Flera möjligheter med havsbaserad vindkraft

Flera möjligheter med havsbaserad vindkraft

En nyckelteknik i omvandlingen av elsektorn är havsbaserad vindkraft. Vindenergi till havs är en möjlighet till förnybar el, industriell tillväxt och export.

2013 förbrukade OECD-Europa 3600 TWh el varav 1600 hade fossilt ursprung och 900 kom från kärnkraftverk. Om vi antar att (i) fossilt bränsle är borta 2050 (ii) existerande kärnkraftverk har pensionerats men nya byggs som producerar 500 TWh och (iii) förbrukningen av el ökar med 0.75% per år (bland annat beroende på elektrifiering av transporter, ersättning av fossilt bränsle för värmeproduktion, ökad befolkning och fortsatt industriell tillväxt) behöver Europa bygga ny kapacitet (exklusive ersättningsinvesteringar för förnybar el och nya kärnkraftverk) som kan producera 3100 TWh år 2050. Detta motsvarar i genomsnitt 84 TWh per år under perioden 2014-2050 vilket är mer än den hittills snabbaste tillväxten av förnybar el, vilken skedde mellan 2010-2013 – 68 TWh.

Vad vi har framför oss är därför en omfattande marknadsutveckling vilken gynnar de företag och länder som är framsynta nog att tidigt bygga upp konkurrenskraftiga industrier.

En nyckelteknik i omvandlingen av elsektorn är havsbaserad vindkraft. Den första anläggningen invigdes 1991 men tillväxten tog inte fart förrän 2008 och 2015 producerades cirka 40 TWh i Europa. Det finns dock höga förväntningar på en fortsatt stark marknadsutveckling.

2011 publicerade EU
en studie där genomsnittet för olika scenarier för år 2050 hade en produktion från havsvind på 800 TWh och enskilda länder, såsom Storbritannien och Tyskland, har höga ambitioner. En fortsatt tillväxt underlättas av att fler länder än pionjärerna nu befrämjar spridning av havsbaserade vindkraft i EU. Sverige har hittills varit passivt men har stor potential i Östersjön och Kattegatt och, dessutom, möjlighet att producera till en lägre kostnad än i Nordsjön. Vi kan således bygga upp en konkurrenskraftig elproduktion som kan hjälpa till att lösa Europas utmaning.

Att förverkliga denna potential ger även en möjlighet för industrin att exportera produkter och tjänster inom hela värdekedjan – denna har formats under flera årtionden, och ett antal svenska företag är engagerade, men det finns även utrymme för nya företag då värdekedjan behöver växa ytterligare för att nå målet.

I rapporten Strategisk innovationsagenda för vindenergi och elnät till havs, har SP tillsammans med en stor del av de aktiva företagen i branschen sammanställt en gemensam bild över vilken roll Sverige skulle kunna ta i detta nya industrisegment. Här beskrivs hur vi kan ta täten i Östersjöregionen genom att fokusera på industrins styrkeområden. Genom att göra nya satsningar på en marknad för havsbaserad elproduktion samt på forskning och utveckling skulle vi kunna skapa 25 000 nya arbetstillfällen kring den förnybara energin i Östersjön och Kattegatt. Dessa nya arbetstillfällen skulle i sin tur kunna bidra till en ökad industriell omsättning på mer än 50 miljarder kronor per år.

Här vill vi även betona de möjligheter som skapas för vår elkraftindustri i takt med att våra europeiska elnät växer samman mer och mer. EU:s satsning på en energiunion, som syftar till att ge säker, hållbar, konkurrenskraftig och ekonomiskt överkomlig energi för alla i Europa där sammankopplingen av elnäten mellan länderna är en av de centrala punkterna, öppnar för fantastiska möjligheter för befintlig svensk industri att ta täten när det gäller nya elnät i havet med Östersjön som en enda stor hemmamarknad.

Förutom nya arbetstillfällen öppnar ett Europeiskt elnät i Östersjön även upp för en kraftigt ökad export av förnybar el från Skandinavien till andra länder i Europa. Med rätt satsningar skulle förnybar el kunna bli en viktig exportprodukt för Sverige på samma sätt som olja och gas varit centrala i den norska exporten. Vindparker i Östersjön och Kattegatt skulle kunna bidra med minst 4 miljarder kronor per år i export till Europa, utöver den el vi själva behöver.

För att förstå vilka möjligheter som finns blickar vi 30 år framåt i tiden. Sverige och svensk industri har då förhoppningsvis tagit en ledande roll i omställningen av det globala energisystemet. Havsbaserad vindenergi är ett svenskt styrkeområde som bidrar till att förse Europa och övriga världen med säker och ren el – samtidigt som branschen skapar tillväxt och arbetstillfällen i landet.

Sverige har fokuserat på forskning och innovation inom teknik- och tjänsteområden med stort kunskapsinnehåll och hög grad av komplexitet. En svensk hemmamarknad för ”innanhavsteknik” har byggts upp kring Östersjön. Den omfattar såväl innovationer inom elproduktion från vindkraft i och runt Östersjön som kostnadseffektiva, intelligenta och redundanta elnätsstrukturer i Östersjön vilka kopplar samman flera länder i en gemensam energiunion.

Vårt Nordeuropeiska innanhavssystem har också stått som modell för liknande utbyggnader i andra delar av världen och svenska företag är internationellt kända för sina produkter och tjänster samt för framgångsrika affärs- och samarbetsmodeller. Även om det kan kännas långt fram i tiden är det viktigt att komma ihåg att de första stegen måste tas nu.

Det är således dags att agera för att svenska företag ska kunna skapa internationell konkurrenskraft i en bransch med långa ledtider och för att Sverige skall kunna vara med och leda utvecklingen och därmed vinna industriella, tekniska och affärsmässiga fördelar.

Några centrala politiska åtgärder är att

  • (i) genom att formulera en vision för den havsbaserade vindkraften, och skapa ett regelverk som säkerställer att en hemmamarknad växer fram, ge de företag som skall bygga våra framtida elproduktionsanläggningar de politiska och ekonomiska förutsättningar som krävs för att de skall våga satsa långsiktigt;
  • (ii) utveckla ett program för forskning och utveckling, testanläggningar och demonstratorer med fokus på innanhavsanpassade lösningar för vindkraftsproduktion och elkraftsteknik – här kan svenska företag växla upp sina satsningar på ny teknik och nya tjänster med lämpliga innovationsstöd från Energimyndigheten och VINNOVA;
  • (iii) ta initiativ till ett samarbete med andra Östersjöländer i frågor som skapandet av en gemensam hemmamarknad samt koordinering av havsplanering och utbyggnad av elnätet.


Avslutningsvis,
vi har möjlighet att utveckla en ny stark industrisektor vilken bidrar till ekonomiskt tillväxt samt möjliggör en snabbare och effektivare omställning av det europeiska energisystemet via export av el från havsbaserad vindkraft. På detta sätt kan vi även säkerställa tillgång till en långsiktigt stabil, fossilfri och förnybar elproduktion åt svensk basindustri och transportsektor, till internationellt konkurrenskraftiga priser.

Stefan Ivarsson, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Staffan Jacobsson, Chalmers Tekniska Högskola

BILD: Lillgrund vindkraftpark mellan Malmö och Köpenhamn. Foto: Vattenfall/Hans Blomberg

4 Kommentarer
Av Stefan Ivarsson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

4 Kommentarer

  • mats persson
    14 juni, 2016: 7:05 f m

    Vindkraft till havs är en mycket dyr investering och den är enligt många experter och utredningar inte lönsam utan kraftigt ekonomiskt stöd under lång tid.

    Att då hävda att ”Vindenergi till havs är en möjlighet till förnybar el, industriell tillväxt och export” måste då vara helt fel. En ökad elproduktion från vindkraft (land eller havs) baserad) får istället närmast betraktas som någon form av ”Ebberöds bank” för landet Sverige!

    Här följer några fakta ur ur Energimyndighetens rapport där man utrett möjligheten att bygga vindkraft till havs i Sverige.

    •Dagens elpriser innebär ett stödbehov till havsbaserad vindkraft på cirka 75 öre per kWh men framemot år 2025 bedöms stödbehovet vara cirka 40 öre per kWh.

    •Om stödet införs år 2018 skulle detta innebära att stödet skulle kosta 120 miljarder kronor om driftsättningen påbörjas just år 2018. Detta skulle motsvara en kostnad på ca 7 öre/kWh för elkunden.

    •Samtliga nivåer av stöd som analyseras i rapporten påverkar elpriset. Enligt de scenarier som Energimyndigheten låtit göra kan elpriset sjunka med 5 öre/kWh om 15 TWh ny havsbaserad vindkraft subventioneras in

    Med ett totalt stöd på 120 miljarder kronor för 15 TWh så måste det ju vara betydligt bättre att bygga två nya kärnkraftsreaktorer G3+ a 1400 MW. Då får Sverige ny baskraft på ca 20 TWh vilket behövs för att klara effekt och energibehov efter år 2030 då dagens 6 reaktorer börjar att avvecklas.
    Två nya reaktorer ger ju också arbetstillfällen och dessutom förväntas livslängdem på dessa vara minst 50 år eller kanske upp emot 80år.

    Tveksamt om vindkraft till havs som byggs inom de närmaste 5-10 åren står kvar 25 år senare! I såfall krävs mycket underhåll och i princip en investering av helt nya verk igen framåt år 2040-2050!

    Om vi också nu bygger 15 TWh vindkraft som sänker elpriset så påverkas ju befintlig befintliga kraftverk (kärnkraft/vattenkraft) negativt av lägre elpriser vilket ytterliggare sätter press på dessa så att nödvändiga investeringar och underhåll inte genomförs.

    Låga elpriser som varierar kraftigt kan heller knappast vara en fördel sett ur ett effektiviseringsperspektiv,, Billig el gör helt enkelt investeringar i effektiviseringar olönsamma..

    Nej min slutsats är att storskalig havsbaserad vindkraft inte är vad sverige behöver och inte leder till exportinkomster eller är en bra affär för AB Sverige

    Svara
  • Magnus Rahm
    14 juni, 2016: 7:04 f m

    Det som framhålls i artikeln är att det finns en stor möjlighet för svensk industri att i det Svenska närområdet (hemmamarknaden) bidra till en nödvändig omställning på Europeisk nivå. Sverige har goda förutsättningar att bidra till denna utveckling. Men vindkraft på land primärt i Norrland har pga transmissionsavståndet sämre förutsättningar till elexport till kontinenten än havsbaserad vindkraft i Södra Östersjön och i tex Kattegatt. Vindkraft på land kan räknas hem på en Nordisk elmarknad och havsbaserad vindkraft i svenska vatten kan räknas hem på en europeisk elmarknad som det ser ut idag. Artikeln gör inget ställningstagande om kärnkraft utan utgår bra från det faktum att marknadsförutsättningar inte finns för att varken driva befintliga verk vidare bortom 2040 eller att i närtid bygga ny kärnkraft. Ny finsk kärnkraft är ett bra exempel på att det inte är billigare än vindkraft.

    Svara
  • Niclas Ögren
    14 juni, 2016: 7:03 f m

    Att något regionalt bidrar till lokal tillväxt innebär inte att det är effektivt för samhället. Havsbaserad vindkraft är dyrare ön landbaserad, och landbaserad är dyrare än kärnkraft. Av dessa krävs mest reserveffekt till vindkraft och mest elnätskapacitet, dvs dyra extrakostnader för samhället.
    Om industrin istället producerade kärnkraft skulle man på samma totala antal arbetstimmar åstadkomma mer, dvs en större förbättring för miljön. Men då det är en given mängd som ska uppnås inneböär det istället att de färre arbetstimmarna som behövs för kärnkraft leder till fler arbetstimmar är möjliga på att åtgärda förbränning och då speciellt av fossila bränslen då det är en större energimängd än den som bärs som el. Man får alltså större effekt med kärnkraft.

    Och kärnkraft har minst ekosystemspåverkan, även om vindkraft till havs är bättre än landbaserad.

    Svara
  • Lennart Lindberg
    14 juni, 2016: 7:03 f m

    ”säkerställa en hemmamarknad” låter exakt som en subvention. Elpriset skall garanteras av kunderna. Men om kunderna inte vill hur ”säkerställer” man då??

    Svara