Balanspriserna i det svenska elsystemet har skjutit i höjden sedan våren 2025, och blivit allt svårare att förutse. Nya rapporter från Svenska kraftnät visar att både kostnaderna och volatiliteten ökat markant efter införandet av mFRR EAM.
– Det är en ny nivå och verklighet gällande balanspriserna, säger David Wästljung på Energiföretagen.
Kostnaderna för att hålla elsystemet i balans har skjutit i höjden sedan våren 2025. Det visar rapporter från Svenska kraftnät om den nya marknaden för mFRR EAM, där både priserna och volatiliteten tagit ett språng uppåt.
– Att priserna stigit så kraftigt är egentligen inte överraskande. Vi förväntade oss det, eftersom det inte skett några stora förändringar som skulle dämpa utvecklingen, säger David Wästljung på Energiföretagen.
Kraftigt stigande priser
Rapporterna pekar på att obalanskostnaderna – skillnaden mellan spotpris och mFRR-pris – är betydligt högre än under motsvarande månader 2024. Nedgången i maj skedde från historiskt höga nivåer och under sommaren steg priserna på nytt, framför allt i SE3 och SE4. Även i SE1 och SE2 har kostnaderna dragit iväg, om än mindre extremt.

Prisskillnaderna mellan elområdena sedan mFFR EAM infördes i mars jämfört med samma period i fjol. Källa: Energiföretagen.
Bakom utvecklingen ligger att mer kapacitet släpps till dagen-före-marknaden, medan mindre återstår för att jämna ut obalanser i realtid. Resultatet är att billiga resurser, framför allt vattenkraft i norr, blir inlåsta och att dyrare resurser i söder måste aktiveras.
Svårförutsägbara toppar
Det handlar inte bara om högre nivåer utan också om större rörelser. Volatiliteten har tilltagit sedan mFRR EAM infördes i mars. I SE3 och SE4 noterades kraftiga prisutslag redan i maj. Under sommaren sjönk variationerna tillfälligt i juni, men i juli steg de igen innan de dämpades något i augusti.

Den rödstreckade linjen visar när den nya balanseringsmetoden ifördes. Volatiliteten har ökat sedan dess. Källa: Svenska kraftnät.
– Det här skapar en väldigt svår situation för våra medlemmar och balansansvariga. De kan ha låga priser på dagen-före-marknaden, men ändå drabbas av höga obalanskostnader som äter upp intäkterna. Eftersom pristopparna är svåra att förutse kan marknadens aktörer och deras kunder drabbas hårt. Det är en ny verklighet som vi tyvärr får leva med en tid framöver, säger Wästljung.
Svenska kraftnäts svar
För att mildra de extrema priserna arbetar Svenska kraftnät med kortsiktiga åtgärder, som toleransband och förbättringar i algoritmen för budval.

David Wästljung
– Vi tycker att det är bra att Svenska kraftnät gör förbättringar. Men implementeringen har gått för snabbt och man har tagit för lite hänsyn till marknaden. Budväljaren hoppar över bud, vilket kan skapa extrema prisutslag. Därför är det viktigt att de förändringar som nu planeras verkligen genomförs, säger Wästljung.
På längre sikt behövs fler resurser på marknaden, framförallt bättre möjlighet att föra över balansenergi från billigare resurser i norra Sverige och Norge. Energiföretagen föreslår därför att kapaciteterna mellan elområden räknas om i realtid.
– Om man räknar om kapaciteterna inför balanstillfället, det som kallas ATCE* (Available tranmission capacity extraction) kan billigare resurser i SE2 och NO1 nå södra Sverige. Vi tror att det skulle kunna få stor prisdämpande effekt på kort sikt, även om Svenska kraftnät sagt att det inte finns i planerna i dagsläget, säger han.
En ny vardag
David Wästljung konstaterar att aktörerna kommer att behöva leva med dagens situation tills marknaden förhoppningsvis mognar.
– Det är en ny nivå och verklighet gällande balanspriserna. Men med fler aktörer på marknaden och en omberäkning av kapaciteterna skulle prisbilden kunna bli stabilare. Något som Energiföretagen för dialog om med Svenska kraftnät och andra berörda parter, säger David Wästljung.
***
* ATCE är metoden som används för att räkna ut hur mycket kapacitet som finns kvar i nätet efter dagenföremarknaden. Alltså hur mycket el som faktiskt kan skickas mellan elområden under dagen. Räknar man om ATCE inför balanseringstillfället istället för att bara utgå från planer som gjordes dagen innan tar metoden hänsyn till hur elen verkligen flödar i nätet och vilka begränsningar som finns i grannländernas system.
4 Kommentarer







4 Kommentarer
fredrik bruno
30 september, 2025: 5:40 e mObalanserna kan ses som ett kvitto på att vi nu har kommit så långt att vi har mer väderberoende kraftproduktion än vad den reglerbara kraften räcker till för att balansera. Länder som Kina anses framgångsrika, eftersom de bygger ut sin sol- och vindkraft så mycket, men man uppmärksammar inte att man fortfarande har ett betydande överskott av konventionell elproduktion, till stor del bestående av kolkraftverk. Och kolkraftverken byggs ut den också, eftersom elbehovet är så stort. Så de är varken jämförbara eller ett föredöme för oss andra. Men de riskerar kanske inte i samma utsträckning att elsystemet kollapsar, så det är fördelar och nackdelar med allt.
Men: Det som händer här gör att vi behöver tänka efter innan vi expanderar vindkraften ytterligare, vi måste kunna importera/exportera el från våra grannar, och jag tror åtminstone Tyskland och Danmark kan ha lite av samma problem, även om de har en viss andel konventionella ångpannor (kol, halm…).
SvaraBosse@fredrik bruno
2 oktober, 2025: 2:10 e mVäldigt relevant kommentar. Återigen, att vår stabila produktion (kärnkraften) lades ned i kombination med marginalprissättning och överföringskablar till kontinenten har ställt till mycket för oss. Att vi skulle gynnas av överföringskablarna kalla vinterdagar är ju en form av bortförklaring, då vi – relativt lätt – kunnat dra igång gasturbiner vid behov (även om gasen såklart blev väldigt dyr just 2022)
SvaraKlas Roudén@Bosse
3 oktober, 2025: 12:39 e mHåller med båda skribenterna, men som vi ställt till med med nedläggningen av kärnkraften så har vi ju i verkligheten blivit beroende av HVDC-länkarna söderut, men förstås bara när elexport är möjlig från andra sidan…
SvaraBeträffande befintliga gasturbiner (GT) kan det förstås vara frestande att använda dessa vid effektbrist vid sträng kyla o dyl utan störning i elkraftsystemet, alltså vid normaldrift, om än pressad sådan.
Men i så fall skulle man (Svk) gå utanför regelverket för deras användning. Huvudfunktionen för dagens GT är nämligen att vid störningar med dimensionerande N-1 fel, vid behov med överskridna snittgränser, nätfrekvens under 49.5 Hz mm, återföra systemet till ny normaldrift med tålighet att efter 15 minuter kunna klara av ett nytt dimensionerande fel, här benämnt N-2.
Om GT då redan används enligt ovan utan föregående fel, så kan resurser saknas att återföra systemet till normaldrift efter ett fel enligt ovan och då kan ett nytt fel leda till totalkollaps.
Gastturbinerna har därför en nyckelfunktion i dagens stamnätsdrift, vilken Svk sannolikt inte vill äventyra med användning utan inträffade N-1 fel i elkraftsystemet.
Men som beskrivs i en annan färsk artikel här på sajten, är väl avsikten med helt nya moderna gasturbiner i Syd- och Västsverige en annan; att i avvaktan på nya kärnkraftsreaktorer vid normaldrift både stärka landets effekt- och energibalans, där det sistnämnda är särskilt motiverat p g a risken för torrår i vattenkraften.
Klas Roudén
30 september, 2025: 4:07 e mDet sägs i artikeln att Svk i dagsläget inte planerar att räkna om kapaciteterna inför balanstillfället, s k ATCE.
SvaraDetta är i så fall mycket förvånande, eftersom den historiska utvecklingen i Elmarknaden ju varit att succesivt i praktiken utnyttja det aktuella fysiska elkraftsystemet allt bättre med utveckling av modeller: spot (dagen före), intra, FB (flödesbaserad kapacitetsberäkning), snart ¼-timmesavräkning mm verktyg.
Så därför skärpning nu Svk! Ni har ju sedan decennier verktyget att beräkna snittgränserna i realtid.