Hovrätten i Oslo har nu avslutat en veckas förhandlingar i den så kallade Acer-saken. Organisationen Nei til EU stämde den norska staten för brott mot Norges grundlag när Stortinget godkände EU:s energimarknadspaket. Som vittnen fanns tidigare energiministrar.

Stortingets godkännande att inkludera EU:s tredje energimarknadspaket i det norska EES-avtalet var ett grundlagsbrott, menar organisationen Nei til EU.

Med det provokativa påståendet stämde man den norska staten och rättegången startade den 31 oktober och pågick under en vecka. Som vittnen kallade rätten in olika elmarknads- och branschexperter, bland annat de tre tidigare energiministrarna Terje Søviknes (Frp), Marte Mjøs Persen (Ap) och Eivind Reiten (Sp), samt energimyndigheten NVE:s chef Kjetil Lund.

Gamla traditioner
Det började våren 2018 när Stortinget skulle besluta om implementering av EU:s tredje energimarknadspaket. Nei til EU vädrade genast fara, något Second Opinion skrev om redan då. Rörelsen har lång erfarenhet av motståndskamp mot utlandet, och här såg man en ny frontlinje.

Från EU:s sida sett var syftet med det tredje paketet att förbättra elmarknadens liberalisering (pdf), men också presentera ACER – den då nya Agency for the Cooperation of Energy Regulators. ACER är EU:s samverkansbyrå för nationella tillsynsmyndigheter, som exempelvis svenska Energimarknadsinspektionen och norska Reguleringsmyndigheten for energi (RME).

Kampen om självständigheten
ACER och de nationella regulatorerna är tänkt att vara elmarknadens självständiga oberoende kontrollmyndigheter som ska se till att EU:s energimarknadspaket efterlevs. Just oberoendet från andra nationella myndigheter, som energimyndigheter, är en av kärnfrågorna i den norska ”Acer-kampen”.

Under rättegången utfrågades Kjetil Lund om just skillnaden mellan myndigheterna NVE och regulatorn RME. I sina svar påpekar Lund att ACER och underlydande regulator varken påverkar norsk självständighet, energipolitik eller elpriser på det vis som Acer-motståndare ofta för fram.

Mångsidigt begrepp
Enligt Nei til EU representerar det tredje regelpaketet ”en stor myndighetsöverföring från Norge till EU” och ett ”direkt hot mot norsk självständighet och demokrati”. Det är i den här ändan av debatten som begreppet ”Acer” får ett betydligt mer dramatiskt innehåll än vad själva myndigheten bär skuld för.

Förlorade i tingsrätten
I november 2021 meddelade tingsrätten i Oslo att stämningen mot staten ogillades. Rätten konkluderade att brott mott grundlagen inte skett och att EU:s regelpaket var korrekt införd i EES. Tingsrättens dom finns här (pdf). Nei til EU överklagade till den norska hovrätten där målet nu avgörs. Dom meddelas senare i november.

Den första avregleringen
Under den tredje rättegångsdagen frågade man bland annat ut tidigare energiminister Eivind Reiten (Sp) som 1990 presenterade den då unika norska ellagen, Europas första elmarknadsavreglering. Statsåklagaren undrade vad som låg bakom behovet av en ny ellag och Reiten kunde berätta om ”en dysfunktionell energimarknad präglad av starka regionala monopol som förhindrade rationell utväxling av el”.

Den udda marknadssituationen ”pressade fram ökande utbyggnad av kraftproduktionen men utan att kraften behövdes. Tanken bakom lagen var att uppnå en normal och effektivare kraftomsättning i Norge,” enligt Eivind Reiten.

Avreglering utan export
”Export och import stod inte i centrum. Den diskussionen kom senare,” sa Reiten. ”Försörjningstrygghet var inte syftet med lagen. Det viktigaste var att undvika att bygga ut kraft eftersom man inte kunde sälja kraft över länsgränserna.”

Det är inte ellagen i sig som har pressat fram integrationen med den europeiska kontinenten, menade Eivind Reiten. Däremot kunde lagen bidra till att öppna upp för en ”naturlig marknadsutveckling” att knyta sig närmare till EU. Att Eivind Reiten tidigare har uttalat sig kritiskt till dagens situation kring kraftexport och utlandsförbindelser är ”mest utifrån att vi måste ta hänsyn till att Norge besitter en enorm resurs”, svarade Reiten, ”men då tänker jag inte i första hand på själva vattenkraften utan på de regleringsmöjligheter vi har och som EU saknar. Norge bör se över möjligheten att öka värdet av kraftexporten”.

Nu kommer fjärde
Samtidigt som Stortinget 2018 sa ja till det tredje paketet lanserade EU sitt fjärde energimarknadspaket, kallad Ren energi-paketet. Nu var syftet att presentera ett regelpaket som skulle bidra till att genomföra intentionerna från FN:s Paris-möte. I Sverige träder de första delarna av fjärde paketet i kraft under 2022.

I Norge ligger det fjärde paketet på regeringens bord och där är man är både för och emot. Ett av de starkaste motståndsnästen mot EU är Senterpartiet (Sp), som efter stortingsvalet 2021 kunde bilda regering tillsammans med ACER-positiva Arbeiderpartiet (Ap). Nyligen uttalade Senterpartiets energipolitiska talesperson att partiet omedelbart lämnar regeringen om Ap försöker pressa genom ”Acer-paketet”.

Kommer in bakvägen
Enligt Nei til EU behövs ingen stor press. ACER använder redan sitt fjärde energimarknaspaket i Norge, bland annat genom nätkoderna och andra tekniska regleringar. Ärenden handläggs enligt det fjärde paketets föreskrifter och ingen verkar ”bry sig om att det ännu inte har införts i EFTA-delen av EES”, menar organisationens advokat Kjell Brygfjeld.

Nei til EU:s ordförande Roy Pedersen tycker det är dramatisk att EU:s fjärde energimarknadspaket praktiseras i frågor som rör Statnett och ACERS norska tillsynsmyndighet RME, utan att paketet har antagits av Stortinget och formellt införts vare sig i EES-avtalet eller i Norge.

* * *

Stridens kärna: Nej till EU anklagar Stortinget för att ha brutit mot grundlagen när man röstade ja till EU:s tredje energimarknadspaket den 22 mars 2018. Av 169 ledamöter var 96 närvarande, varav 73 röstade för och 23 mot. Stortinget borde insett frågans tyngd och använt § 115 som enligt vissa kriterier förbjuder överlåtelse av suveränitet och kräver 3/4 kvalificerad majoritet. Istället användes § 26 för lättare frågeställningar och enkel majoritet.