Nya föreskrifter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet måste utgå från elkundernas perspektiv, skriver Anders Pettersson på Lokalkraft Sverige. De begrepp som används är svåra och lär bli än svårare när kilowatttimmar (kWh) kompletteras med kilowatt (kW).

Med rådande diskussioner om att begränsningar i elnäten förhindrar etablering av nya verksamheter och samhällsutveckling är det viktigt att ta tillvara alla möjligheter för att minska dessa begränsningar. I praktiken handlar det om att elkunderna ska minska sin elanvändning under de tider när elnäten är som hårdast belastade. Ny elanvändning, exempelvis laddning av elbilar riskerar att förvärra situationen. Vi behöver därför använda olika metoder för att minska risken för att elnäten ska begränsa samhällsutvecklingen.

Energimarknadsinspektionen (Ei) har påbörjat ett arbete för att ta fram föreskrifter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet.

Om arbetet ska lyckas måste Ei utgå från elkundernas perspektiv. Och då hålla i minnet att elkunderna är många och olika. Det första steget i Ei:s arbetet borde vara en omfattande studie av hur elkunder ser på elanvändningen, kostnaderna för den och möjligheterna att anpassa elanvändningen efter elnätens behov.

Syftet med arbetet är att ge kunderna ekonomiska incitament att använda mindre el under tider då elnäten är hårt belastade. För att detta ska fungera i praktiken krävs några saker.

För det första är kundens kostnad för el inte bara elnätsavgiften utan även energiavgiften, energiskatt och moms. Elnätsavgiften är således bara en mindre del av totalkostnaden. Vilket innebär att även om nätkostnaden blir t.ex. 10% högre vissa tider blir totalkostnaden bara enstaka procentenheter högre.

För det andra ska kunderna kunna minska sin elanvändning under aktuella tider. Det är inte givet att så är fallet. Kunder som endast använder lite el har begränsade möjligheter att minska användningen. Det gäller i hög utsträckning kunder som bor i lägenheter som inte är eluppvärmda.  För dessa kunder är alltså de ekonomiska incitamenten små och möjligheterna att agera små.

För det tredje ska kunderna vilja anpassa sin elanvändning efter elnätens begränsningar. En förutsättning för detta, och det är kanske det svåraste, är att kunderna ska förstå de ekonomiska konsekvenserna. Hur många elkunder förstår vad de betalar för? De begrepp som används är svåra att omsätta till kostnad för att använda en viss elapparat. Det lär bli än svårare när kilowatttimmar (kWh) ersätts eller kompletteras med kilowatt (kW). Hur kan man förklara att en kWh kostar kanske 50 öre medan en kW kan kosta 100 kronor?

Kunder agerar olika. En del kommer att utifrån samhällsnytta anpassa sin elanvändning utan egen vinning. Andra kommer inte att förändra sin elanvändning. Man betalar hellre även om kostnaden ökar. Sen finns det många mellan dessa ytterligheter vars agerande till viss del kommer att  bero på hur stora de ekonomiska konsekvenserna är.

Lokalkraft Sveriges medlemmar är lokala energiföretag som finns nära sina kunder och har god kunskap om kundernas önskemål vad gäller en trygg och säker elförsörjning. Det ligger i medlemsföretagens intresse att Ei:s arbete resulterar i en tariffstruktur som fungerar i praktiken. Det är de lokala energiföretagen som kommer att behöva förklara de nya elnätstarifferna för kunderna.

Lokalkraft Sveriges medlemmar har noterat att Ei:s arbete ska präglas av dialog och kommer att delta i denna.