Slopat certifikatsystem skulle spara miljarder

Slopat certifikatsystem skulle spara miljarder

Per-Olov Johansson, professor i nationalekonomi, har studerat samhällskostnaden för elcertifikatsystemet. Han kommer fram till att ett slopat system skulle innebära en minskad kostnad för samhället på mellan 5 och 15 miljarder kronor.

Per-Olov Johansson, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och numera gästprofessor vid Umeå universitet, har för forskningsprojektet EFORIS studerat vilka intäkter och kostnader för samhället som elcertifikatsystemet ger. Han har ingen faktiskt siffra på hur mycket pengar som har betalats ut genom certifikatsystemet från dess början. Hans uppskattning är dock att det rör sig om betydande nivåer, någonstans mellan 50 och 150 miljarder kronor.
– Elcertifikatsystemet innebär en omfattande omfördelning i samhället, från vanliga elkonsumenter till ägarna av framför allt vindkraft. Frågan är vilka intäkter och kostnader denna omfördelning innebär för samhället. Ingen har tidigare tittat på hur stora samhällskostnaderna är för systemet, säger han.

Per-Olov Johansson har i sin forskning ägnat sig åt att studera grundantaganden för certifikatsystemet, som ofta tas för givna. En av dem är att stödsystem gör aktörerna på marknaden mer innovativa och skapar nya produkter som skulle stimulera exportmarknaden. Detta öppnar för konkurrensfördelar.
– Det finns inget stöd för detta i forskningen, och det gäller oavsett system, certifikatsystem eller feed in-system som Tysklands. Anna Bergek och Staffan Jacobsson visar detta tydlig i sin forskning, säger han.

Men att vindkraftens kostnader har sjunkit, kan inte det tillskrivas det ekonomiska stödet till viss del?

– På ett internationellt plan kan det möjligen göra produktionen billigare. Men för Sveriges del så finns det inga sådana kopplingar när vi för certifikatstöd till exempel köper vindkraftverk från danska Vestas.

En annan allmän uppfattning om vindkraften är, menar Johansson, att dess tillväxt ger nya jobb och skapar sysselsättning. Men det stämmer inte heller, menar han.

– Om vi i stället för att importera kraft bygger vindkraftverk i Sverige så tränger vi undan annan produktion och därmed andra jobb. I USA har man studerat 30 delstater som har elcertifikat. Här ser man ingen effekt på sysselsättningen. Att det skulle vara bra för sysselsättningen är ju ett standardargument, men det finns inga belägg för att utbyggnaden av vindkraft påverkar sysselsättningen positivt.

Det finns heller inga belägg för att det finns klimatvinster att hämta hem, menar Per-Olov Johansson.
– Eftersom all elproduktion handlas inom ETS så är totalutsläppen givna. De utsläppsrätter som vi inte handlar med i Sverige handlar någon annan med. Även om svensk vindkraft tränger undan dansk kolkraft ökar utsläppen av koldioxid någon annanstans inom EU.

Eftersom Per-Olov Johansson avfärdar flera standardargument för vindkraft tar han sig vidare och undrar om det då finns någon samhällsvinst att göra med certifikatsystemet. Frågan han ställer sig är hur ett avvecklat elcertifikatsystemet skulle påverka samhällsekonomin?

Per-Olov Johansson kommer fram till att samhällsintäkten framför allt hade bestått av ännu lägre elpriser än vad vi har i dag. Samhällskostnaden omfattar främst uteblivna intäkter till ägarna av den certifikatberättigade produktionen.

– Förlusten för vindkraftsägarna är mindre än vad konsumenterna vinner på ännu lägre elpris. Resultatet blir att den samhällsekonomiska vinsten med att slopa elcertifikatsystemet är mellan 5 och 15 miljarder kronor. Det är ett nuvärde beräknat på det system som gällde i början av 2016, det vill säga före propån om utbyggnad och förlängning, säger Per-Olov Johansson.

Är det svårt att ge en vinst mer precist?
– Spannet blir ganska brett därför att det är väldigt svårt att avgöra hur mycket “grön” el, i första hand vindkraft, som skulle tillföras om elcertifikaten skrotas. Vi har därför försökt hitta en rimlig nedre respektive övre gräns för den samhällsekonomiska vinsten. Studien är baserad på data för elcertifikatmarknaden och den nordiska spotmarknaden för elektricitet. Beräkningarna bygger på en traditionell samhällsekonomisk modell som väger in vinster för elkonsumenter, miljökostnader, förändrade momsintäkter och tappade intäkter för vindkraftsägarna, säger Per-Olov Johansson.

Att hans forskning ska spela roll för politikernas inriktning om certifikatsystemet har han ingen förhoppning om, med tanke på att de nyligen har bestämt sig för ytterligare 18 TWh förnybar kraft i systemet.
– Det man dock kan hoppas är att politiker inför fler beslut förlitar sig till analyser och bedriver en evidensbevisad politik. Det är viktigt med ett transparent beslutsfattande där det är tydligt vem som betalar för vad.

Foto: Ben Barden/Vattenfall.

6 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

6 Kommentarer

  • Björn ST Viklund
    12 mars, 2017: 9:00 f m

    Intressant…. tittade på elproduktion och hittills har det producerats ungefär 75TWh under åren . . . 20öre/kWh skulle då gett, hittills, 15 miljarder . . .

    Eftersom de allra flesta vindkraftverk tagits i drift de senaste åren kan man förvänta sig en produktion de närmaste 15-20 åren på kanske 300TWh eller, 20ör/kWh, skulle kosta, 60 miljarder…..och med en frödubbling av produktionen blir vår kostnad som konsumenter drygt 100 miljarder…..

    Dvs
    1. Hittills betalat 15 miljarder
    2. Ny byggt livslångt drygt 50 miljarder
    3. Med ökningen drygt 100 miljarder….

    Svara
  • ove larsdon
    31 januari, 2017: 2:10 e m

    Varför skall vi elkonsumenter subventionera olönsam vindkraft? Är våra politiker totalt blåsta.

    Svara
  • Lars Cornell
    31 januari, 2017: 12:29 e m

    Ny vindkraft i Norrland produceras till en kostnad av ca 60 öre/kWh. Förlusterna till sydsvenska gränsen är ca 30% och produktionskostnaden vid gränsen blir då 86 öre/kWh. Till det kommer ledningskostnader som är rätt höga. Men det blåser även i Tyskland så vi får inte mer än 30 öre betalt. Förlusten 56 öre/kWh måste tas någonstans från.
    http://www.tjust.com/vit/ellosses.pdf

    Med kreativ bokföring och vilseledande ord överförs kapital till de ineffektiva och förlustbringande elproducenterna, främst vindkraft.
    Energiförlusten ca 26 öre/kWh och till det ledningskostnaderna går direkt in på svenska hushållens fakturor för elnätet. Det är därför de är så höga, 86 öre – ca 30 öre = ca 50 öre i förlust per såld kWh, det är mycket.

    Så sätts konkurrensen ur spel och vi skapar förutsättningar för dyra och miljöförstörande produktionsmetoder. Det får till följd att elintensiv industri flyttas från Sverige till andra länder. De samhällskostnaderna bör också räknas in i kalkylerna.

    Svara
  • Björn ST Viklund
    30 januari, 2017: 8:22 e m

    uppdatering

    inte 200 miljarder utan knappt 100 miljarder i ren subvention…

    Svara
  • Björn wiklund
    30 januari, 2017: 4:58 e m

    Hej igen

    måste kommentera:
    ” men det finns inga belägg för att utbyggnaden av vindkraft påverkar sysselsättningen positivt.”

    Med de 20öre/kWh i subvention skulle vi kunna skapa 3–4 gånger så många jobb i närområdena kring wind jämfört med de jobb som drift och underhåll säges skapa….

    Så visst påverkas sysselsättningen positivt men varför inte bara skicka pengar direkt och skapa flerfaldigt fler jobb…..

    N.B. vi exporterade all wind-el plus lite kraf-el också 2015

    Svara
  • Björn ST Viklund
    30 januari, 2017: 4:53 e m

    Hej

    Räknade på 20 öre/kWh hittills har det inte kostat ”mer” än 14 miljarder tack vare en i det närmaste exponentiell produktionsökning….
    MEN med livslängd på 20 år för wind så skulle vi behöva betala ytterligare 200 miljarder innan dagens snurror gått ur tiden pga åldersstrecket…..andra orsaker till minskad produktion bl.ir ju då en upside för oss konsumenter….
    Ingen prognos för ytterligare utbyggnad finns i mitt överslag…

    MEN gissningsvis så blir ekvationen 8 + 16 en svår nöt att knäcka om 8 är intermittent . . . och inte ens 24 GW räcker väl under bråda dagar?
    Utan elproduktion med koldioxidutsläpp behöver läggas till

    Svara