DEBATT
Lokala energigemensakper kan genom samarbete med elnäten minska kostnaderna för hela det nationella elsystemet, skriver Joachim Lindborg, integrationsarkitekt på Ngenic. Men det krävs förändringar, exempelvis att Skatteverket och Energimarknadsinspektionen etablerar ett regelverk för hur för virtuell energidelning ska fungera, menar han.
I vårt kök har vi skapat en energigemenskap, jag och min sambo. En enkel överenskommelse – jag rostar inte bröd och brygger kaffe samtidigt som hon kokar tevatten. Varför? För att undvika att överbelasta elsystemet så att säkringarna går. Samma problem står hela det nationella elnätet inför. Att kräva att elnätsbolagen förstärker elnätet till landets alla fastigheter är orimligt dyrt. Om vi istället organiserar oss som energigemenskaper, som tar ansvar för belastningen mot överliggande nät, kommer effektproblematiken minska drastiskt.
Genom att sträva efter en win-win-punkt där lokala energisystem smidigt stödjer de regionala och nationella näten, minskar inte bara infrastrukturkostnaderna drastiskt, det sänker även kostnaderna för individen. Genom att optimera systemet som helhet kan vi uppnå en mer kostnadseffektiv och hållbar lösning där befintliga elnät kan nyttjas mer effektivt.
Genom att organisera elnätets kunder i virtuella öar där energi kan flöda mellan fastigheter både över nätbolagens befintliga nät och parallellt över egna ledningar, får vi ett digitaliserat elnät som enkelare kan anpassas till olika regler för maximerad win-win. Utmaningar finns såklart längs vägen såsom skattefrågor, ökat behov av mätning men vinsterna överträffar utmaningarna. Dessutom kan energigemenskaper skapa förutsättningar för mer tillförlitlig energiförsörjning vid framtida samhällskriser.
De nya EU-reglerna vill få energigemenskaper att organisera sig lokalt och överta ansvaret för energiförsörjningen och i vissa länder även elnätet. Vad som istället händer här i Sverige är att grannar och bostadsrättsföreningar bygger egna lösningar för att slippa köpa el, inte betala energiskatt och helst inte betala nätkostnader. Det finns inget eller mycket lite intresse att bidra till ett bättre energisystem. Det kommer att resultera i ett alldeles för dyrt elnät.
Om vi istället organiserar oss i lokala energigemenskaper som verkligen samarbetar med elnätet kan kostnaderna för hela det nationella systemet minska. Det vill säga att när toppeffekter, baslaster, övertoner och spänningsvariationer minskar i det lokala elnätet, minskar även driftskostnaderna i hela systemet och då kan vi nyttja redan befintlig infrastruktur bättre. Men ett måste för att det ska hända är att det gynnar alla parter.
För att energigemenskaper ska bli en styrka för systemet krävs att:
1. Skatteverket och Energimarknadsinspektionen etablerar ett regelverk för hur för virtuell energidelning ska fungera.
2. Energimarknadsinspektionen ger elnätbolagen incitament att inkludera energigemenskapers nätnytta i nätutvecklingsplaner och intäktsramar.
3. Elkvalitét och nätdriftansvar växlas över till energigemenskaper istället för att elnätbolag har ett totalansvar ända till de klassiska två hålen i väggen.
4. Lämna diskussionen om ägarskap av elnätet. Virtuella energigemenskaper behöver inte äga elnätet.
Det regelverk vi nu håller på att skapa minskar vårt samhällsansvar gentemot nätbolagen. Genom en reglerad lösning på virtuella energigemenskaper går det att minska nätbolagens kostnader för att ta hand om energiomställningens övriga problem. På samma sätt som vi undviker att använda all köksutrustning samtidigt för att undvika överbelastning i köket, har energigemenskaper potentialen att agera som lokala enheter i det övergripande elnätet och därigenom stödja det.
Energimarknadsinspektionen, Skatteverket och elnätsbolagen måste tillsammans omfamna och underlätta för energigemenskaper istället för att se dem som ett problem. Med rätt ekonomiska incitament kan dessa viktiga aktörer dra nytta av den lokala kapaciteten för att avlasta det nationella nätet. Dessutom kan de vara till nytta vid eventuella samhällskriser. Det är dags att satsa på energigemenskaper och skapa en mer hållbar och kostnadseffektiv lösning för framtidens energiförsörjning.
***
Foto: E.ON
13 Kommentarer
För att bedriva elnät måste man ha koncession på det området, det kan inte en Brf förening få. Virtuella/obefintliga nätägare kan helt enkelt inte uppstå, någon äger nätet rent juridiskt till/från ett gränssnitt.
Det som beskrivs som el-gemenskap, att inte köra vissa elapparater samtidigt är känt som feldimmensionering av säkring, som även måste täcka in skenbara strömmar i genomströmningen. Enskild person kan bara påverka nätet med 1 tiomilliondel.
El-kvalitén, övertoner i nätet beror på vindkraften och man kan redan vid källan ta bort övertonerna som fortplantar och summerar sig, ända ner i lågspänningen. Du kan se att man tar bort en del på knölen på nätsladden till elapparaten. (eg. ferritkärna)
Vid ombyggnad av el i bostadsrättsförening, byttes ledningarna ut mot förtvinnade dito och man kallade det elsanering, det drog faktiskt mindre mängd Kwh bara av det.
Men mest gjorde det då gamla elmätaren och kylskåpet byttes ut. 65% har kwh gått ner hittills. Inget avsiktligt el-sparande, det gick inte att köpa glödlampor och kylen slutade fungera efter 35 år. Samtidigt höjdes totala elpriset så det blev ändå förlust. Bara som exempel på att el-gemenskap blir resultatlöst.
Produceras elkraft med kol eller gas går kostnaden ner, men vatten, vind- och kärn- kraft har sina kostnader kvar när vi sparar. Därför höjs även våra kostnader då vi sparar. I Sverige kalvar vi alltid till det och sparkar Generaldirektörer i parti och minut, men det blir resultatlöst i alla fall.
Låt vara att räddningsplankan Hybrit dök upp med vätereduktion av järnmalm, när äntligen 10 öringen trillade ner, bland lantisarna i Stockholm.
Finns mycket att tänka på här,
varför ska jag ta ett samhällsansvar gentemot nätbolagen dom skyfflar in vinster…
Jämförelsen med vägnätet haltar betänkligt, tänk om vi hade 30+ ägare av landsvägarna, utöver staten som äger europavägarna.
Men borde skapas incitament att konsumera/avstå på andra grunder än rena elpriset, effekttaxor som håller på att införas kanske är lite trubbiga.
Men kanske är bäst att börja med de stora konsumenterna, och låta de betala fullt ut, jmf lastbilar/personbilar på vägarna.
Men kommer finnas ++ användare som förbrukar <10000kwh/år men samtidigt drar 11kw 3-4 timmar då och då(elbil), måste ju samordnas/incentiviseras på nåt sätt.
Tack Hans visst finns det mycket att tänka på:
Idag har vi en ”vi och dem” situation som du beskriver, varför skall jag ta samhällsansvar när dem tar ut vinster från elnätet.
Kostnaden (och vinsten) för elnätet betalar vi kollektivt för och effekttariffer blir riktigt trubbiga och är ett straff som döms ut i efterskott. När vi kollektivt istället kan ta ett medborgaransvar för att minska kostnaderna för samhällsinfrastruktur så behöver det slå igenom och skapa en del av den vinst nätbolagen får.
Idag gör det inte det. Nätbolagen kan inte tillåta en energigemenskap som får lägre kostnader för att de sänker gemensamma kostnader (ger möjlighet till vinst)
När vi skapar energigemenskaper så kan vi, rätt hanterat, få fram en bättre dialog om just nyttorna, minskade kostnader och en win-win-win situation där den totala systemkostnaden för lösningen blir lägre.
PS Leksands kommun tvingar nu vägföreningar att ta över ansvar för enskilda vägar som kommunen idag sköter https://www.siljannews.se/leksand/krav-pa-vagforeningar-for-enskilda-vagar-fran-2025/ DS
Tack vare kraftfulla datorsystem och ett systemtänkande så är våra elproduktionssystem på väg att bli allt mer integrerade. Och förhoppningsvis mer optimerade.
Vi kan se det på EU-nivå där alla elområden är mer eller mindre hopkopplade och kan samköras. Detta minskar behovet av egen effektproduktion i varje enskilt elområde. T ex i SE4.
Och vi kan se det på elverksnivå där det blir allt mer vanligt med stora batterier av samma skäl – att jämna ut belastningskurvan.
Då blir det bara en naturlig fortsättning med vad som i artikeln kallas för ”energigemenskaper”. Rätt utformat så bör både de som deltar i en sådan ”energigemenskap” och elkunder i största allmänhet kunna tjäna på det.
Alla dessa batterier, stora som små, börjar dessutom att spela en allt större roll i att hålla nätfrekvensen stabil. Både vid långsamma laständringar och vid snabba avbrott.
Tack Lars-Göran för din positiva kommentar
Ja jag är övertygad om att en ”lagom” stor energigemenskap kommer att kunna tillföra nyttiga tjänster till elnätet och avlasta systemet som helhet.
Vi har redan bostadsrättsföreningar/samfälligheter som köper in fjärrvärme till alla sina medlemmar och minskar behovet av enskilda fjärrvärmeabonnemang och därmed en krånglig systemlösning för värmeleverans, föreningen fördelar totalkostnaden.
Tittar vi med samma ögon på elektricitets leveransen så blir det mer logiskt att låta effekttoppar och elkvalité samordnas mer lokalt och fördela vinster med solceller över fler medborgare, obekvämhet att inte kunna ladda bilar när andra skall laga mat, nyttja lokala parkeringsytor för stora solceller istället för enskilda takanläggningar.
Det svåra är vad är ”lagom stort”
En energigemanskap är en jurisk person och genom att den tar på sig rollen som elleverantör till gemenskapens delägare/kunder kommer den nuvarande elmarknadsmodellen fungera. Energigemanskapen fakturerar sina medlemmar på samma sätt som elleverantörer i övrigt gör och kan basera debiteringen på nettot av disponerad produktion och förbrukning.
Men energiskatten är en hämmande faktor för energigemenskapen. Så länge energiskatteuttaget sker via nätföretaget i abonnemangspunkten fungerar energigemanskaper inom en fastighet och kan äga produktionsenheter gemensamt inom fastigheten. Om energigemenskapen vill disponera produktionsenheter utanför den egna fastigheten har det en skattemässig nackdel eftersom energiskatten tas ut i varje abonnemangspunkt som är aktuell för överföring till energigemenskapens delägare.
Lösning: återför energibeskattningen till elleverantörerna. Genom att ha generösa principer för viss typ av produktion t.ex. mikroproduktion kan energigemenskapen fungera även för extern produktion och som kan nettas mot förbrukningen oavsett var den är ansluten. Elanvändare utanför fastighetsnät kan ingå i energigemanskapen och vara med i energgemenskapens energidelning.
@Lars Munter
Att skapa energigemenskaper bara för att öka egenanvändning av solelsproduktion och minska skatteuttaget är ekonomiskt trevligt men helt fel argumentation för att få skapa en energigemenskap.
Argumentationen för att energigemenskaper skall underlättas och ha en plats i samhällsstrukturen måste innebära att kollektiva kostnader minskar och energigemenskapen måste därmed axla ett reellt ansvar inte bara minska skatteuttaget.
Jämför gärna med vägföreningar som tar ett reellt ansvar för sin bit av vägen och därmed minskar de kollektiva kostnaderna för att sköta alla vägar.
@Joachim
Jag har inte påstått att reducering av energiskatten är det enda existensberättigandet för en energigemenskap utan jag skrev att det är ett hinder för att energigemenskapen ska kunna inkludera produktion eller förbrukning utanför den egna fastigheten.
Du skriver själv att Skatteverket och Ei bör etablera ett regleverk för virtuell delning av energi. Att du nämner Skatteverket antyder att lösningen inbegriper någon typ av skattelösning.
Vilka funktioner som en energigemenskap behöver uppfylla för att ge samhällsnytta är en annan fråga och förhoppningsvis löser det sig genom att marknadssignaler resulterar i att energigemenskapen agerar på ett för elsystemet gynnsamt sätt.
Tack för förtydligandet Lars, ursäkta min feltolkning. Idag är nämligen mycket av diskussionerna för energigemenskaper helt fokuserad på egenanvändning/energiskatt och hur man skall ta sig runt den. Samtidigt man vill minimera alla nätavgifter och helst inte köpa elenergi heller.
jag vill som du också säger öka nyttjandegraden av de befintliga elnäten och att energigemenskapen när den då kan få minskade kostnader tar på sig en del av det ansvar som idag ligger på nätbolaget.
Rent konkret så blir det då plötsligt intressant/och möjligt för en energigemenskap att istället för enskilda batterier i tvättstugan/garaget (vilket inte brandmyndigheterna gillar) så kan vi ställa upp ett gemensamt batteri vid närmaste transformator eller varför inte vid någon gemensamhetsbyggnad där man även kan ha ö-drift på batteriet.
Det är i detta läge som energigemenskaper kommer generera en positiv samhällsnytta.
Vi har redan en energigemenskap i Sverige. Hela elnätet är redan ihopkopplat, det är själva idén bakom elnätet.
Att suboptimera genom att skapa parallella nät för att slippa betala energiskatt är en dålig idé. Framförallt om elskatten reduceras eller helt förvinner inom något år. Att slippa elöverföringsavgiften på kanske 15 öre/kWh kan också vara lockande men den kostnaden får samfälligheten/gemenskapen troligen ändå betala på något sätt för att hålla sitt eget nät uppe. Mörka kalla dagar (och nätter) får gemenskapen/samfälligheten ändå betala elöverföringsavgift för inköpt el från ordinarie nät. En kostnad som sen belastar alla medlemmar.
Att tro att det finns el att ”dela” och miljönytta att göra från exempelvis solceller är också naivt eftersom de dagar på året då elnätet är mest belastat och elen är miljöbelastande så är det kolsvart ute och solcellerna producerar exakt noll oavsett hur mycket installerad effekt man än har i gemenskapen.
Den fasta avgiften för säkringsabonnemanget, alternativt effektavgiften kommer gemenskapen ändå att få betala eftersom det finns tillräckligt många dagar då det är mörkt ute och då effekttaxan sätts. Överuttag kostar pengar oavsett gemenskap eller inte.
Alltså en tveksam idé att ha dubbla elnät, ingen nytta vare sig för plånbok eller miljön.
En söt liknelse med brödrosten och vattenkokaren ändå, men det problemet försvinner inte trots en energigemenskap, säkringarna smäller ändå. Inte heller tror jag att grannen vill vänta med sin frukost tills du är färdig med din.
Grannen vill kanske inte heller dela med sig av sitt batteri i elbilen om han inte får rejält bra betalt, exempelvis 2 kr/kWh. Och det kanske du inte är villig att betala?
@Kenneth.Ahlstrom
Du sätter precis fingret på det som jag vill säga med hela artikeln. Vi måste öppna för att om/när man skapar energigemenskaper så skall det just skapa samhällsnytta och minska kostnader för det gemensamma.
Att som idag bygga ut solceller väldigt lokalt och sen få problem med spänningen och återföra kostnaden för att fixa spänningen i nätet på övriga kunder kommer såklart inte bli bra. Att bygga energigemenskaper för att dela energi för att minska skatt är en lika dålig suboptimering som att betala infrastruktur 2 gånger med parallellanät för att lyckas komma undan skatt ändå.
Ett elnäts företag har idag låg nyttjandegrad av sin infrastruktur och allt ansvar för att det fungerar dvs alla kostnader och hårda krav på intäkterna. Tyvärr finns också ”opåverkbara kostnader”
Att öppna för energigemenskaper som aktivt tar ansvar för spänning, elkvalité och minskar belastningarna på närmaste transformatorstation så att den inte behöver tas ur drift i förtid. Ser till att vara resurs med efterfrågeflex när just de tunga timmarna i nätet händer. Så skapas en kostnads minskning som idag är otydlig och odefinierad men skulle skapa en win-win-win situation där de ”opåverkbara kostnaderna” blir påverkbara och minskande, därmed ökar samhällsnyttan av och kundkollektivet slipper onödiga höjningar.
Joachim Lindborg:
Då har vi alltså lösningen. Vi tvingar KAB att bilda en sådan här energigemenskap så att omvärlden garanterat slipper subventionera LKABs 100-tals miljarder i elnätsutbyggnad som endast berör dem och inga andra konsumenter i landet. Vips så har hela LKABs projekt kollapsat redan på kalkylbordet eftersom de inte inkluderar 100-tals miljarder för investeringar i elnät som endast de behöver i sina kalkyler.
Hej Joakim,
Du har startat en mycket intressant och bra diskussion. Funderar på om inte våra gamla Elverk = försäljning + distributionsnät är den elgemenskap vi efterfrågar.