”Förbränningsskatt är feltänkt”

”Förbränningsskatt är feltänkt”

”Det måste väl ändå ligga i samhällets intresse att vi gör el och värme av gamla gympaskor, disktrasor och annat skräp än att det hamnar på deponi, eller hur?” Det säger Hans Stålnacke, vd i Bodens Energi, som kommentar till pågående politiska diskussioner om införande av skatt på avfallsförbränning. Hans företag satsar 760 MSEK på en ny kraftvärmepanna som ska vara färdig om ett drygt år.

Skatteförslaget på avfallsförbränning fördes fram i utredningen ”Brännheta skatter” för en månad sedan. Förslaget är 100 SEK/ton avfall. Det skulle kosta fjärrvärmebranschen en halv miljard kronor årligen. Men det finns samhällsröster som hävdat 500 SEK/ton – kanske ännu högre – vilket vore direkt förödande, säger Hans Stålnacke, som menar att skatten är feltänkt:

– Den nivån skulle helt utradera vårt ekonomiska resultat!

Bodens Energi bildar med sin avfallsförbränning en ”avfallshub” för hela Nordkalotten, säger Hans Stålnacke:

– Boden ligger bra till geografiskt vid E4:an. Vi samlar upp avfallet från flertalet kommuner i Norrbotten. Men även från norra Norge och delar av norra Finland. Alla sopor från norra Sverige, som ska bort, måste passera Boden. Nästa förbränningsmöjlighet söderut är Umeå.

Bodens Energi har sedan tidigare avfallsförbränning. Nu var det dags att antingen livstidsförlänga den gamla pannan eller – som nu blev fallet – satsa på ett nybygge. Kalkylerna visade tydligt på vinsten med ett nybygge, enligt Hans Stålnacke:

– Avfallsmässigt går vi från dagens 100.000 ton årligen till 130.000 ton. Den kommande anläggningen får en mottrycksturbin på 8 MW vilket ger en årlig elproduktion på 65-70 GWh. Det innebär fördubblad elproduktion jämfört med dagsläget.  Eldelen var viktig i beslutsunderlaget. Livstidsförlängning hade inneburit att vi tappat elproduktionen. Kostnaden var hög och det samlade intrycket var att en helt ny panna var det enda rätta.

Den nya pannan är på plats i Boden. Just nu reses väggarna och till årsskiftet ska det vara ”tätt hus”. Under år 2018 kommer turbin, rökgasrening och all annan kringutrustning samt media att installeras. Planerna just nu visar på en första start för pannan om ett drygt år – skarven mellan 2018/2019.

Hans Stålnacke beklagar osäkerheten och oförutsägbarheten kring skattenivåerna. Detta hämmar definitivt investeringsviljan i branschen:

– Vi tycker att vi gör en viktig samhällsinsats. Självklart är återvinning och återanvändning allra viktigast. Men vad gör vi med avfallsbergen som blir över? Det enda rimliga måste ju vara att via klimatsmart förbränning producera el och värme.  Förbränningsskatten ser vi som en rent fiskal skatt; staten vill ha in pengar.

– Jag ser den föreslagna skatten som att våra politiska makthavare vill straffa avfallsförbrännarna. Och jag ser inte vitsen med detta. Snarare borde samhället stötta oss som jobbar för minskade avfallsberg på deponier – utomlands och i samhället i övrigt. Vi gör medborgarna och samhället en stor tjänst. Inte minst för miljön och klimatet.

– Om skattenivån 100 SEK/ton klubbas igenom ser jag det som hanterbart. Vi måste höja mottagningsavgifterna – i den mån vi kan. Lite får vi tära på bolagets lönsamhet. Men som alltid vid fiskala skatter är det till sist slutkunderna som får ta smällen. Då är det villaägare och företag i första hand som drabbas.

Hans Stålnacke undrar vad beslutsfattarna egentligen vill åstadkomma med den nya skatten. Vad skulle han säga till finansministern och energiministern om han hade dem i rummet?

– Jag skulle självklart rekommendera dem att backa på hela idén. Om de tror att detta leder till ökad återvinning och mindre avfallsförbränning, tror jag att de tänkt fel. Jag skulle också kräva ett tydligt besked hur de ser på avfallsförbränning. Bra eller dåligt? Och vart ska det avfall som ändå blir kvar ta vägen?

Hans Stålnacke har dock mer sympati för det nuvarande systemet med kväveoxidbeskattningen (NOX) och tycker att det är att föredra jämfört med en generell NOx-skatt som nu är föreslagen.

– I dag finns ett incitamentssystem för kväveoxiderna. Om man är bättre än genomsnittet på att reducera utsläppen, utgår en premie. Motsatsen ger en avgift. Detta tänk är bra eftersom det driver fram förbättringsåtgärder hos värmeproducenterna. Om man däremot inför en generell NOx-skatt för alla så tar man till viss del bort incitamentet för investeringar i NOx-reduktion.

Bodens Energi har 16 000 elnätskunder, 14 500 elhandelskunder och 4 200 värmekunder.

 

1 Kommentar
Av Kalle Karlsson
Skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl Erik Magnusson skriver:

    Hans Stålnacke undrar vad beslutsfattarna egentligen vill åstadkomma med den nya skatten:
    Svaret är lika enkelt som cyniskt:
    Öka statens inkomster. Idéer och ideal är underordnade.
    Detta är inget nytt: så långt vi kan se tillbaks i Sveriges historia har det rått en desperat jakt på skatteintäkter – minns gärna Gustav Vasas klockskatt.
    Ett alternativt sätt vore att hushålla klokare med offentliga utgifter: Minns gärna socialdemokraten Gustav Möllers ord: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”.

    Boden Energi har rätt i sak: Förbränning av avfall är i mycket en återanvändning av olja som redan använts en gång i diverse produkter. Så länge vi bränner olja, gas eller kol direkt, är avfallsförbränning bra ur miljösynpunkt.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

De senaste kommentarerna

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet