Balansavgifter nyckeln till automatisk flexibilitet

Balansavgifter nyckeln till automatisk flexibilitet

Nya balanskraftavgifter styr den systemomställning som bygger om kraftnätet från insidan. Avgifterna finansierar reglerkraften som benämns ”reserv” men som idag tillhör elsystemets ryggrad.

– Då den planerbara kraftproduktionen minskar i Sverige får vattenkraften ett ännu större uppdrag. Vi har timmar då det kan vara svårt att få ihop tillräckligt med reserver. Det ökar kostnaderna och ger högre balanskraftavgifter, säger Anna Jäderström på Svenska kraftnät.

De kommande obalans- och grundavgifterna är förtruppen till den stora driftrevolutionen som ska ta det nordiska synkronområdet över från manuell timavräkning till automatisk kvartavräkning med 15 minuters avräkningsperioder. Avgifterna är en del i den nya nordiska balanseringsmodellen NBM som våren 2023 ska ta död på det klassiska begreppet drifttimmen. Innan dess ska mycket på plats, bland annat en ny avgiftsstruktur.

Bild: Vattenkraftens roll som reserv i kraftsystemet ansträngs allt mer. Foto: Fortum.

Anledningen är att kostnadsökningen för stödtjänster ständigt slår nya rekord, och att de betalas via avgifter. Allt större obalans i elsystemet ger ett ökande behov för nya tjänster och volymer för att säkerställa driften, som ”F-tjänsterna” FCR, FRR och nu senast FFR. Den bakomliggande drivkraften är energiomställningen.

De svenska reglerkraftmarknaderna kommer 2021 att omsätta nära 2 miljarder kronor. Prognoserna pekar mot 3 miljarder redan 2024, prediktioner som för inte länge sedan låg runt 2030. Kostnaderna hör ihop med elprisets utveckling och variationer, men också med ökad värdering av slitage på de resurser som deltar.

Sverige dyrast
Kostnaderna för balansmarknadens stödtjänster skiljer sig dock åt mellan de nordiska länderna och Sverige är dyrast. Priset regleras inte av Svenska kraftnät utan följer marknadens regler och där är det vattenkraften som styr.

Läs mer om de nya avgifterna i den första artikeln om balansmarknadens finansiering.

Norsk balanskraft är därför billigare än svensk. Norge har helt enkelt fler turbiner, fler vattenkraftverk fördelade på fler ägare. I svensk vattenkraft är reglerutrymmet mindre och därmed har balansmarknaden sämre utbud. Det påverkar prisbilden.

Reglerkapaciteten mindre
– På alla balansmarknader kan aktörer tjäna pengar på att sälja rätt tjänster. På de svenska marknaderna för stödtjänster finns några få stora leverantörer med stora marknadsandelar. Svensk vattenkraft har inte lika stor reglerkapacitet som den norska. Det påverkar förmågan att leverera stödtjänster, säger Anna Jäderström, enhetschef för Balansmarknad på Svenska kraftnät.

Då balansavgifterna ska täcka kostnaderna för just stödtjänsterna så följer också avgiftsnivån efter – och blir Nordens dyraste. Svenska kraftnäts grundavgift är därför högst.

Tomt på marknaden
De balansansvariga handlar sin reglerkraft på̊ två̊ marknader, vanligtvis hos Nord Pool. Det gäller dagen före-marknaden och intradagsmarknaden den aktuella driftdagen. Där ska varje balansansvarig efter egna prognoser och förmåga handla sig till balans.

Leverantörernas bud är frivilliga, något som ibland ställer till det. Det kan uppstå situationer när det inte finns tillräckligt stora bud inne som kan återställa de första och mest akuta automatiska F-reserverna, exempelvis aFRR eller FFR. Detta vet den systemansvariga som därför måste säkra tillgången på störningsreserver från annat håll.

Idag har Svenska kraftnät långsiktiga avtal med ägare av totalt 22 gasturbiner i elområdena SE3 och SE4, med en total installerad effekt om ca 1 350 MW. Dessutom delar man vissa reserver med danska Energinet mellan DK2 och SE4, som kan ge ytterligare 300 MW.

Avgifternas affärslogik
Priset på stödtjänster sätts inte högt enbart för att öka bolagens vinster, menar Anna Jäderström. Sverige har det största kraftsystemet och med detta ett stort behov av stödtjänster med mer volym än hos grannländerna. Resurserna som bidrar ska leverera många produkter och mycket flexibilitet, vilket ökar slitaget på maskiner och utrustning, enligt Anna Jäderström. Till detta kommer klassisk affärslogik.

– Om hydrologin och elpriset skapar incitament för att köra sina turbiner för fullt så kostar det mycket att spara kapacitet för att eventuellt senare kunna vara med på en snabb uppreglering. I dessa lägen blir ofta uppreglerande stödtjänster dyrare, säger hon.

Den svenska paradoxen
– Historiskt har vattenkraften stått för all reservkraft i Norden. Så är det till stora delar fortfarande och vattenkraften levererar både korttids- och långtidsreglering, säger Anna Jäderström, men pekar samtidigt på den svenska paradoxen:

– Då den planerbara kraftproduktionen minskar i Sverige får vattenkraften ett ännu större uppdrag. Utmaningen blir större samtidigt som resurserna blir färre. Vi har timmar då det kan vara svårt att få ihop tillräckligt med reserver. Det ökar kostnaderna och ger högre balanskraftavgifter.

Mer flex som stöd
Det är en växande utmaning att nästan hundra procent av alla stödtjänster levereras från just vattenkraft, enligt Anna Jäderström. Under vissa ”hydrologiska situationer” rinner vattnet dåligt, som torka eller is och snö.

Den stora utmaningen är att öka antalet leverantörer och etablera fler stödprodukter för balanshållningen. Företag med flexibel elkonsumtion kan sälja sin flexibilitet som en produkt på balansmarknaden. På sikt är Svenska kraftnäts hopp att få in fler flexibilitetstjänster från industrier och samhällsverksamheter som vid behov kan nedreglera sin förbrukning. Att pausa eller sakta ner en större anläggning kan ge lika snabba reserver – och inkomster – som det en elproducent kan få till.

Väntar på vindkraften
Fler flexibla resurser måste lockas fram ur skuggorna, och i teorin kan leverantörer vara allt från hushåll till industrier, med enskild eller aggregerad elanvändning. Stödtjänster kan levereras från produktionsanläggningar, anläggningar som kan anpassa sin elförbrukning eller energilager, skriver också Svenska kraftnät i en vägledning (pdf) för leverans av stödtjänster. Att få in vindkraften på balansmarknaderna är också väldigt viktigt framöver, menar Anna Jäderström.

– På sikt måste också vindkraften bli en aktiv del i balanseringen. Det framtida systemet behöver mycket planerbar flexibilitet och den måste komma från både förbruknings- och produktionssidan.

 

* * *

 

Bättre stödtjänster: Svenska kraftnät arbetar med ett regeringsuppdrag om hur stödtjänsterna ska utvecklas. Uppdraget ska presenteras i mitten av oktober 2021. Tidningen Energi har tips till den som vill bli leverantör av stödtjänster.

 

1 Kommentar
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Klas Roudén skriver:

    Som förra gången, en mycket välskriven och upplysande artikel med ett Svk-proffs.
    Vi har sedan flera år haft ungefär samma elkonsumtion, i varje fall i Sverige, vilken väl fortfarande följer välkända mönster; i tid, utetemperatur mm.
    Då var då, nu är nu.
    Då: vid normaldrift med en hög andel planerbar elproduktion reglerades nätfrekvensen i stort sett efter ovannämnda konsumtion.
    Nu: vid normaldrift, med en minskad andel planerbar produktion, reglering mot konsumtion som förr, men nu måste regleringen också göras i en ständigt ökande omfattning p g a en andel icke planerbar elproduktion i vindkraften, inte bara i landets utan också ofta i dito i andra länder.
    Vi får hoppas att Svk:s kampanj om mer reglerresurser får gehör för att minska påfrestningen av vår egen plågade vattenkraft. Men man kan ifrågasätta avstängning av industriprocesser, och att få uppregleringsbud från vindkraften torde dröja, men att stoppa vindkraft måste tekniskt vara enkelt.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet