Restvärmen viktig resurs i en cirkulär ekonomi

Restvärmen viktig resurs i en cirkulär ekonomi

Restvärmen har inte tappat mark under senare år. Men tyvärr missgynnas fjärrvärmen av flera styrmedel och väljs bort av många kunder. Den utvecklingen behöver brytas. Restvärmen är en viktig resurs i en cirkulär ekonomi, skriver Erik Thornström på Energiföretagen i en replik till Anders Ydstedt.

Anders Ydstedt, talesperson för Industrigruppen Återvunnen Energi, förespråkar en översyn av villkoren för restvärme i samband med att Energimyndigheten föreslår en samlad översyn av de styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvärmen.

I sin debattartikel hänvisar Anders Ydstedt till att de totala leveranserna av restvärme till fjärrvärmen på senare år har stagnerat kring åtta procent. Vi menar dock att han har fel när han skriver att de totala leveranserna av restvärme inte ökat på senare år.

Foto: Ortvikens pappersbruk i Sundsvall, stor restvärmekälla under omvandling. Foto: Bergslagsbild/SCA.

Vår statistik visar att leveranserna av industriell restvärme ökade med 700 GWh under perioden 2014–2019 till 4,6 TWh. Därutöver har fjärrvärmeföretagen under många år gjort investeringar för att möjliggöra mer användning av spillvärme från städernas avloppsreningsverk och andra lågtempererade flöden som till exempel från datahallar, sjukhus, dagligvarubutiker eller köpcentrum, motsvarade 1830 GWh.

Sedan 2014 har också flera initiativ tagits i fjärrvärmebranschen där man aktivt bjuder in aktörer med spillvärme, även med lägre temperaturer. Till exempel har Öppen Fjärrvärme i Stockholm lett till att ett tiotal nya spillvärmesamarbeten etablerats, och Vattenfalls initiativ SamEnergi i Uppsala- och Stockholmsområdet har lett till att spillvärme tillvaratas från bland annat livsmedelsindustri och kyllager.

Vi bejakar också Energimyndighetens förslag i sin rapport om att ställa krav på att även utreda möjligheterna att tillvarata spillvärme med lägre temperaturer innan investeringar görs i nya värmeproduktionsanläggningar.

Vi ser stora värden, ur ett klimatperspektiv och även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, med att öka tillvaratagandet av restvärme, men för detta krävs ofta stora investeringar i överföringsledningar. Vi har sedan 2014 sett en utveckling där flera större städer kopplats samman i olika delar av landet, så att det möjliggjort en ökad användning av restvärme, till exempel Falun-Borlänge, Trollhättan-Vänersborg samt Arboga-Köping, där även Kolsva kommer att kopplas samman under 2021.

Ett pågående sammankopplingsprojekt går ut på att binda samman Gävle och Sandviken. Den ökade användningen av spillvärme beräknas i det fallet minska CO2-utsläppen med ca 46 000 ton per år.

Samtidigt sker en kontinuerlig strukturomvandling i industrin som kan leda till att vissa spillvärmesamarbeten upphör eller minskar i omfattning. Ett aktuellt sådant projekt är att tidningspapperstillverkningen hos SCA i Sundsvall avvecklas i år, vilket kommer att leda till ett bortfall av spillvärmeleveranser som måste ersättas med annan fjärrvärmeproduktion.

För ett fjärrvärmeföretag är det förstås bättre att slippa göra en investering i egen värmeproduktion, om spillvärme finns tillgänglig i närheten. Flera aspekter behöver dock vägas in, som investeringskostnader i överföringsledningar, tillräckligt långa avtalstider, rätt temperaturnivåer och redundans för att säkra värmeleveranser om spillvärmen uteblir. Bestämmelserna om reglerat tillträde i fjärrvärmelagen bygger på att lösningen måste vara lönsam både för fjärrvärmeföretaget och för den industri, som tillhandahåller spillvärmen.

Det finns även exempel på att nya verksamheter väljer sin lokalisering för att kunna utnyttja restvärmen. Under de senaste åren har till exempel många etableringar av datahallar gjorts i anslutning till befintliga fjärrvärmenät, så att restvärmen kan utnyttjas effektivt.

Andra investeringar som ökar effektiviseringen av fjärrvärmeproduktionen är rökgaskondensering och energiåtervinning av restavfall som behöver miljöbehandlas, oavsett om vi använder energin i restavfallet eller inte. Tillsammans står rökgaskondensering och energiåtervinning av avfall för cirka 33 procent av fjärrvärmeproduktionen och bör med rätta betraktas som spillvärme som skulle ha gått förlorad, om den inte användes för fjärrvärme.

Sammantaget står olika typer av restprodukter, spillvärme och industriell restvärme för cirka 55 procent av den tillförda energin till fjärrvärme. Hur denna produktion planeras måste utgå från en genomtänkt kalkyl, som säkerställer att fjärrvärme kan levereras till kunder när de behöver den, och det på villkor som sätts på en konkurrensutsatt fjärrvärmemarknad.

Det gagnar varken industrin, fjärrvärmeföretagen eller deras kunder, och inte heller elsystemet, om vi krånglar till det med regelverk som åsidosätter de marknadsbaserade mekanismerna eller motverkar ett långsiktigt samarbete med industrin och andra aktörer för att ta emot deras rester.

Anders Ydstedt framför också att fjärrvärmen inte heller ökar sin andel av värmemarknaden. En orsak till detta är att det att det råder obalans i lagstiftningen mellan nätägare och externa värmeproducenter, skriver han.

Det stämmer att fjärrvärmen inte ökar sin andel av värmemarknaden trots att många nya bostäder och lokaler byggs och ansluts till fjärrvärmenät. Orsaken är bland annat att flera styrmedel motverkat fjärrvärmen, som till exempel utformningen av energikraven i byggreglerna och i investeringsstödet för hyresbostäder.

Detta innebär tyvärr att kunder väljer bort fjärrvärme och i stället satsar på elbaserade värmelösningar. Det leder i sin tur till ökad belastning på elsystemet, i synnerhet under perioder då det är kallt och det råder effektbrist. Detta är en utveckling som under rådande omständigheter är problematisk för elsystemet. Det är något som vi påpekat i vår 12-punktslista för kraft- och fjärrvärmen, där vi bland annat efterfrågar en helhetssyn för att fortsätta utveckla kraft- och fjärrvärmen med fokus på försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Användning av restvärme i fjärrvärmenäten är ett utmärkt exempel på cirkulär ekonomi och något som energibranschen uppmuntrar. En ökad användning av restvärme, även lågtempererad sådan, är förstås också en viktig del i öka resurseffektiviteten och fjärrvärmebranschens arbete med att bli fossilbränslefria.

 

Av Erik Thornström
Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel, resurseffektivitet och energianvändning, Energiföretagen
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet