Skånsk reserv värderas upp

Skånsk reserv värderas upp

Väla köpcentrum bygger upp ett energisystem där fläktar, kylmaskiner, ett nytt batteri tillsammans med det sedan länge fungerande reservkraftverket ska leverera systemtjänster till FCR-marknaden. – För mig är det hållbarhet, säger Karin Jarl Månsson på Siemens.

Systemet sätts ihop på Väla Centrum utanför Helsingborg. Den 200 kW stora generatorn är ett vanligt dieseldrivet reservkraftverk med uppgiften att säkra köpcentrets centrala funktioner i händelse av ett elavbrott.

Bild: Det pågår en diskussion om kraftsystemets stabilitet i södra Sverige. Kan Väla köpcentrum och andra storförbrukare spela roll?

Framöver ska generatorn också kunna bidra till akut frekvensreglering på FCR-D-marknaden för driftstörningar. Den är därmed först ut som reservaggregat med större nytta än att enbart ligga i bakgrunden som backup.

I Skandia Fastigheters 53 000 kvadratmeter stora huvudbyggnad på Väla köpcentrum ingår generatorn i en större sammanhang. Där ska köpcentrets ventilationsfläktar och kylmaskiner för luftkonditionering på tillsammans 2 MW bidra med frekvenshållning till FCR-N-marknaden som sköter elnätsbalansen i vardagen.

Marknaden är öppen
I detta virtuella kraftverk finns även ett batteri på 0,5 MWh. Allt styrs av Siemens automatiska styrsystem som också kan utnyttja fastighetens termiska tröghet, att en byggnads värme och kyla finns kvar fast energitillförseln har stängts av.

Köpcentret kan reglera ned sin förbrukning under kortare tid utan att någon märker skillnad, och därmed också den vägen skapa mer överskott. Stabilitet är nyckelordet i både frekvensregleringen och affärsmodellen då det inte är mängden energi som är fastighetens huvudprodukt.

2019 öppnades primärregleringsmarknaden FCR för småleverantörer, som till exempel fastigheter med smarta fläktsystem. Budgivaren måste kunna leverera minst 100 kW under en timme, vilket är mindre än tidigare.

Maskinerna levererar
– Det här är en ganska ny affärsmodell som innebär att till exempel fastighetsägare kan skapa nya intäkter genom att bygga om sina interna system för exempelvis ventilationsfläktar och kylmaskiner som i utgångsläget bara förbrukar energi, säger Karin Jarl Månsson, chef för Siemens Smart Infrastructures Accelerator i Norden.

Fredrik Arvidsson, teknisk chef på Väla Centrum, bygger virtuellt kraftverk tillsammans med Karin Jarl Månsson, Siemens Smart Infrastructure. Foto: Siemens

– Inte minst kylmaskinerna kan var för sig bidra med effekt i samma storleksordning som reservkraftverket.

Rollen som leverantör av energi och effekt är dock ett nytänkande som kommer att kräva en omställningstid innan hela fastighetsbranschen ser det som en naturlig del av sitt energihanterande, menar hon.

– Det är mest en kunskapsfråga då fastighetsägarna måste förstå vilka resurser de sitter på. De befinner sig vanligtvis långt från kraftsystemet och de utmaningar man brottas med där, men den förståelsen ökar hela tiden, säger Karin Jarl Månsson.

Hållbar användning
Efterhand vill Skandia Fastigheter också bygga ut med mer laddinfrastruktur för kundparkeringens allt fler elbilar och kanske också inkludera belysning och värmepumpar i sitt virtuella kraftverk.

Enligt Karin Jarl Månsson är hållbarhetsperspektivet viktigt. Med flexibilitet på kundsidan eller virtuella kraftverk används resurser i nya applikationer med uppgiften att stödja kraftsystemet.

– För mig är det hållbarhet. Med mer flexibilitet i kraftsystemet kan elektrifieringen klaras med mindre investeringar än om vi hade byggt ut elnäten på traditionellt sätt med mer kabel och större transformatorer bara för att klara någon enstaka timme med hög belastning.

Generatorns nya liv
Det nya är att reservgeneratorn också ska bidra på FCR-D, den reservmarknad som nyttjas om det uppstår större frekvensavvikelser. Då handlar det om stora saker, som att en större ledning löser ut eller ett helt kraftverk stannar, enligt Månsson.

Men hur går hållbarheten ihop med en generator som går på diesel?

– Dieselgeneratorn finns i köpcentret sedan länge för att klara de viktigaste funktionerna vid händelse av ett avbrott i elnätet, säger Karin Jarl Månsson.

– I frekvensregleringen handlar det om akut tillgång på effekt under mycket korta stunder. Då blir det inte mycket energi.

Därmed begränsas utsläppen. Om reservkraftverket är anslutet till frekvensmarknaden kan det istället göra nytta i kraftsystemet samtidigt som det genererar intäkter till fastighetsägaren.

– Då kan också antalet provkörningar hållas nere, i och med att reservkraftverket kommer avropas av marknaden då och då, säger Karin Jarl Månsson.

 

* * *

 

FCR: Skandia Fastigheter ska sälja sina frekvensreglerande tjänster på Svenska kraftnäts marknad Frequency Containment Reserve (FCR) för primärreglering av elnätet. Kapaciteten handlas upp i förväg och aktiveras automatiskt när frekvensen avviker. Säljaren ersätts för att finnas tillgänglig. Den dagliga frekvenstjänsten levereras till FCR-N (Normal) som hanterar smärre avvikelser medan FCR-D (Disturbance) bevakar större driftstörningar när frekvensen hannar under 49,9 Hz.

 

Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet