Regeringen bromsar samhällets och industrins omställning till fossilfritt. Förra veckans beslut om mellanlagring av kärnavfall är ett tydligt sådant exempel. Det menar Lars Hjälmered, näringspolitisk och energipolitisk talesperson för Moderaterna. Han pekar på att flera politiska förslag inom energiområdet är försenade, medan andra inte utreds överhuvudtaget. Det i sin tur riskerar att leda till att omställningen tappar fart.

– Det finns stora möjligheter när vi ska ställa om industrier och transporter till fossilfritt. Företag har enorma planer, pengar och vilja att ställa om, men deras projekt försenas för att miljötillståndprocessen tar för lång tid och på grund av det finns en rad med frågetecken kring elsystemets stabilitet liksom andra energirelaterade frågor, säger Lars Hjälmered och fortsätter:

– Här krävs att vi politiskt agerar resolut så att vi fortsatt har ett väl fungerande el- och energisystem, men regeringen gör långt ifrån tillräckligt. Det leder till att den viktiga omställningen riskerar att sakta in.

Bild: Anläggning av kraftledning. Arbetet med att korta tillståndsprocesser går för långsamt, menar Lars Hjälmered. Foto: Eltel

Han lyfter fram elektrifieringsstrategin, som ska presenteras i höst, som är ett bra exempel på vad som behövs. Lars Hjälmered tycker att den på ett bra sätt ramar in flera av de utmaningar som finns i Sverige och som måste hanteras för att åstadkomma en effektiv elektrifiering.

– Men jag tycker inte att regeringen gör åtgärder för att Sverige ska kunna uppnå strategin. Dessutom är strategin inte politiskt förankrad i riksdagen, vilket är en svaghet och man väger inte heller av olika samhällsintressen som exempelvis om vi ska arbeta mot ett elsystem som är fossilfritt eller förnybart.

Lars Hjämlered

Han lyfter elnät som nämns i strategin och där alla intressenter är överens om att regleringen behöver utvecklas kring frågor som avkastning, möjligheten att bygga på spekulation om förväntat elbehov, om nätbolagen ska få ta plats på laddmarknad med mera.

– Men inga utredningsinsatser har gjorts kring elnäten. Sverige kan därför missa möjligheten att göra viktiga ändringar av nätregleringen och därmed missa chanser för bland annat laddinfrastruktur.

Lars Hjälmered anser att bristen på initiativ är ett återkommande problem.

– Förslag utreds inte, förslag är försenade och när de väl läggs fram är de inte tillräckligt omfattande eller långtgående. Detta är ett oroande mönster, som kan få stora konsekvenser för Sveriges viktiga omställning mot fossilfritt.

När det gäller försenade förslag pekar Lars Hjälmered på flera exempel, där det mest aktuella är beslutet om kärnavfall som kom i förra veckan. Ärendet hade då legat på regeringens bord sedan 2018 och de har nu valt att dela på ärendet om mellanlagring och slutförvar. Mellanlagret för använt kärnbränsle på Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) i Oskarshamn ska få utökas från 8000 ton (vilket är maxtaket som förväntas nås år 2024) till 11 000 ton, i väntan på att ett slutförvar kan byggas och tas i drift. Regeringen menar att ett delbeslut var nödvändigt för att trygga energiförsörjningen kommande år.

– Det är precis tvärtom! Juridiska experter varnar för att dela upp ansökan. Om ansökan om en kapacitetsökning avvisas av mark- och miljödomstolen riskerar kärnkraften att stänga. Detta i en situation när landet behöver mer el än någonsin, säger Lars Hjälmered, som också är upprörd över att beskedet kommer väldigt sent.

Han pekar vidare på ytterligare två förslag som är eller har varit sena. Det är dels energiforskningspropositionen, vilken har försenats med nästan ett år och ännu inte är presenterad, dels nätkoncessionsproposition, som ska möjliggöra effektivare tillståndsprocesser. Den lämnades till riksdagen i våras och kom knappt två år efter att nätkoncessionsutredningen presenterades.

Dessa förseningar får konsekvenser för näringslivet och samhället menar Lars Hjälmered. Han är också oroad över att viktiga förslag inte ens utreds.

– Riksdagen beslutade för flera år sedan att regeringen skulle ta fram ett mål för leveranssäkerhet för el. Regeringen har inte lämnat något förslag till riksdagen. De har inte ens något färdigt förslag hur ett mål skulle kunna formuleras.

Men även när förslag väl läggs fram så menar Lars Hjälmered att de inte är tillräckligt omfattande eller långgående. Han tar nätkoncessionsutredning som exempel. Där anser han att förslagen är viktiga, men otillräckliga. Han ser att ytterligare åtgärder krävs för att korta handläggningstiderna för elnätsinvesteringar.

– Ett annat exempel på att omfattningen inte räcker är Svenska kraftnäts uppdrag att se över stödtjänster. Det är bra, men däremot görs ingen större översyn av elmarknaden som både politik och energibranschen efterfrågar.

Kritiken från Lars Hjälmered är hård och han anser att regeringens energipolitik riskerar att tränga undan investeringar i energisektorn och industrin – investeringar som i sin tur är avgörande för att kunna minska de fossila utsläppen.

Vad krävs då för att få energisektor och industri att våga satsa?
– Det kan låta tråkigt, men en rad frågor på energiområdet behöver utredas för att skapa både klarhet och goda förutsättning för denna omställning. Det gäller exempelvis bygga på spekulation, ägande av batterier osv. Vi måste ta dessa beslut nu, säger Lars Hjälmered.

Ytterligare en viktig fråga är all den nya elproduktion som kommer att krävas när det förväntas blir en fördubblad användning på 25 år. Här vill Lars Hjälmered se en bred palett av ny elproduktion:

– Vi behöver behålla kärnkraften som är en viktig fossilfri elproduktion. Här vill jag också öppna upp möjligheter för ny kärnkraft, där vi nu ser en snabb utveckling av SMR (små modulära reaktorer) som kan bli intressant för Sverige.

– Vidare vill vi utveckla vattenkraften och bygga ut den, dock inte i skyddade älvar. Vi ser att nuvarande miljöprövning riskerar att resultera i att många småskaliga vattenkraftverk rivs. Här är vi beredda att medverka till lagändringar för att kunna behålla dessa kraftverk.

Lars Hjälmered vill också se mer vindkraft – men att den byggs ut på egna meriter, helt utan stöd.

– Sist men inte minst måste vi i högre utsträckning värna kraftvärmen i landet. Den producerar lokalt viktig el, inte minst i de städer som nu tydligt signalerar om elbrist. Vi vill se en samlad strategi för kraftvärme där bra villkor klaras ut. Vi vill bland annat se över avfallsbeskattningen som ställt till det för kraftvärmen, avslutar Lars Hjälmered.

Imorgon på Second Opinion: Energiminister Anders Ygeman bemöter kritiken.