Spillvärme är en viktig del i det svenska fjärrvärmesystemet och premieras också i olika certifieringssystem. Men är all spillvärme verkligen rätt att använda? Henrik Näsström, verksamhetschef på Sigholm Tech i Göteborg, ser en risk att spillvärmen favoriseras på bekostad av smartare produktionslösningar. Det riskerar också att leda till onödig elanvändning och samtidigt minska kraftvärmeunderlagen.

Datahallar kan bli den nya svenska basindustrin. Det är ett budskap som trummats ut de senaste åren och som nyligen lyfts av Second Opinion. Investeringar från giganter som Facebook, Google, Amazon och Microsoft visar att Sverige är ett land att räkna med när det gäller etablering av datahallar. Säkra elleveranser, kallt klimat, låga risker för naturkatastrofer och att överskottsvärmen nyttiggörs är några av argumenten till varför bolag väljer att satsa i just Sverige. Men till skillnad från exempelvis stålindustri, raffinaderier eller pappers- och massabruk som har överskott på höga temperaturer, har överskottsvärmen från datahallar temperaturer på 25-30 grader. Om den värmen ska nyttiggöras i ett fjärrvärmesystem måste den, via värmepumpar, höjas till rådande fjärrvärmetemperatur. En process som kräver betydande mängder elektricitet.

– Utåt sett värderas denna spillvärme likvärdigt med den högtempererade spillvärmen från en industri. Här ser jag en risk för att man lätt kan begå tankevurpor och rekommenderar starkt att man utvärderar varje enskilt fall med en bred systemsyn. För om all spillvärme anses vara lika bra så motiverar det värmepumpinstallationer på all överskottsvärme oavsett temperatur och då riskerar vi att gå från att vara resurseffektiva till att bli resursineffektiva i vissa fall, säger Henrik Näsström.

Svenska fjärrvärmebolag har under de senaste 20 åren genomgått en fantastisk omställning från att ha eldat fossila, primära jordresurser till att numera nästintill uteslutande leverera återvunnen eller förnybar energi från sekundära jordresurser till samhället. Det är alltifrån hushållsavfall och verksamhetsavfall till returträ och spillrester från skogs- och sågindustri. Idel sekundära resurser som har blivit över i samhället av olika anledningar.

– Det är här jag menar att man behöver stanna upp och fundera på hur mycket el som är berättigat att trycka in i systemet innan fjärrvärmen tappar i resurseffektivitet, säger Henrik Näsström.

Tidigare har läsare på Second Opinion kunnat ta del av hur styrmedel fasar ut fungerande kraftvärme i förtid trots att det ligger en beslutad färdplan mot en fossilfri uppvärmningssektor som energibolagen jobbar mot. Vi har även nyligen läst om Stockholms utmaningar i elförsörjningen där dagens styrmedel och marknadsförutsättningar försämrar de ekonomiska incitamenten till att bygga ny kraftvärme. Här ser Henrik Näsström en risk för att den reglerbara och lokala elproduktionen minskas till förmån för en centraliserad elproduktion med stora samhällskostnader som följd.

– Jag kan inte ens spekulera i vilka summor vi pratar om för att bygga elnät som klarar den energiförflyttningen. Vi har ju en gedigen anläggningspark som är lokalt uppbyggd i svenska städer och som fungerar alldeles ypperligt med bra underhålls- och utvecklingsplaner för att möta framtidens energianvändning, säger Henrik Näsström och fortsätter:

– Dessutom är det utifrån säkerhetsperspektiv vettigt att svenska städer ska kunna försörjas lokalt om något av våra överliggande energisystem skulle haverera eller blockeras på något sätt. Här hoppas jag innerligt att politiker värdesätter kraftvärmen som en nyckelspelare i ett framtida svenskt energisystem.

Om dagens förutsättningar leder till att energibolag bygger hetvattenpannor istället för kraftvärmeverk och att man använder onödiga mängder el för att ta tillvara på lågvärdig överskottsvärme och därigenom trycker undan befintligt kraftvärmeunderlag så kommer den lokala elproduktionen att minska och skapa ännu större utmaningar i elförsörjningen.

– Helst skulle jag vilja sätta en gräns, det vill säga ett gradantal när man pratar om spillvärme, men så enkelt är det inte, utan det måste utredas efter lokala rådigheter. I vissa fall är det helt klart resurseffektivt att ta tillvara på lågvärdig överskottsenergi. Utan att ha sett några beräkningar kan jag tänka mig att Stockholm är ett sådant exempel.

Spillvärmen från datahallar tas dock inte tillvara överallt. I Luleå valde Luleå Energi bort spillvärmen från Facebook, då de har stora mängder spillvärme från SSAB och i Västerås ser det inte heller ut som att man tänker använda överskottsvärmen från Amazon som nu bygger ett antal datahallar i Mälardalen. Henrik Näsström arbetade fram till i somras på Mälarenergi och är därför väl insatt i hur tankegångarna har gått där.

– Mälarenergi har lagt ner mycket tid, kraft och resurser på att utreda vad det skulle innebära att använda överskottsvärmen från Amazons datahallar. Det var vår skyldighet gentemot moder jord att göra det och tro mig, vi försökte lyfta på varje sten för att hitta anledningar till att investera i ett återvinningssystem.

– Resultatet visade dock att det varken var lönsamt eller resurseffektivt att trycka in överskottsvärmen i det centrala fjärrvärmenätet. I det läget är det mer ekonomiskt och miljöriktigt att låta den ljumma luften ledas mot något slags lokalt omhändertagande som exempelvis markvärme eller värme till ett större växthus, säger Henrik Näsström.

I Västerås återvinner man bland annat energi från sorterat avfall, men avfallsförbränning får däremot aldrig några fördelar i certifieringssystem – trots att det egentligen är en stor spillvärmeleverantör. Den stora miljönyttan med avfallsförbränningen är inte själva energiproduktionen, utan snarare avfallstjänsten som säljs nationellt och internationellt. Mälarenergi har investerat i en bränsleberedningsanläggning som sorterar avfallet och skickar tusentals ton metaller tillbaka till materialåtervinning varje år innan de fragment som inte kan materialåtervinnas förbränns och blir el och värme. Med tanke på vilka utsläpp av gifter och gaser som avfallet hade genererat när det ligger på deponi är den här cirkulära processen en bättre satsning än att tillföra stora mängder el till att tillvarata lågvärdig överskottsvärme från en datahall. Det leder dessutom till att gifter i samhället tas omhand och sorteras samtidigt som värme- och el produceras lokalt där energianvändningen sker.

– Alla energibolag har ett ansvar att utreda spillvärmepotential och skapa så bra förutsättningar som möjligt för att tillvarata värmeöverskott från industrier. Jag vet att man jobbar ihärdigt ute i branschen med att försöka sänka framledningstemperaturen på fjärrvärmen för att minska distributionsförluster och samtidigt skapa bättre förutsättningar för tillvaratagande av spillvärme. Självklart bör energibolag alltid vara öppna upp för spillvärmesamarbeten, men utvärderingen måste ske under resurseffektiva former och med lönsamma incitament för inblandade parter.

Henrik Näsström betonar att det även behövs en noggrann kalkylering där man inte enbart tar hänsyn till mängden energi som behöver tillföras ett system för att ta vara på överskottsvärme, utan att man även ser till vilken energi man trycker bort och vad har den energin har för förmåga i staden eller samhället där man verkar.

– Jag är ett själv en stor förespråkare för spillvärmesamarbeten och ser en enorm potential för dess utveckling i Europa. Samtidigt känner att det finns behov av att diskutera spillvärmen i Sverige. Kraftvärmen är redan under hård press där anläggningar fasas ut i förtid på grund av styrmedel och om våra energibolag ser ekonomiska fördelar med att bygga upp en fjärrvärmeproduktion utan el-turbiner så är det hög tid att politiker lyfter på kepsen och gör en konsekvensanalys. Detta i en tid då vi är i stort behov av lokal elproduktion som dessutom är reglerbar, avslutar Henrik Näsström.