Pandemin. Det är en förklaring till att flera politiska förslag inom energi är försenade. Det menar energiminister Anders Ygeman (S), som svar på Lars Hjälmereds (M) kritik på Second Opinion igår. Ygeman vill se ett ökat tempo på flera områden och utlovar flera förslag i höst.

Någon oro över att flera förslag på energiområdet är försenade eller inte skulle vara tillräckligt omfattande verkar inte Anders Ygeman ha. Däremot ser han att vissa frågor brådskar – inte minst att korta ledtiderna ytterligare för att bygga ut nytt elnät.

Bild: Svenska kraftnät bygger om världens äldsta 400-kilovoltsledning mellan Storfinnforsen och Midskog. Den togs i drift redan 1952 och behöver nu ersättas med en modern ledning för att kunna ta emot ny vindkraft som planeras i området. 

Att energiforskningspropositionen, som ska presenteras i höst, är försenad med närmare ett år är inte så kritiskt menar han. Detta eftersom det handlar om forskningsinsatser på längre sikt.

Läs intervjun med Lars Hjälmered.

– Däremot har nätkoncessionspropositionen tagit längre tid än vi önskat. Samtidigt så valde vi att bryta ut den del som har störst påverkan på hur ledtiderna för att bygga ut elnätet kan kortas, vilket vi presenterade i en lagrådsremiss i våras. Nu återkommer vi i höst med ytterligare förslag.

– Dessutom har vi tillfört rekordmycket pengar till Energimarknadsinspektionen för att de ska kunna korta sina handläggningstider. Och vi har gett särskilda uppdrag till länsstyrelserna i de län som har en problematisk situation med kapacitetsbrist. De har analyserat förutsättningarna för en trygg elförsörjning och vad som behövs för att korta deras ledtider.

Anders Ygeman pekar också det pågående arbetet att ta fram en elektrifieringsstrategi.

– Det pågår med andra ord en rad med initiativ för vi att ska kunna nå vårt mål med att halvera tiden för elnätsutbyggnaden. För vissa ledningstyper når vi det målet med de förslag som riksdagen beslutade innan sommaren, medan det för andra ledningstyper kortas med några år och där behöver vi minska ledtiderna ännu mer.

Anders Ygeman

Exakt vilka åtgärder som ytterligare kommer att krävas vill inte Anders Ygeman svara på utan hänvisar till elektrifieringsstrategin som ska presenteras senare i höst.

En fråga som inte ligger under infrastrukturdepartementet, men som i högsta grad påverkar energibranschen är regeringens beslut att dela på ansökan om utökad mellanlagring och slutförvar av kärnavfall. Moderaterna, men också flera andra politiska partier, är oerhört kritiska till hanteringen av frågan. Flera remissinstanser, däribland Energiföretagen Sverige, har motsatt sig att ansökan delas på det sätt som nu regeringen valde att göra. Här har även kärnkraftverken Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp varnat för att hanteringen kan leda till elbrist efter år 2024. Detta eftersom det finns risk att en utökad kapacitet i mellanlagret inte får godkänt i mark- och miljödomstolen. Anders Ygeman anser dock beslutet att dela på ärendet var korrekt.

– Det var nödvändigt för att trygga energiförsörjningen de kommande åren. Jag tycker att den oro, som flera nu uttrycker, hade varit betydligt större om regeringen inte hade gått vidare med beslutet att bryta ut frågan om en utökad mellanlagring.

– Då hade risken varit att frågan om slutförvar hade överklagats så många gånger och tagit så lång tid att hantera för rättssystemet att vi skulle få slut på mellanlagringskapacitet i Oskarshamn. Juristerna i Regeringskansliet såg det som nödvändigt att bryta ut ansökan om slutförvar för att säkerställa kärnkraftverkens drift.

Han påpekar också att regeringen inom några månader kommer att presentera ett förslag om slutförvaring.

– Jag är angelägen och driver på att vi skyndsamt ska få fram det här förslaget, för det är ett viktigt för både energibranschen och samhället. Men målet om slutförvar får inte skymma det faktum att vi måste ha en fortsatt kärnkraftsdrift och därmed behöver en ökad mellanlagringskapacitet i Clab.

Regeringen har haft detta ärende på sitt bord sedan 2018 och Lars Hjälmered menar att saktfärdigheten hos regeringen är ett oroväckande mönster, som riskerar att bromsa omställningen.

Vad anser du vara regeringens viktigaste uppdrag för att påskynda samhällets och näringslivets omställning till fossilfritt?
– Att Sverige fortsätter att investera i ny elproduktion och att elnätet kan byggas ut i snabbare takt, så kostnadseffektivt som möjligt så att svenskt näringsliv kan behålla sin konkurrenskraft.

– Där har regeringen föreslagit att anslutningsavgiften ska tas bort och att Svenska kraftnät ska stå för utbyggnaden till transmissionsnätet, för att göra havsbaserad vindkraft mer konkurrenskraftig. Vi ser också att det finns ett mycket stort intresse att investera i havsbaserad vindkraft i Sverige. Svenska kraftnät har fått in ansökningar som motsvarar drygt 500 TWh i årlig elproduktion!

Det andra viktiga åtgärden som Anders Ygeman lyfter fram är att Svenska kraftnät har tredubblat investeringstakten och han ser det som angeläget att investeringarna fortsätter i detta tempo så att stamledningar kan byggas ut i den takt som krävs.

Lyckas regeringen med detta uppdrag?
– Pandemin, men även sommarens regeringskris, har lett till vissa förseningar av viktiga förslag, men över lag är landet väl rustat för att både samhället och industrin ska ställa om till fossilfritt. Vi drar till oss energiintensiva industrier, som exempelvis Hybrits fossilfria ståltillverkning och Northvolts batteritillverkning och där vi ser att deras produkter kommer att göra nytta i hela världen. Det är väldigt positivt.