Svensk oro över norska sjökablar

Svensk oro över norska sjökablar

Energibranschen fruktar att norsk kraftexport kan lägga det svenska elnätet skyddslöst mot omvärlden. Samtidigt kan tysk flaskhals som stryper norsk kabel ge Sverige ett andrum.

De kablar som Norge lägger i Nordsjön påverkar systembalansen i det svenska kraftnätet och sedan den nya HVDC-kabeln NordLink mellan Norge och Tyskland togs i drift i höstas har nya kraftflöden uppstått.

Bild: En bit av NordLink, vid projektstarten. Foto: Tennet. 

Tysk monolog
Enligt ett pressmeddelande från Statnett kommer norsk vattenkraft och tysk vindkraft därmed att komplettera varandra ”på ett optimalt sätt”. Det är emellertid en sanning med modifikation då den nya kabeln med en kapacitet på 1 400 MW ibland kommer att strypas. Sedan NordLink sattes i provdrift har dialogen med Tyskland fastnat. Redan i höstas meddelade Statnetts koncerndirektör Gunnar Løvås att Statnett var ”grundligt besviken” på det tyska beslutet, en på diplomatspråk stark formulering.

Anledningen var att tyska myndigheter hade beslutat att endast garantera 11,7 procent av NordLinks överföringskapacitet det första året. Därefter kommer det ta fem år att komma upp i EU-kravet 70 procent minimumkapacitet.

Då hjälper det inte ens att NordLink med sina 623 kilometer är världens längsta sjökabel och har kostat över 17 miljarder kronor. Strypningen beror på dålig överföringskapacitet vidare söderut i det tyska elnätet. I normalfallet överförs betydligt mer än minimikapaciteten (vid publiceringstillfället 861 MW).

Svensk ledningsoro
Också i det norska kraftnätet är tillgängligheten på vissa snitt låg och först fram mot 2024 kommer de större ledningsprojekten i det södra exportområdet NO2 stå klara för full drift.

Under tiden begränsas kapaciteten till både Danmark, Nederländerna och Tyskland. Men ju fler sjökablar från Norge ju större bekymmer för Sverige, har man hittills resonerat på Energiföretagen Sverige. Enligt en artikel på Montelnews.com är det ”uppenbart att det svenska kraftsystemet inte är anpassat för dom möjliga flöden som byggts in genom sammanlänkning med andra länder”, menade Energiföretagens nätexpert Per Wikström.

Nordisk dominoeffekt
Bakgrunden var begränsningar i det svenska kraftnätet som bland annat kunde kopplas till NordLink, vars påverkan Second Opinion har beskrivit här. Det skapar ”problematiska kraftflöden i det nordiska elsystemet”. Händelsen visade att elsystemet saknar marginaler då ”små förändringar ger oproportionerliga konsekvenser”.

Svenska kraftnät verkar dessutom inte ”ha varit fullt medveten om vilka konsekvenser kabeln skulle få på flödena”. Med tanke på att marginalerna i det svenska elnätet befinner sig nära noll och inte verkar vara anpassade till ”sammanlänkning med andra länder” är det också relevant att fråga sig hur driftsäkerheten och flöden påverkas av den snart premiärklara sjökabeln North Sea Link mellan Norge och England, menar Wikström.

Snabbare flöden på väg
Nu visar det sig alltså att Tennets begränsningar på norska utlandsförbindelser kan mildra den svenska oron. Efterhand som propparna släpper taget och flaskhalsarna vidgas kan problemen dock ta nya riktningar, bokstavligen talat.

Snabba väderbetingade flöden som skiftar fram och tillbaka mellan export och import blir sjökablarnas nästa utmaning, med ännu fler dyningar in mot det svenska elnätet. Konstanta växlingar mellan vindkraft och vattenkraft gillas av marknaden men kan också skapa ny oro. Enligt Statnett kommer snabba flödesbyten ge sjökablarna nya utmaningar.

Statnett är vaken
Från Statnetts sida kan man absolut se utmaningen med sjökablar som påverkar elsystemet på tvärs över Norden, inklusive det svenska. Enligt kommunikationsrådgivare Håkon Holdhus betyder det inte att systemet eller driftsäkerheten hotas.

– Driftsättningen av NordLink har länge varit en del av de nordiska TSO:ernas analysbild så vi är väl införstådda med att förbindelserna till Tyskland och Storbritannien kommer att ändra kraftflödet på elmarknaden, säger Håkon Holdhus.

Delar broderligt
Givetvis påverkas också det norska elsystemet av svenska kraftflöden, påpekar Håkom Holdhus, som exempelvis händelser kopplade till vindkraften, kärnkraften och flaskhalsarna i nätet. I det integrerade synkronområdet delar man på både svängmassan och frekvensen, påminner han om, så en utmaning för Sverige ”är en utmaning för alla”.

Det nordiska samarbetet kommer att stärkas via koordineringscentret (RSC) i Köpenhamn där man ska samköra det algoritmbaserade konceptet flödesbaserad kapacitetsberäkning i en ny nordisk ”kapacitetsberäknare” (en metod det dock finns delade meningar om). Förhoppningen är att också den nya aFRR-automatiserade nordiska balanseringsmodellen NBM ska kapa topparna av både frekvensen och branschens oro.

Ökar värdet
Det finns däremot ingen quickfix för snabb och total omställning av elsystemet. För att komma åt specifika obalanser på elmarknaden måste varje enskild situation utredas djupt in i detaljerna.

– Det är viktigt att förstå att utlandsförbindelserna inte förstör för elmarknaden även om de skapar utmaningar. Utlandskablar innebär att de förnybara resurserna kan utnyttjas bättre över landsgränser, menar Håkon Holdhus.

– Det är också anledningen till att de byggs. Sammanlänkningar mellan länderna bidrar till ökad leveranssäkerhet, mer värdeskapande och ett bättre klimatanpassat kraftsystem.

 

* * *

Norska sjökablar: Från sitt sydligaste elområde NO2 har Norge flera likströmsförbindelser till det kontinentaleuropeiska synkronområdet, vars nordligaste spets går upp i västra Danmark (DK1). Dit ansluter de fyra sjökablarna Skagerrak 1–4 (totalt 1700 MW) byggda mellan 1977 och 2014. Till Nederländerna går NorNed (700 MW, 2008) och till Tyskland den nya NordLink (1400 MW) i kommersiell drift från 1 april 2021. Till England färdigställs 2021 också North Sea Link (1400 MW). Även konsortiet NorthConnect (1400 MW) med bland annat Vattenfall som deltagare hoppas framöver få den norska regeringens godkännande för en kabel till Skottland.

 

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet