Tyska Tennet betalar för att stänga vindkraft

Tyska Tennet betalar för att stänga vindkraft

Den tyska stamnätsoperatören Tennet betalar dansk vindkraft för att stå still även om vinden blåser. Genom att stänga ner i Danmark undviker man EU-böter och elnätsinfarkt i Tyskland.

Under 2019 har den tyska transmissionssystemoperatören (TSO:n) Tennet vid flera tillfällen betalat danska vindkraftverk för att sluta producera el även om vädret har varit gynnsamt. Enligt rådgivningschef Carsten Chachah på danska energiföretagens branschorganisation Dansk Energi är användning av den här typen av specialreglering inget stort problem. Tvärt emot kan de relativt sett stora betalningarna vara ett incitament för Tennet för att snabbare bygga nya transmissionslinjer söderut genom Tyskland.

Carsten Chachah, Chefkonsulent Dansk Energi.

När Tennet månad efter månad måste betala för att öppna och stänga dansk produktion på grund av flaskhalsar i det egna transmissionsnätet blir det extra tydligt att det finns behov för att investera i mer kapacitet. Det ser vi på som ett gott incitament i marknaden, berättar Carsten Chachah för tidningen Ingeniøren (betallänk). Nedregleringen är ett uttryck för en väl fungerande marknad eftersom den ger tillverkare och flexibla konsumenter möjlighet att välja det som lönar sig bäst. Därför är det inte heller en samhällsekonomiskt dålig affär, menar Chachah.

Köper upp och släcker ner
Tennets något okonventionella köp av dansk vindkraftskapacitet enbart för att stänga av produktionen är en konsekvens av det dansk-tyska gränshandelsproblemet som pågått under många år. Tennet har tidigare enligt EU-kommissionen olovligen prioriterat tysk kraftproduktion i sitt eget transmissionsnät och medvetet hindrat el som kom norrifrån.

Istället för att stoppa tysk vindkraftsproduktion för att ge plats i nätet åt nordisk elexport har Tennet räknat ut att det blir billigare (och mer juridiskt hållbart) att köpa stoppet av danskarna. Nedregleringen av vindkraften sker via den danska TSO:n Energinet som berättar att danska vindkraftsägare under juli 2019 sålde för 38 miljoner kronor (SEK) för ”182 GWh nedreglering” – alltså stod still.

Just den affären motsvarar ett genomsnittspris på 210 SEK per oproducerad MWh. Den som vill gräva i detta kan gå vidare här och klicka på Forklaring för oktober 2019.

Samhällsekonomiskt tveksamt
Enligt professor i energisystem Brian Vad Mathiesen på Aalborg Universitet bör man inte normalisera den här typen av specialreglering. Om kapaciteten i det tyska elnätet söderut hade varit tillräcklig så hade vindkraftstoppet aldrig skett och flaskhalsproblemet varit ett minne blott.

Och om sanningen ska fram så hamnar bollen egentligen i danskarnas eget knä, oberoende av hur tyskarna gör, menar Brian Vad Mathiesen. För om Danmarks egen energistruktur hade varit mer hållbart utbyggd, bland annat med hjälp av flexibel förbrukning och smartare användning av fjärrvärmen, så hade man kunnat ta hand om vindkraften själv och inte låtit det stå still.

”Det är ingen god samhällsekonomisk affär att inte använda den vindkraft som vi redan har byggt ut och betalt för”, tycker Brian Vad Mathiesen, och vrider kniven runt en extra gång: ”Om Danmark inte själv kan använda den förnybara el vi producerar så är det lika bra att stoppa hela vindkraftsutbyggnaden.” Lösningen, menar han, är att ”komma loss med det som tekniskt och samhällsekonomiskt ska till för att få fart på den gröna omställningen”.

Det danska hörnet
För att förstå den danska vindkraftsdebatten ska man veta att Danmark har en betydligt större fossil andel av elproduktionen än Sverige vars andel är 1,3 procent, mycket tack vare kärnkraften och den bio- och avfallseldade kraftvärmen. Danmarks fossila andel är 35,8 procent, enligt Ekonomifakta.

Det danska problemet är att Danmark saknar egen fossilfri reglerkraft som kan sättas in när det blåser mindre och vindkraften stoppar av sig själv. Att enbart förlita sig på import har visat sig vara ett vågspel då också den nordiska balansmarknaden sliter med olika typer av handelshinder.

Det danska politiska målet är ändå att bli helt oberoende av fossila bränslen, bland annat genom att använda, och därigenom lagra, allt mer vindkraft i fjärrvärmeproduktionen. Värmeverken kan till exempel använda stora värmepumpar som kan dra igång när det blåser mycket – men då måste anläggningarna först byggas och det kräver subventioner.

Export eller inte export
Branschföreningen Dansk Fjernvarme har längre kritiserat politiken för att leverera just stora stödpaket till vindkraftens utbyggnad men desto mindre till lokala lösningar som kan ta hand om kraften på hemmaplan. Hittills har uppåt 30 procent av dansk vindkraft levererats ut på den internationella marknaden, ofta till relativt låga priser.

Branschorganisationen Wind Denmark har å sin sida ett ben i varje läger. Man håller med om att viss nedreglering är naturlig på en fungerande elmarknad med hög andel förnybar energi, men man skulle gärna se en mer sammanhållen logik kring regleringen då det aldrig kan vara smart att bygga kraftverk som står still. Den samhällsekonomiska produktionskostnaden ligger nära noll då investeringarna redan har gjorts, påpekar Wind Denmark, och produkten tillverkas utan användning av fossilt bränsle – som är en stor poäng i dansk debatt.

Giganternas kniptång
På Energinet.dk kan man scrolla ned och se en karta över volymen i det danska gränsflödet, live i realtid, och till exempel upptäcka att Bornholm ibland exporterar el till Skåne. Om den danska energikoncernen Ørsted får som den vill så kommer Bornholm framöver att bli ett av Nordens stora energinav med kablar åt alla håll runt Östersjön.

Först planerar Ørsted en 1 GW vindpark i havsområdet sydväst om Bornholm, som sedan ska utökas till 3–5 GW och kopplas till storskalig produktion av grön vätgas på ön. Förutom Ørsteds projekt planerar Equinor och SSE Renewables en 3,6 GW vindkraftspark på Dogger Bank i Nordsjön.

Marknadspotentialen för all denna el finns i den politiskt beslutade elektrifieringen av Europas industri- och transportsektorer. EU-kommissionen uppskattar det samlade behovet till mellan 230 och 450 GW vindkraft före 2050, en siffra som enligt Wind Europe kan vara realistisk om man fortsätter att bygga havsbaserade vindkraftsnav.

Därmed kommer två av världens största vindkraftsparker att knipa åt den nordeuropeiska transmissionsutmaningen på var sin sida av Tennets flaskhals. Också på turbinnivå har pulsen höjts när GE Renewables nu bygger 12 MW-turbiner för Nordsjön och Vestas parerar med att utveckla en gigant med mellan 16 och 18 MW effekt och rotorblad på 250 meter i diameter.

* * *

Second opinion har tidigare rapporterat om den dansk-tyska gränsproblematiken här och här, artiklar som ingår i temat Import och export av el. Intressant är också att se dagens situation i ljuset av intervjun (2018) med den danska energimarknadsanalytikern Sigurd Næss-Schmidt på Copenhagen Economics.

 

3 Kommentarer
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Sten Karlglård skriver:

    Det här problemet kommer inte vara långvarigt. Det kommer snart att vara ett minne blott.
    I framtiden kommer Danmark och andra nationer som producerar el med hjälp av vindkraft att också producera vätgas av överskottselen.
    Då processen med elektrolys för att framställa vätgas med hjälp av vatten på senaste tiden har utvecklats enormt, har det lett till att vätgasen kan tillverkas både mycket billigare och även mycket effektivare än vad som tidigare var möjligt.
    Samtidigt har denna teknikutveckling också gjort att elektrolys kan göras direkt från havsvatten, utan behovet av att rena vattnet från salt och andra ämnen, innan vattnet går till elektrolys.
    Tekniken har med andra ord gjort att det har blivit väldigt attraktivt att lagra vindkraftsel och solcellsel i form av vätgas.
    I Hobro, i Danmark har man installerat en anläggning, där man har börjat tillverka vätgas i industriell skala från överskottselen från vindkraften i Danmark.
    Syftet är att man ska använda den lagrade elen, i form av vätgas, till att balansera elnätet, men även till andra användningsområden, som transport och industri etc.
    Då projektet först och främst är inriktat på att balansera produktionen och konsumtionen av el som tillverkas av vindkraftverken, har projektet fått namnet Hybalance.
    Man kan läsa om det här projektet på följande länkar:
    http://hybalance.eu
    http://hybalance.eu/hybalance/short-presentation/
    https://investindk.com/insights/hydrogen-and-liquid-electricity-could-become-denmarks-next-business-adventure

  2. Torbjörn Wahlborg skriver:

    Känns ju inte helt optimalt ur ett resursperspektiv…..

  3. Alvar Nyrén skriver:

    Den “gröna omställningen” är pseudoscience och tar oerhörda resurser från samhället och välfärden till ingen nytta:

    https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/det-teoretiskt-om%C3%B6jliga

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet