverföringen från Norge genom att avaktivera det så kallade systemskyddet – nätinställningar med uppgiften att hålla handelskapaciteten mellan länderna öppen.

Statnetts beslut att på det viset närapå halvera överföringskapaciteten mellan NO1 och SE3 var ett svar på Svenska kraftnäts oförmåga att hantera egna flaskhalsar, och inte minst det man uppfattade som motstånd mot att själv använda ett aktivt systemskydd – något Svenska kraftnät å sin sida hade systemtekniska förklaringar till.

På den norska sidan skapade den svenska passiviteten en märklig obalans mellan de två grannarnas elområdena, påpekade Statnett. Bland annat tenderade elen att flöda åt ”fel” håll, alltså mot det billigare området. Till slut tröttnade Statnett, skrev Second Opinion, rev av plåstret (systemskyddet) och ströp handeln mot Sverige.

70 procent ej Norge
Svenska kraftnät har under året fått andra och större utmaningar att tänka på, exempelvis ACER:s tillrättavisning kring 70-procentsregeln, som Second Opinion har skrivit en del om. Den dyker också upp i gränstvisten mot Statnett.

Genom EES-avtalet måste Norge följa EU:s regelverk fast just regeln att 70 procent av kapaciteten på en utlandsförbindelse alltid måste vara tillgänglig för marknaden, givet att driften eller försörjningstryggheten inte hotas – den gäller inte för Norge. Statnett behöver inte följa 70-procentsregeln. Anledningen är att 70-procentsregeln tillhör EU:s fjärde energimarknadspaket Ren energi-paketet, som EU och Sverige implementerade 2018 men som Norge inte har ratificerat, en härva Second Opinion har skrivit om här.

Kräver lika villkor
Därmed blir kraven på Svenska kraftnät och Statnett olika. Svenska kraftnät är tvungen att följa 70-procentsregen men tycker inte att det ska gälla in mot NO1. Man har istället behövt kapaciteten internt i SE3 för att säkra försörjningstryggheten läns västkusten, bland annat i Göteborg, ett helt legitimt behov tycker man.

Statnetts beslut att reducera handelskapaciteten ut ur Norge byggde främst på argumentet att marknaden kräver lika villkor på båda sidor om gränsen. Sina egna hänvisningar till driftsäkerheten var mest generella och gällde inte konkreta hot eller situationer – något Statkraft har ifrågasatt. Hur kan ett aktivt systemskydd ge ”mindre marginaler i verksamheten”?

Både prat och verkstad
Statkraft påminner om att Statnett är en marknadsaktör med många verktyg i sin låda. Bland annat undrar Statkraft hur en avveckling av systemskyddet kunde förbättra systemoperatörens ”operativa marginaler”, som Statnett menar att det har gjort. Vad betyder det?

Utan att vänta på svar har man anmält Statnett till RME då man misstänker att den norska TSO:n kan ha manipulerat elmarknaden genom att medvetet hålla undan handelskapacitet till Sverige. Statnetts syfte kan då ha varit att skydda flödet i Norge och de norska elpriserna, något som i så fall missgynnar norska elproducenter och enligt RME är förbjudet.

RME har varit tydlig med att även om 70-procentsregeln inte gäller för Statnett så gäller fortfarande EES-regeln om att ”mesta möjliga kapacitet” ska vara tillgänglig. Så kallad ”kabelstrypning” med syftet att sänka norska elpriser får enligt RME absolut inte förekomma. Statkraft hänvisar till regelverket Forskrift om nettregulering og energimarkedet (NEM) som pekar på att ”undanhållande av kapacitet anses allmänt vara en form för marknadsmanipulation”.

Giganternas batalj
Det som nu utspelas på den norska regulatorns förgård är en drabbning mellan två av den nordiska elmarknadens största marknadsaktörer, båda därtill ägda av den norska staten. Statnett har så många utlandskablar att det skapar vågor långt in i det svenska kraftnätet och även in i Finland. Statkraft är Europas största vattenkraftsproducent med uppåt 60 TWh produktion enbart i Norge.

Inför RME ”plockar Statkraft isär Statnetts förklaring bit för bit”, konstaterar Energiteknikk. Statkraft menar att både kraftproduktionen och nätutnyttjandet under 2021 låg på helt normala nivåer. Enligt Statnett kunde man emellertid se ”en utveckling som lett till höga priser, hög produktion och motsvarande högt utnyttjande av nätet i södra Norge”. Till det replikerar Statkraft att man ”efterlyser en mer konkret förklaring till varför produktion och nätutnyttjande var problematiska för systemdriften”.

Hänger på definitionen
RME bad tidigt Statnett om en förklaring till begränsningen mellan elområdena. Enligt Statnett var syftet at skapa ”rätt balans mellan driftsäkerhet och handelskapacitet”, och att målet alltid är att ge ”marknaden högsta möjliga handelskapacitet givet samhällsekonomisk lönsamhet”.

RME skriver till Statnett att borttagande av systemskyddet ”kan utgöra försök till marknadsmanipulation”, fast om åtgärden kan försvaras ”utifrån hänsyn till driftsäkerhet, eller andra hänsyn eller skyldigheter som Statnett har ”så vill det inte med automatik vara marknadsmanipulation.

Hänsyn till driften
Statnett skriver till RME att ”i detta läge talar hänsyn till driftsäkerhet för att vi under en period inte kommer att använda systemskydd för att öka kapaciteten på NO1–SE3”. Statkraft kan å sin sida inte hitta några exempel på att driftsäkerheten har hotats av ”nätrelaterade förhållanden”.

Statkraft ställer sig frågan ”om Statnetts beslut att avaktivera systemskyddet i realiteten grundar sig på andra förutsättningar, såsom flöde och elpriser”. Statkraft undrar varför inte Statnett har använt den norska reglerkraftmarknaden RKOM för att få tillgång till reservkraft, ”utan istället valde att avaktivera systemskyddet”.

…fast ändå inte
RME har bett Statnett redogöra för sina bedömningar. Regulatorn uppfattar att Statnett först ville upprätta en kapacitetsbalans ”enligt samma principer som har funnits i det svenska nätet”. Några veckor senare var det ”hänsynen till driftsäkerheten” som motiverade att inte använda systemskyddet som metod för ökad kapacitet. Sedan vände det ännu en gång.

I ett brev till RME den 31 augusti 2022 svarar Statnett att ”hänsynen till driftsäkerheten och situationer i reservmarknaden inte utgör huvudmotiveringen för att drifta utan systemskydd”.

Slutet gott, allting gott
I eftertankens kranka blekhet ser läget ut så här, enligt Statnett – fast med Second Opinions kursivering och kommatering för bättre läsbarhet: ”Statnetts beslut att driva nätet mot Sverige, enligt samma principer som Svenska kraftnät använde vid denna tid, var tänkt att bidra till målet att genom ett närmare operativt samarbete över tid, kunna ge marknaden högsta möjliga handelskapacitet mellan Svenska kraftnät och Statnett”.

I klartext betyder det att man bara ville väl. Idag är stämningen vid gränsen mycket mer samverkande, tycker de både TSO:erna. Till Energiteknikk meddelar Statnett att ”flera åtgärder har genomförts som förbättrat kapaciteten mellan SE3 och NO1” och att man ”ständigt utvärderar om systemskyddet åter ska slås på”. Hos RME är man mer tystlåten då ärendet fortfarande handläggs.

* * *