Minskad kraftvärme hot mot Stockholms elförsörjning

Minskad kraftvärme hot mot Stockholms elförsörjning

Värdet av tillgänglig eleffekt i Stockholm och elens värde på elmarknaden är olika saker, skriver Erik Dotzauer från Stockholm Exergi som en kommentar till Energiföretagen Sveriges initiativ ”Samling för nätkapacitet”.

Bristen på kapacitet i elnätet i storstadsregionerna har debatterats flitigt under senare tid. I Stockholm har problemet blivit mer eller mindre akut efter att Stockholm Exergi, som driver fjärrvärmeverksamheten i centrala Stockholm, har annonserat nedläggning av ett antal kraftvärmeverk. Detta i kombination med ökad elanvändning gör att bristsituationer kan komma att uppstå under perioden fram till 2030, då nödvändiga förstärkningar av elnätet beräknas vara på plats.

Stockholm Exergi är ett fjärrvärmebolag. Som sådant har man ett uppdrag, nämligen att leverera fjärrvärme. Stockholm Exergi har inget explicit uppdrag som rör elsystemet. Den uppenbara indirekta kopplingen som fjärrvärmen har till elsystemet är konkurrensen med eldrivna värmepumpar på värmemarknaden.

Elanvändningen i Stockholm har en årsprofil med lägre användning sommartid och högre på vintern. Det finns en tydlig koppling mellan utomhustemperatur och elanvändning. Användningen av el är också som högst under kalla vinterdagar. En slutsats man kan dra av detta är att det finns en hel del elvärme i Stockholm.

Att värma hus med fjärrvärme i stället för med el minskar belastningen på elnätet. En fastighetsägare som byter uppvärmningssystem från värmepump till fjärrvärme bidrar till att mildra problemet med kapacitetsbrist i Stockholms elnät. Detta är en åtgärd som olyckligtvis inte alls nämns i rapporten från ”Samling för nätkapacitet”. I sammanhanget måste man förvisso beakta att det finns eldrivna värmepumpar även i fjärrvärmesystemet, men sammantaget innebär en övergång från värmepump till fjärrvärme ändå en lättnad för elsystemet.

Den andra indirekta kopplingen som fjärrvärmen har till elsystemet är att fjärrvärme kan produceras i kraftvärmeverk, det vill säga, i anläggningar som samtidigt producerar el. I centrala Stockholm finns idag ett antal stora kraftvärmeverk med en elproduktionskapacitet som gott och väl fyller behovet. Fram tills i år har det i realiteten inte funnits någon risk för elbrist i Stockholm.

Tittar man framåt, ser det annorlunda ut. Tre av de stora kraftvärmevärmeverken har i praktiken nått sin tekniska livslängd. Om inga aktiva beslut tas, kommer dessa anläggningar att tas ur drift inom några år, tre kraftvärmeverk med en total elproduktionskapacitet på över 400 MW. Detta skulle innebära ett mycket allvarligt avbräck för Stockholms elförsörjning.

Ur Stockholm Exergis synvinkel, som fjärrvärmebolag, måste man ersätta den värmeproduktion som försvinner när kraftvärmeverk läggs ner. För detta finns ett antal alternativ: antingen bygga värmepumpar, elpannor eller bränsleeldade hetvattenpannor som enbart producerar fjärrvärme, eller bygga nya kraftvärmeverk som producerar både el och fjärrvärme. Elpannor och hetvattenpannor som värmer vatten till 80 grader har en enkel konstruktion och kan byggas till relativt låg kostnad. Att bygga kraftvärmeverk med trycksatta ångpannor, turbiner och generatorer är mycket dyrare.

Det som skulle kunna motivera investeringar i kraftvärme är att man får tillräckligt betalt för den el som anläggningen kommer att producera. Men som läget ser ut idag räcker inte det. Det förväntade värdet på el inom ramen för dagens elmarknad är helt enkelt för lågt. Det behövs ytterligare någon betalningsström för att få kalkylen för kraftvärme att gå ihop.

Ett av problemen med prissättningen på elmarknaden är att priset inom det aktuella elområdet (elområde 3) kan vara lågt samtidigt som det är brist på el lokalt i Stockholm. Man kan säga att prissignalen inte når fram till kraftvärmeverken i staden. En annan omständighet är att även om priset blir högt under de timmar som brist uppstår, så räcker inte det för att motivera stora investeringar. Stockholm Exergi kan helt enkelt inte grunda investeringsbeslut på att ”det kanske kommer att bli högt elpris under ett antal timmar vissa år”.

Ett sätt att hantera problematiken är att sätta värde på ”eleffekt i Stockholm”, och att Stockholm Exergi ges ersättning för att garantera produktion av en viss mängd el när det behövs. En sådan produktionsgaranti skulle kunna finansiera upprustningen av ett av de gamla kraftvärmeverken, vilket då skulle innebära att anläggningen kan köras vidare i ytterligare tio till femton år. Ett sådant upplägg diskuteras redan med berörda parter, vilket Second Opinion tidigare rapporterat om.

Man måste alltså tydligt skilja mellan värdet av ”eleffekt i Stockholm” och det värde som el har på elmarknaden. Om man ska kunna lösa kapacitetsfrågan i Stockholms elnät med marknadsmässiga verktyg, måste eleffekt ges sitt rätta värde, både vad gäller produktion och användning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Kommentar
Erik Dotzauer
Av Erik Dotzauer
Skatte- och styrmedelsexpert, Stockholm Exergi
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Nils Andersson skriver:

    Den enkla och rimliga lösningen är att göra elnätbolaget, i det här fallet Ellevio, ansvarig för all fysik elhantering i nätet. Det är inget problem att förändra ellagen eller EUs Elmarknadsdirektiv i den riktningen. Det har Gunnar Lundberg, Stig Göthe och jag skrivit om tidigare här på Second Opinion. Alla kunder, producenter och konsumenter, är kopplade till nätet. Det finns inget konkurrensproblem att låta nätbolaget ta fullt ansvar för fysisk elhantering. Nätbolaget får då incitament att handla upp tillgänglig effekt för att säkerställa rimlig leveranssäkerhet för fysisk elförsäljning till kunderna. Nätbolaget kan också enkelt handla upp flexibel elanvändning från kunderna. Eftersom nätbolaget på detta sätt får fullt ansvar för leveranssäkerheten kan man välja mellan att öka abonnemanget från Svenska Kraftnät eller se till att tillgänglig produktion i nätet tas tillvara

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet