”Vätgasproduktion kan inte bära kostnaden för ny kärnkraft”

DEBATT
Bedömningar om att Sveriges elanvändning ska fördubblas, som lyfts fram som motiv för subventioner till ny kärnkraft, bygger på storskalig produktion av vätgas varav det mesta ska användas till fossilfri ståltillverkning. Men kalkylen går inte ihop, menar Jonas Nycander, professor vid meteorologiska institutionen, Stockholms universitet. Slutsatsen är att produktion av vätgas av den storlek som motiverar utbyggnaden av kärnkraften bara kommer att äga rum om elpriset är mycket lägre än vad som krävs för att bekosta ny kärnkraft, skriver han.

Enligt den proposition som nyligen antogs av riksdagen ska en stor utbyggnad av kärnkraften finansieras med subventionerade statliga lån, och ägarna ska dessutom garanteras en miniminivå på elpriset. Den föregående utredningen av Mats Dillén föreslog garantipriset 80 öre per kWh. (Kostnaden för att producera el med ny kärnkraft på kommersiella villkor uppskattades till 110 öre per kWh, men kan bli mycket högre). Utbyggnaden motiveras av planeringsmålet att Sveriges elproduktion ska vara 300 TWh år 2045, vilket bygger på att elförbrukningen fördubblas jämfört med i dag.

Bild: Vätgas planeras används vid tillverkning av fossilfritt stål. Foto: SSAB.

Hur lågt behöver elpriset vara för att efterfrågan ska bli så stor? Denna avgörande fråga berörs inte i Dilléns utredning, eller i de rapporter från Energimyndigheten och Svenska kraftnät som utredningen hänvisar till. Ingen annan tycks heller ha försökt uppskatta hur efterfrågan på el beror på priset.

Tekniska fakta kan ge vissa insikter om det. Den ökade elförbrukningen ska framför allt gå till produktion av vätgas för industrin. (Elektrifiering av trafiken täcks av dagens exportöverskott). Enligt Energimyndigheten kommer vätgasproduktionen att förbruka upp till 130 TWh el. Det mesta ska användas till fossilfri ståltillverkning. Med dagens stålpris är det bara lönsamt om elpriset är mindre än hälften av kostnaden för att producera el med ny kärnkraft.

Men snart bör stålpriset i Europa stiga, när stålindustrin inte längre får utsläppsrätter gratis, och EU lägger koldioxidtullar på importerat stål. På kontinenten kommer man då troligen att producera stål med hjälp av naturgas, i en liknande process som när man använder vätgas. Att använda naturgas reducerar koldioxidutsläppen med två tredjedelar jämfört med traditionella masugnar, och utsläppen kan minskas ytterligare med koldioxidlagring.

Att det är bättre att använda naturgas än vätgas för ståltillverkning på kontinenten beror på att man där också använder naturgas för att producera el, med en verkningsgrad på högst 60%. Om man sedan använder denna el till att producera vätgas med verkningsgraden 60-70% har mer än hälften av energin gått förlorad. Dessa förluster undviker man om man i stället använder naturgasen direkt i ståltillverkningen, och energikostnaden blir då mindre än hälften så stor. (Man slipper dessutom kapital- och driftskostnader för gaskraftverk och elektrolysörer.) Koldioxidutsläppen blir också mycket mindre. Naturgas kommer troligen att användas för elproduktion in på 2040-talet, efter hand kompletterat med koldioxidlagring.

Priset på naturgas bestämmer priset på naturgasproducerad el. För att ståltillverkning med vätgas i Norrbotten ska ha lägre energikostnad än ståltillverkning med naturgas på kontinenten krävs därför att elpriset i Norrbotten är mindre än hälften så högt som priset på naturgasproducerad el. Sedan 2023 (alltså efter det att det mesta av den billiga ryska gasen ersatts av dyrare LNG) har den sammanlagda kostnaden för naturgas och utsläppsrätter i gaskraftverk legat kring 105 euro per producerad MWh (motsvarande 115 öre per kWh). Vid en tredubbling av priset för utsläppsrätter till ungefär 210 euro per ton koldioxid ökar den sammanlagda kostnaden till drygt 150 euro per MWh. Till och med efter en så kraftig ökning av utsläppspriset behöver elpriset vara lägre än det föreslagna garantipriset på 80 öre per kWh för att vätgasbaserad ståltillverkning i Norrbotten ska vara konkurrenskraftig.

Förutom ståltillverkning ska vätgasen användas till produktion av elektrobränslen i Sverige (t ex metan, som är i stort sett samma sak som naturgas). Verkningsgraden när man tillverkar elektrobränsle från el är ungefär 50%, vilket gör att det elpris som krävs för lönsamhet är ännu lägre än vid vätgasbaserad ståltillverkning.

Slutsatsen är att produktion av vätgas av den storlek som motiverar utbyggnaden av kärnkraften bara kommer att äga rum om elpriset är mycket lägre än vad som krävs för att bekosta ny kärnkraft. Mellanskillnaden betalas av skattebetalarna eller vanliga elkonsumenter. Samtidigt kommer marknadspriset på el att pressas ner så lågt att livstidförlängning av existerande kärnkraftverk kan hindras. En förlängning är betydligt billigare än att bygga nya, men skulle inte få del av subventionerna. Vattenfall och Uniper (två av ägarna till de svenska kärnkraftverken) pekar på denna risk i sina remissvar, vilket regeringen avfärdar med argumentet att klimatomställningen kommer att öka efterfrågan på el så mycket att priset hålls uppe. Det är ett ihåligt argument.

Till skillnad från förnybar energi är kärnkraft oberoende av geografi, och kostar lika mycket att bygga överallt. Därför är det bäst för både ekonomin och klimatet att den byggs där elpriset är högst, inte i Sverige som har de lägsta elpriserna i EU, och de bästa förutsättningarna för förnybar energi, tack vare kombinationen av vattenkraft och goda förutsättningar för vindkraft. Regeringens förslag skulle innebära en kraftig subvention av elexport och tung industri. Sådan industri är kapitalintensiv och konjunkturkänslig, och ger få arbetstillfällen. Stora subventioner av tung industri skadar Sveriges ekonomi.

13 Kommentarer

Av Jonas Nycander

Professor vid meteorologiska institutionen, Stockholms universitet

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Per Kågeson
25 juni, 2025: 1:31 e m

Den centrala aspekten i Nycanders artikel gäller frågan om hur stor efterfrågan på vätgas blir om genomsnittspriset hamnar på den nivå som troligen skulle gälla om den måste täcka den långsiktiga marginalkostnaden för ny kärnkraft (enligt den statliga utredningen 80 öre, kanske mer). Vid en sådan prisnivå för osubventionerad ny kärnkraft sjunker efterfrågan på el betydligt. De av en knapp riksdagsmajoritet beslutade subventionerna till ny kärnkraft innebär att skattebetalarna tar ungefär halva energikostnaden jämfört med marginalkostnaden för annan kraft (dock tillkommer vissa balanseringskostnader i ett system med mer vindkraft).

Det är konstigt att ingen uppmärksammar denna väldiga subvention i ett internationellt konkurrensperspektiv. Vi klagar ju ofta på andra länders subventioners snedvridande effekter på konkurrensen (t.ex. de kinesiska)!
Svara
- Lars-Göran Johansson@Per Kågeson
  25 juni, 2025: 3:49 e m
  
  Tveksamt om en CfD på 80 öre/kWh verkligen kommer att hålla när kontrakt skall skrivas.
  
  Enligt https://www.sydsvenskan.se/2025-05-29/vattenfall-tror-pa-skansk-vindkraft-men-bara-pa-land/ så påstod Vattenfalls VD Anna Borg att: ”Och elpriset måste tredubblas för att det ska vara lönt för kraftbolag att investera i ny kärnkraft.”
  
  Med placering i Ringhals (SE3) och baserat på snittpriset hittills i år, 49,40 öre/kWh, så verkar en CfD på runt 150 öre/kWh mer troligt! Finansierad med ny skatt på elräkningen.
  Svara
Ulf Westberg
20 juni, 2025: 12:42 e m

Som Mikael Ros skriver, det finns andra alternativ än traditionell kärnkraft som har en annan, lägre, kostnadsbild.
Det förs inte fram några tydliga alternativ, förutom naturgas. Det är kanske logiskt, då vi direkt kan räkna bort solkraft för detta syfte, i alla fall i Sverige. Landbaserad vindkraft har fått svårare att få tillstånd och havsbaserad är för dyr. De senaste upphandlingarna i Norge och England har slutat på cirka 115 öre per kWh- där dessutom vinnande anbud från örsted har stoppats. I Nederländerna och Danmark har upphandlingar utan subventioner avbrutits då ingen lämnat anbud. Vattenfall har två projekt i Sverige som de inte har investeringsbeslut på då ekonomin inte går ihop.
Sålunda, kärnkraft behövs för att säkerställa effektbalansen, inte primärt för att förse vissa projekt med elektricitet. Då skulle man bygga dem i direkt anslutning till förbrukarna.
Svara
Mats Carlstedt
20 juni, 2025: 8:21 f m

Tyvärr kommer skadedjuret homo sapiens aldrig upphöra att förstöra planeten och det fundamentala ekosystemet. Så länge lögner och psuedovetenskapliga "studier" publiceras. Så länge blir lögner trovärdiga för de som inte orkar ta reda på sanningar.
"Den som inte vill förstå. Den kan inte förstå".
"Den som inte kan förstå. Den vill inte förstå".
Svara
peter sjölin
19 juni, 2025: 12:58 e m

En till "professor" i mängden troligtvis sprungen av 68-vänsterns drömsamhälle. Som även ger sig på grundskoleelever att de inte lär sig grundläggande fysik och kemi.

Själv verkar han inte förstå att det spelar ingen roll om det finns ett eller tiotusen vindkraftverk eller en eller tiotusen solpaneler.

Blåser det inte och solen inte lyser så borde en vuxen man inse att det blir stopp i systemet.
Svara
- Bengt Hellman@peter sjölin
  23 juni, 2025: 3:37 e m
  
  Peter Sjölin, elsystemet innehåller flera kraftkällor. I Skandinavien har vi väldigt mycket vattenkraft som med sina dammar kan vara flexibel och spara vatten i dammarna när mycket el genereras med vind och sol och leverera mer när det är mindre vind opch sol. Som du säkert upptäckt har vi el hela tiden trots att elproduktionen i Sverige med vindkraft hittills i år motsvarat 31 % av elanvändningen i Sverige. Utbyggnad av effekten i vattenkraften pågår för att kunna balansera betydligt mycket mer el från vind och sol. Norska Statnett har kommit fram till att minst 10 GW effekt kan byggas ut i Norge och minst 3 GW i Sverige utan att bygga ut nya älvsträckor. Därutöver är det möjligt att bygga pumpkraftverk.
  
  Vätgas kan lagras under högt tryck i plåtinklädda bergrum eller pipelines. Vätgasen behöver därför inte nödvändigtvis produceras i samma ögonblick som den ska användas. Vätgas som tillverkas med billig el när det är mycket vind och sol. Genom att dra ner på vätgastillverkningen när elen är dyr och istället ta vätgas ur lagret kan totalkostnaden för vätgasen hållas låg.
  
  Att göra vätgas av dyr el från ny kärnkraft verkar däremot vara en icke genomtänkt idé.
  Svara
  - Peter Sjölin@Bengt Hellman
    24 juni, 2025: 9:06 f m
    
    Att spjälka vätgas av kärnkraft är inte prioritet. Kärnkraften skall i första hand vara baskraft till väderberoende elsystem.
    Idag skriver Affärsvärlden om den senaste konkursen i vätgasbranschen. Det finns helt enkelt ingen ekonomi i grön vätgas.
    Största problemet med vattenkraften är ju att den finns i norr och den tillkommande kraften behövs i söder.
    Det är bara inse att kärnkraft eller fossil kraft kommer att behövas för att tillgodose södra Sverige med el.
    
    Att leva på drömmar blir dyrt för medborgarna. Det har kostat nog nu med en massa idiotiska "gröna" projekt.
    Svara
Mikael Ros
19 juni, 2025: 11:35 f m

För att dissociera vatten krävs energi och den kan fås via elekricitet som i vanliga elektrolysörer, men även via värme eller en blandning av detta. Detta ger en lägre produktionskostnad. Se https://second-opinion.se/med-smr-bor-kostnaden-for-vatgas-bli-lagre/
Svara
Johan Montelius
19 juni, 2025: 10:40 f m

.. lägg därtill att klimathotet kommer att försvinna från den politiska dagordningen och endast diskuteras i sekter som vill rädda världen. Ingen kommer behöva betala för att släppa ut koldioxid i framtiden och hela idén med koldioxidfri framställning av stål kommer naturligtvis att fall i glömska.

Visst kan det svida i skinnet för somliga men naturlagarna har inget medlidande.
Svara
- Olle Nyrén @Johan Montelius
  19 juni, 2025: 4:12 e m
  
  I dessa dagar blir jag konfunderad. Är Johan Monteius svar en ironi eller en person som inte tror att klimatförändringarna är verkliga och likt Trump vill öka fossila energislag
  Svara
  - Johan Montelius@Olle Nyrén
    22 juni, 2025: 2:32 e m
    
    och jag undrar om Olle Nyréns kommentar är en ironi eller om han är en person som likt Flat Earth Society tror på katastrofala människoorsakade klimatförändringar 🙂
    
    … klimatet förändras, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det – människans användning av fossila bränslen har inte så mycket med saken att göra.
    Svara
    - Bengt Hellman@Johan Montelius
      22 juni, 2025: 7:05 e m
      
      Johan Montelius, du lever i en alldeles egen värld hermetiskt avskiljd från vetenskapen. Våta drömmar om att världen skulle vara annorlunda är inget konstigt. Men, att sticka huvudet i sanden och förneka att världen ovanför existerar är fullkomligt ansvarslöst.
      Svara
Björn Christoffersson
19 juni, 2025: 7:52 f m

Intressant analys, men författaren gör betraktelser enbart utifrån energiåtgången. Det stora problemet idag och är effektbristen i södra Sverige och vid dålig vind. Tas detta med så blir slutsatsen en annan. En professor borde ha en vidare syn på skälen till ny kärnkraft.
Svara