Svårt styra elnät i gränsland

Svårt styra elnät i gränsland

EU har beslutat att Tennets kapacitet mot Danmark måste öka, men den tyska TSO:n får själv välja sina undantag. Att reglera gränskapacitet i detalj är en fråga med många dimensioner, berättar elmarknadsanalytiker Kaj Forsberg på Ei. Gränshandel med el är mer än politik och juridik.

Spelet om den tysk-danska gränshandeln för el har pågått länge och har i flera omgångar tagits upp av den nordiska kraftbranschens organisationer. Ärendet har nu varit uppe i EU-kommissionen, som den 7 december 2018 beslutade att det absolut inte är tillåtet att hindra överföring av el från Jylland till det nordtyska elnätet.

El ska flyta fritt mellan länderna, påpekar EU-kommissionen, och om inte den tyska transmissionssystemoperatören (TSO:n) Tennet har tillräcklig kapacitet i sina ledningar så får man bygga nytt, punkt slut. I princip går kommissionen på Tennets förslag från i våras om en timbaserad överföringskapacitet på 1300 MW, utbyggd till dubbel effekt senast 2025.

Kapacitet med undantag
EU-kommissionens beslut ger samtidigt möjlighet till undantag från kravet på ständigt hög kapacitet. Tennet kan minska sin kapacitet under ett ”begränsat antal exceptionella omständigheter” när inget annat alternativ är tillgängligt.

Hur ofta eller mycket går beslutet inte in på. Tennet ges därmed utrymme att själv besluta hur många gånger man behöver frångå kraven på utökad kapacitet, och när undantagen kan ske.

Second Opinion frågade energimarknadsanalytiker Kaj Forsberg, som också är biträdande avdelningschef på Energimarknadsinspektionens avdelning för Marknadsövervakning och internationella frågor, om han kan se logiken bakom det som förefaller vara en otydlig reaktion på det som också EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager har beskrivit som ett allvarligt brott mot EU:s öppna gränshandel.

Exakta krav ger högre risk
Enligt Kaj Forsberg kan det vara komplicerat att ställa upp krav på en viss kapacitet utan möjlighet till undantag, i form av en binär bindande regel. För detaljerade anvisningar kan i sig utgöra en risk i driften av kraftsystemet. Därmed kan det också vara svårt för både EU-kommissionen, nationella myndigheter eller andra systemansvariga än den berörda TSO:n själv att i förväg närmare definiera vad ”exceptionella omständigheter” innebär i praktiken.

– Jag känner inte till hur EU-kommissionen har resonerat i just det här fallet men generellt finns nog skäl att vara försiktig med formuleringar där man slår fast ett specifikt antal, eftersom detta skulle kunna slå väldigt snett, säger Kaj Forsberg.

– Om man definierar ett absolut värde och begränsar undantagen till ett exakt antal timmar per år så utsätter man systemet för risk när man behöver göra undantag utifrån att exceptionella omständigheter ännu en gång råder. En sådan situation vill man inte hamna i.

Därför hamnar EU-kommissionens krav i spannet mellan juridik, ekonomi och teknik, mellan förhandsberäkningar eller -bedömningar och praktisk drift. Det tillhör en systemansvarigs ansvarsområde att alltid göra en avvägning mellan bedömd eller beräknad nytta i form av samhällsekonomisk vinst, och vad säker drift i nuet rent fysiskt kan tillåta.

– Att ge största möjliga kapacitet måste alltid vägas mot driftsäkerheten. Säker drift är en TSO:s första prioritet. Ur ett juridiskt perspektiv blir det naturligtvis svårare ju mindre exakt lagstiftningen är, men att i detalj reglera i lagtext vad som ska råda i varje unik driftsituation vore inte heller önskvärt. 

Ett problem i taget
De juridiska formuleringarna i EU-kommissionens krav till Tennet påminner om de generella skrivningar som bland annat finns i förordningen CACM, Capacity Allocation and Congestion Management, med riktlinjer för resursfördelningen i transmissionsnät. CACM beskriver bland annat principer och metoder för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning i kraftöverföring mellan länder, dock i mycket generella vändningar. Syftet är att skapa ökat samarbete på en successivt mer integrerad europeisk elmarknad.

Kaj Forsberg

– I spåren efter bland annat CACM formerar TSO:erna nu konkreta regionala samarbeten där kapacitetsberäkningen baseras på en gemensam nätmodell, säger Kaj Forsberg.

– Då kommer nationsgränserna som formella restriktioner mellan länderna i viss mån att överbryggas genom ökad operativ samverkan.

Gränshinder nedmonteras
Utan kapacitet i transmissionen mellan länderna blir det ingen gemensam elmarknad, ett enkelt konstaterande, menar Kaj Forsberg. Därför har EU i sina lagstiftningspaket genom åren försökt att få TSO:erna att samverka mera regionalt och frigöra kapacitet på gränserna. Målet är också ökad transparens i de systemansvarigas planering.

– Den väg som är utstakad i CACM är att vi ska gå mot större koordinerade kapacitetsberäkningsområden, poängterar Kaj Forsberg. Enligt honom innebär det ett stort arbete som kommer att kräva mer samarbete på många olika nivåer.

– Dels operativt hos TSO:erna som kommer att samarbeta tätare. Det kräver även förändringar och utveckling av verktyg för samarbete på den regulatoriska nivån, runt lagstiftning och legala strukturer, säger Kaj Forsberg.

– I stället för att en enskild TSO hanterar sitt nät och dess restriktioner med de verktyg man själv har till förfogande, kan man med ökad samverkan finna att det finns resurser på den andra sidan av gränsen, i form av mothandel eller omdirigering som kan användas för att den gemensamma nyttan av nätet ska bli större. Själva driften sköts dock tills vidare av respektive TSO.

ACER i Norden?
Också inom Norden, där systemoperatörerna har lång erfarenhet av nära samarbete, går utvecklingen mot ännu mer samverkan och transparens över gränserna för att använda nätet och tillgängliga resurser på bästa sätt. Frågan blir vem som ska stå för bedömningen om två nationella systemansvariga myndigheter hamnar i dispyt med varandra.

Det är fortfarande så att endast det egna landets TSO anses vara bäst skickad till att bedöma nätets aktuella driftsituation?

– Än så länge är det den nationella TSO:ns ansvar att bedöma vad man klarar att drifta utan att ta för stor risk, säger Kaj Forsberg.

Han påpekar dock att de flesta av Europas TSO:er faktiskt inte är myndigheter.

– Det är en lösning som Sverige är ganska ensam om.

Men vem ska till slut ha det övergripande ansvaret för gränshandel med el i Europa? Energitillsynsmyndigheternas övergripande byrå ACER?

– Det är en fråga som diskuterats mycket inom ramen för arbetet med EU:s Ren Energi-paket och som säkert kommer att bearbetas vidare. Med mer gränsöverskridande samarbeten och gemensamt ansvar finns det förstås i någon mening en logik i att flytta mer tillsynsansvar till ACER, men detta är steg man måste enas om att ta på politisk nivå, säger Kaj Forsberg.

 

* * *

 

Tennet-beslutet: EU-kommissionens beslut i Tennet-saken innehåller ett avsnitt som ger möjlighet till undantag från kravet på ständigt hög kapacitet. I beslutet skriver man: ”Tennet kan minska kapaciteten som erbjuds under den minsta garanterade nivån endast under ett mycket begränsat antal exceptionella omständigheter, när inget annat alternativ är tillgängligt för att säkerställa säkerheten hos högspänningsnätet.” Engelsk originaltext finns här.

Ren union: Den 19 december 2018 kom EU-kommissionen och EU-parlamentet överens om det nya regelpaketet Ren Energi, Clean Energy Package, för EU:s inre elmarknad (det så kallade fjärde elmarknadspaketet, Vinterpaketet). Enligt ett pressmeddelande är överenskommelsen ett ”viktigt steg mot slutförandet av energiunionen”.

Flaskhalsmanual: CACM, Capacity Allocation and Congestion Management, är EU-kommissionens förordning för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning. CACM pekar ut riktlinjerna för resursfördelningen i transmissionsnäten och är en marknads- och systemteknisk hörnsten i EU:s tredje elmarknadspaket.

 

Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet