Effektivt nätutnyttjande kräver pedagogik

Effektivt nätutnyttjande kräver pedagogik

Nya föreskrifter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet måste utgå från elkundernas perspektiv, skriver Anders Pettersson på Lokalkraft Sverige. De begrepp som används är svåra och lär bli än svårare när kilowatttimmar (kWh) kompletteras med kilowatt (kW).

Med rådande diskussioner om att begränsningar i elnäten förhindrar etablering av nya verksamheter och samhällsutveckling är det viktigt att ta tillvara alla möjligheter för att minska dessa begränsningar. I praktiken handlar det om att elkunderna ska minska sin elanvändning under de tider när elnäten är som hårdast belastade. Ny elanvändning, exempelvis laddning av elbilar riskerar att förvärra situationen. Vi behöver därför använda olika metoder för att minska risken för att elnäten ska begränsa samhällsutvecklingen.

Energimarknadsinspektionen (Ei) har påbörjat ett arbete för att ta fram föreskrifter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet.

Om arbetet ska lyckas måste Ei utgå från elkundernas perspektiv. Och då hålla i minnet att elkunderna är många och olika. Det första steget i Ei:s arbetet borde vara en omfattande studie av hur elkunder ser på elanvändningen, kostnaderna för den och möjligheterna att anpassa elanvändningen efter elnätens behov.

Syftet med arbetet är att ge kunderna ekonomiska incitament att använda mindre el under tider då elnäten är hårt belastade. För att detta ska fungera i praktiken krävs några saker.

För det första är kundens kostnad för el inte bara elnätsavgiften utan även energiavgiften, energiskatt och moms. Elnätsavgiften är således bara en mindre del av totalkostnaden. Vilket innebär att även om nätkostnaden blir t.ex. 10% högre vissa tider blir totalkostnaden bara enstaka procentenheter högre.

För det andra ska kunderna kunna minska sin elanvändning under aktuella tider. Det är inte givet att så är fallet. Kunder som endast använder lite el har begränsade möjligheter att minska användningen. Det gäller i hög utsträckning kunder som bor i lägenheter som inte är eluppvärmda.  För dessa kunder är alltså de ekonomiska incitamenten små och möjligheterna att agera små.

För det tredje ska kunderna vilja anpassa sin elanvändning efter elnätens begränsningar. En förutsättning för detta, och det är kanske det svåraste, är att kunderna ska förstå de ekonomiska konsekvenserna. Hur många elkunder förstår vad de betalar för? De begrepp som används är svåra att omsätta till kostnad för att använda en viss elapparat. Det lär bli än svårare när kilowatttimmar (kWh) ersätts eller kompletteras med kilowatt (kW). Hur kan man förklara att en kWh kostar kanske 50 öre medan en kW kan kosta 100 kronor?

Kunder agerar olika. En del kommer att utifrån samhällsnytta anpassa sin elanvändning utan egen vinning. Andra kommer inte att förändra sin elanvändning. Man betalar hellre även om kostnaden ökar. Sen finns det många mellan dessa ytterligheter vars agerande till viss del kommer att  bero på hur stora de ekonomiska konsekvenserna är.

Lokalkraft Sveriges medlemmar är lokala energiföretag som finns nära sina kunder och har god kunskap om kundernas önskemål vad gäller en trygg och säker elförsörjning. Det ligger i medlemsföretagens intresse att Ei:s arbete resulterar i en tariffstruktur som fungerar i praktiken. Det är de lokala energiföretagen som kommer att behöva förklara de nya elnätstarifferna för kunderna.

Lokalkraft Sveriges medlemmar har noterat att Ei:s arbete ska präglas av dialog och kommer att delta i denna.

2 Kommentarer
Anders Pettersson
Av Anders Pettersson
elnätsexpert på Lokalkraft Sverige
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Göran Fredriksson skriver:

    Enkelt är att lägga på en högbelastningsavgift i öre/kWh och avstå helt från begreppet effekt för nya kundkategorier som främst utgörs av hushållskunder.

    En högbelastningsavgift kan bestämmas årligen när taxan i övrigt beslutas. Den skall utgå bara när det är mycket kallt ute vilket kan definieras i förväg som en dygnsmedeltemperatur, t.ex. understigande -15 grader.

    Nätbolaget kan dagligen visa temperaturprognosen för nästa dygn på sin hemsida dagen före och även skicka ut ett mail till dem som så önskar.

    Hur kallt det kommer att bli nästa dag brukar de flesta intressera sig för ändå och vad avser elnätkostnaden behövs detta bara vid några få tillfällen årligen. Då vet alla intresserade att nästa dygn skall man inte förbruka el i onödan, då skall man spara på el och använda uppvärmningsalternativ om man har sådant, t.ex en vedkamin. Den som inte bryr sig får betala lite mer.

  2. Björn wiklunW skriver:

    Jag vet att jag betalar för el både en månadskostnad och en rörlig del som mäter kWh vilket jag också betalar för.
    Sedan betalar jag för nätanslutningen, N.B. detta är ICKE valbart, och där är det också en månadsavgift plus en kostnad per kWh för använd el… Dessutom så är det olika tariffer för 16A och 35 A men skillnade vid dubblad förbrukning är ganska precis en faktor 2…..
    “Det lär bli än svårare när kilowatttimmar (kWh) ersätts eller kompletteras med kilowatt (kW). Hur kan man förklara att en kWh kostar kanske 50 öre medan en kW kan kosta 100 kronor?”
    Vilken hoax visst betalar man en månadsavgift som gör att vid lågförbrukning blir kostnaden utslagen på 1 kWh gigantisk i mitt exempel hittar jag att för 1 kWh per år kostar nätet 2.000kr (tvåtusen alltså)