En dag i påsk aktiverades alla nordiska regleringsbud, 2 800 megawatt, för att klara en oväntat stor vindkraftsproduktion. Än värre riskerar läget bli i takt med vindkraftens fortsatta utbyggnad. Svenska kraftnät vädjar nu uttalat till vindkraftsaktörerna att hjälpa till att lösa problemet. Enhetschefen Anna Jäderström försäkrar dock att Svenska kraftnät fortsatt älskar alla kraftslag.

Svenska kraftnät har på senare tid gått ut med starka vädjanden om framför allt nedregleringsbud. Det är en konsekvens av den ständigt växande vindkraften och de balanseringssvårigheter som följer i dess spår. Budskapet denna gång är också tydligt riktat just till vindkraftsaktörerna.

Frågan beskrevs bland annat i ett meddelande publicerat den 12 maj. Under våren har man haft att hantera flera händelser där marginalerna i fråga om nedregleringsresurser varit oroväckande små. Annandag påsk den 10 april kl. 14-15 aktiverades alla tillgängliga nordiska nedregleringsbud, totalt 2 800 MW. Nedregleringspriset var -2 200 €/MWh. Det var främst Sverige som bidrog till de stora obalanserna till följd av mycket lägre förbrukning och mer vind än prognostiserat inför påskhelgen. Det prissättande budet fanns utanför Sveriges gränser.

”Vid tillfällena har vindproduktionen varit hög men inte extrem och vi kan förvänta oss fler kritiska situationer”, varnar Svenska kraftnät. I ett meddelande till en mer begränsad krets gavs en siffra för det akuta behovet:

”Med vårfloden i full gång har heller inte vattenkraften kunnat hållas tillbaka på det sätt som skulle ha behövts. Riskerna är påtagliga för att systemet hamnar i situationer med mer elproduktion än konsumtionen. Hela branschen behöver bidra till att sommarens situationer kan hanteras. Bristens storleksordning är på minst 2 000 MW som behöver in innan sommaren!”

”Vi önskar att alla inklusive regionnät ser på möjligheterna att bidra för att kunna koppla bort vindproduktion vid dessa tillfällen för att Sverige som helhet ska kunna ta hand om landets obalanser. Tillräckliga förutsättningarna finns i dag inte för en normal balanshantering och hantering av ett samtidigt normalfel (N-1)”, säger Svenska kraftnät bland annat.

Second Opinion förde de här frågeställningarna på tal i ett samtal med Anna Jäderström, Svenska kraftnäts enhetschef för balansmarknadsfrågor. Här ett utdrag:

Svenska kraftnät har sett den här utvecklingen komma… ni har varnat för den förr, men inte lika tydligt. Hur allvarligt är läget egentligen?
”Det är en växande utmaning. Vi ser att stora volymer behöver regleras ner under allt fler timmar och att det inte alltid finns så mycket bud på reglerkraftmarknaden för att täcka behovet. Ibland går det att hitta bud i andra områden i och utanför Norden, men det finns ingen garanti att bud alltid finns där.”

Anna Jäderström, Svenska kraftnäts enhetschef för balansmarknadsfrågor.

”Vi ser en ökad risk för att vi kan komma till ett läge där vi som sista utväg måste ringa någon stor kraftproducent och säga att nu får ni minska er produktion. Då kanske det inte blir den mest samhällsekonomiska regleringen. Det kan bli fråga om kraftproduktion som inte så snabbt kan vara tillbaka och producera. Vi vill inte hamna i lägen där vi behöver vidta sådana åtgärder för den normala balanseringen. Det här handlar ju inte om stora störningar i systemet, utan om variationer som vi ser utifrån den produktionsmix vi har.”

Om ni beordrar nedsläckning av produktion, vem får ordern först?
”Jag vet inte om jag kan svara på det generellt. Men det är klart att om vi saknar en jättestor nedregleringsvolym och behöver få den på plats inom ett antal minuter, kan det hända att det är kärnkraft som behöver regleras ner, för att den utgör en tillräckligt stor enhet. Det tråkiga med det är att det kan ta lång tid för kärnkraften att sedan komma tillbaka i produktion.”

Om man har en stor vindkraftspark som går för fullt, kan man inte bara stoppa den?
”Jo, om det finns möjlighet att styra ner den snabbt och det är tillräckligt stora volymer.”

All vindkraft går väl inte att reglera så bra?
”Nej, det kan vara att man inte har tänkt på att ha den möjligheten tillgänglig och bemanning för det alla timmar. Man kanske inte har ett kontrollrum som är i gång 24/7.”

”Ett skäl att vindkraften legat passiv kan vara att det inte har funnits så tydliga incitament, snarare ett incitament åt andra hållet, att alltid producera oavsett förutsättningar. Det har heller inte kostat så mycket att ligga i obalans. Men vi ser att när priserna går upp, så förändras detta. Nu börjar det finnas incitament att vara flexibel, både ekonomiskt och också för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av förnyelsebar elproduktion.”

Man kan få väldigt bra betalt ibland för reglerkraft…
”Ja, precis. Vi ser också att det har gett effekt nu när vi har varit ute och pratat om det här. Vi har fått in fler bud och fler är på väg in. Så det verkar som att det nu skett ett litet uppvaknande kring att använda den här möjligheten.”

Vem har gett de nya buden? Vattenkraften eller vindkraften?
”Det är främst vindkraftsbud som har kommit in som nytillskott på reglerkraftmarknaden. Men fortfarande inte i en takt som motsvarar vindkraftsutbyggnaden eller behovet av reglering.”

I Danmark är det mer en standard att vindkraften ska vara med också på reglermarknaden.
”Det stämmer att i Danmark finns en längre historik av att vara med på de här marknaderna. Det finns också krav på att vindkraft som ansluts har möjlighet till att vara flexibel. Det ska också sägas att Energinet (vår motsvarighet i Danmark) har varit bra på att nå ut till vindbranschen och också att anpassa processer och kravdokument som underlättar för vindkraft att delta. Detta har tagit längre tid i Sverige att få på plats.”

Nu ska ni få in minst 2000 megawatt i sommar. Men sommaren har väl redan börjat? Och det är fråga om en betydande volym. Hur ska ni lyckas med det?
”Det vore önskvärt att få in en stor volym, men vi får se vad som går att göra på kort sikt. Vi hoppas på att när vi går ut och tydligt pratar om behovet, så kommer det att generera att en del nya volymer kommer in. På två veckor har vi fått in några hundra megawatt till. Det är ändå en rätt kraftig ökning.”

”Vi ska också titta på vad vi kan göra från Svenska kraftnäts sida, om det finns några hinder i marknadsdesignen som vi kan göra undantag för nu, till exempel vad gäller budstorleken. Vi har fortfarande 10 megawatt som minimigräns för att få lämna bud i SE1, SE2 och SE3. Vi tittar på om det ska bli möjligt att lämna bud på 5 megawatt – samma gräns som sedan tidigare finns i SE4. Dessutom ser jag också att vi behöver arbeta för ökad transparens i realtid.”

Hur stor del av regleringsvolymerna finns tillgängliga i Sverige och hur mycket utanför Sverige?
”Bra fråga. Det skiljer väldigt mycket åt olika timmar. Det har också att göra med flaskhalsar, framför allt i fråga om uppreglering. Flaskhalsarna kan bli ett hinder genom att vissa områden blir inlåsta. Då går det inte att aktivera mer, för då överskrids gränserna för vad som går att överföra mellan olika områden. Då behöver aktivering av buden ske i specifika områden beroende på var begränsningarna finns i Norden. Det blir väldigt olika beroende på hur flödena ser ut.”

”I Sverige kan nedreglering med fördel göras i de norra delarna av landet, då vi ofta har stora flöden från norr till söder och en nedreglering i norr avlastar snittet. Det går också bra att reglera ned i söder förutsatt att det finns ett överskott på produktion även där.”

Hur mycket tar ni från övriga Norden?
”En hel del under vissa timmar. Den 10 april hade vi i Sverige en obalans på 2 gigawatt, medan de svenska buden räckte till 600-700 megawatt. Så resterande bud kom från övriga Norden. Vi har ju en gemensam nordisk marknad och aktiverar alltid bud i prisordning.”

Trenden är att man fortsätter bygga mer vindkraft. Då måste väl problemen bara växa?
”Så är det absolut. Vi kommer att ha relativt många timmar då vi har för mycket produktion. Så är det i hela det nordiska systemet, eftersom man bygger väldigt mycket ny vindkraft överallt. Vi behöver kunna hantera detta genom flexibla resurser som kan vara med på marknaderna. Förutsatt att vindkraften är med och är flexibel är en utbyggnad inte något problem ur balanseringssynpunkt. Sen är det klart att lagring också kommer in som ett viktigt element när det momentant finns för mycket elproduktion.”

Att snabbt komma upp i stora lagringsvolymer är väl inte realistiskt?
”Nej, kortsiktigt handlar det mycket om att få in mycket vindkraft på reglerkraftmarknaden, det vill säga att ’spilla’ vindkraft vid de här tillfällena.”

Är det samma trend i omvärlden? Att det blir svårare att få tillräckligt med regleringsresurser?
”Ja, absolut. Det är något som jag delar med kollegorna i Norden. Historiskt har man mer tänkt på reserver med utgångspunkten att vi behöver mer produktion (uppreglering). Nu behöver vi också hantera allt större obalanser åt andra hållet. Vi har inte heller säkerställt sådana här nedregleringsreserver i förväg. Vi har förlitat oss på reglermarknaden, som består av bud som kommer in nära realtid.”

”Nu tror vi att vi behöver ha tillgång till en kapacitetsmarknad också för reglerbuden (mFFR).  Vi planerar införa en nationell sådan i slutet av året. Då kan vi alltså köpa nedregleringsbud i förväg.”

Ni brukar på Svenska kraftnät säga att ni älskar alla kraftslag. Älskar ni allihop lika mycket?
(Skratt) ”Jag tänker att det inte är vår uppgift att bestämma vilka kraftslag som ska vara med på elmarknaden. Vi har förtroende för att marknaden avgör vad som byggs och vad det investeras i och att detta är mest samhällsekonomiskt. Sedan får vi se till att det finns förmågor i elsystemet som kan hantera den här blandningen.”

”Så ja, vi älskar alla kraftslag, men vi tror också att det behövs olika kraftslag. Och att det också behövs planerbar elproduktion vårt system.”

—

I en kommande artikel frågar vi efter synpunkter från vindkraftsaktörerna.