Stamnät bör planeras nordiskt

Stamnät bör planeras nordiskt

Elförbindelser mellan länderna har en avgörande roll att spela i klimatarbetet. Genom ett bättre samarbete på nordisk nivå kan arbetet påskyndas och dessutom till en lägre kostnad jämfört med om länderna arbetar var och en för sig. Det här är utgångspunkten för en ny rapport som konsultföretaget Pöyry tagit fram upp uppdrag av Fortum.

Det är Svenska kraftnät och dess motsvarigheter i grannländerna som konkret genomför integrationsarbetet, och för att det här ska vara möjligt krävs att stamnätsoperatörerna (TSO:erna) får stark politisk uppbackning från respektive regering och parlament. I rapporten From national to regional grid planning konstateras att även om det finns en lång historia av samarbete mellan de nordiska länderna så finns det skillnader i form av exempelvis hur planeringsarbetet är organiserat i respektive land som utgör hinder för harmonisering.

– Syftet med studien har varit att undersöka hur Svenska kraftnät och de andra nordiska systemoperatörerna samarbetar och i vilka situationer de tar hänsyn till nordiska respektive nationella intressen. Vårt mål är en öppen diskussion om skillnader och att peka på möjligheter till närmare samarbete, säger Anton Steen, chef för samhällskontakter på Fortum Sverige.

Anton Steen, Fortum.

Studien har genomförts genom intervjuer med nyckelmedarbetare på TSO:erna i Sverige, Norge, Finland och Danmark. De ekonomiska fördelarna med samarbetet har historiskt varit någotsånär jämt fördelade mellan de deltagande länderna, men så kommer det kanske inte vara framöver och det behöver hanteras. Exempelvis gäller detta elförbindelser över landsgränserna där de ekonomiska vinsterna uppstår framförallt på den ena sidan gränsen. Det kräver nya former för att göra saminvesteringar.

Ett exempel är den fjärde förbindelsen mellan Norge och Danmark, Skagerrak 4, som togs i drift 2014. Kostnaderna för projektet delades jämt mellan norska Statnett och danska Energinet, men eftersom den ekonomiska nyttan av den nya förbindelsen tillfaller Danmark till största delen introducerades en modell som ger Statnett en viss extra ersättning.

– Politikerna är väl medvetna om fördelarna med ett djupare nordiskt samarbete men frågan flyttas alltför ofta ner på agendan till förmån för, om än mindre effektiva, enklare och snabbare nationella åtgärder, menar Steen.

Pöyry har identifierat några problemområden: det saknas en gemensam syn på hur man ska hantera flaskhalsar i stamnäten. Investeringar är i hög grad en nationell angelägenhet snarare än en samordnad nordisk.
Vid tillfällen då systemsäkerheten hotas så minskar samarbetet och TSO:erna agerar mer utifrån nationella hänsyn än vad som annars är fallet. Det är också oklart för marknadsaktörerna vilka parametrar som styr tillfälliga neddragningar av tillgänglig kapacitet på förbindelserna mellan länderna. Och även om TSO:erna är skyldiga att vara transparenta och dela marknadsinformation, så finns det här förbättringspotential. Men TSO:erna har olika uppfattningar om hur det ska ske:

– Det är tydligt att alla TSO:er inte ser behovet att publicera prisinformation från balansmarknaden när det uppstår bristsituationer, fortsätter Steen.

Även om de lagar och regleringar som rör TSO:ernas område är likartade mellan länderna finns det klara skillnader i hur TSO:erna är organiserade och styrda. Exempelvis i Finland äger staten enbart en kontrollpost i Fingrid, medan Svenska kraftnät i Sverige är ett statligt affärsverk som styrs via årligt regleringsbrev.
En övergripande slutsats är att det krävs politisk vilja och beslutsamhet för att komma vidare i integrationsarbetet.

– Ett nästa steg skulle kunna vara att etablera en gemensam organisation för att fatta investeringsbeslut för att komma till rätta med flaskhalsar i de nordiska stamnäten. Ett annat förslag som vi för fram är att minska antalet prisområden i Norden för att på så vis öka takten i integrationen, avslutar Anton Steen.

Av Redaktionen
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet