Uteblivna investeringar i kraftvärme oroar

Uteblivna investeringar i kraftvärme oroar

Energimyndigheten föreslår i en ny rapport att det görs en samlad översyn av de styrmedel som påverkar fjärrvärmen och kraftvärmen.

– Detta har branschen efterfrågat länge och det är bra att en myndighet i klartext påtalar behovet av en översyn, säger Erik Dotzauer, ansvarig för styrmedelsfrågor vid Stockholm Exergi.

Energimyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att göra en heltäckande bedömning av potentialen för högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla. Rapporten lämnades till regeringen den 30 november och har tagits fram för att uppfylla artikel 14 i EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Till skillnad från många andra EU-länder har den svenska uppvärmningsbranschen i stort redan ställt om från fossilt till förnybart och all kraftvärme är högeffektiv.

Bild: Energiåtervinning kan vara sista steget i avfallskedjan. Foto: Avfall Sverige.

Energimyndigheten pekar dock på utmaningen att ytterligare minska det fossila innehållet i avfall som förbränns. Det rör sig inte om några stora mängder fossilt innehåll sett till totalen, men för komma ner till nära fossilfritt måste sammansättningen av avfallet förändras. För att lyckas med det behöver styrmedel riktas mot de aktörer som står för uppkomsten av avfallet och inte mot förbränningsanläggningarna, menar Energimyndigheten.

Artikeln är även publicerad i Tidningen Energi.

– Det är väldigt bra att Energimyndigheten lyfter detta. Att fokusera insatserna mot energibolagen som ligger sist i avfallskedjan löser inte problemet. Hela samhället måste arbeta tillsammans för att minska de fossila inslagen i avfallet, säger Erik Dotzauer.

Energimyndigheten pekar även på att det behövs förändringar vad gäller styrmedel för kraftvärme – något som energibranschen har påtalat under flera år.

– Kraftvärmen bör konkurrera på en teknikneutral marknad. Därför finns det anledning att se över hur dagens styrmedel är utformade så att inte kraftvärmen missgynnas jämfört med andra elproduktionsslag, säger Daniel Friberg, projektledare på Energimyndigheten och fortsätter:

– Att det dessutom är låga elpriser gör att energibolag tvekar inför investeringar i kraftvärme och istället väljer att bygga hetvattenpannor. Det kan medföra att investeringar i kraftvärme uteblir även på lång sikt.

En analys av systemkostnaderna av uteblivna investeringar i kraftvärme visar att de uppgår till så mycket som 35–70 miljarder kronor till 2050. I rapporten föreslår därför Energimyndigheten att det genomförs en samlad översyn av de styrmedel som påverkar kraftvärmen, att man utreder vilken den samlade effekten är och vid behov föreslår ändringar.

– I framtiden kommer Sverige att ha betydligt mer variabel kraft och då blir den planerbara elproduktionen extra viktig. Det är därför viktigt att utreda i vilken utsträckning kraftvärmen får tillräckligt betalt för att tillhandahålla systemstödtjänster och något som behöver undersökas vidare, säger Daniel Friberg.

Energimyndigheten tar i rapporten även upp behovet av satsningar på såväl bio-CCS som lågtempererad spillvärme. Där har regeringen nyligen gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en finansieringsmodell för bio-CCS och att inrätta ett nationellt centrum för avskiljning och lagring av koldioxid.

Energimyndigheten föreslår också att man i Sverige i högre uträckning bör ta vara på lågtempererad spillvärme.

– Här ser vi att det finns en stor potential och vi vill därför att lågtempererad spillvärme ska ingå i lagen om kostnadsnyttoanalys. Idag ingår enbart högtempererad spillvärme från industrin, säger Daniel Friberg.

Regeringen lämnade rapporten till EU-kommissionen i februari. Den innehåller delarna som rör bedömning av högeffektiv kraftvärme och fjärrvärme, däremot inte åtgärdsförslagen. De nya åtgärder som Energimyndigheten föreslår i rapporten är upp till regeringen att gå vidare med.

Vi avser att titta vidare på Energimyndighetens förslag under året och då får vi se om det finns intresse från politiskt håll att gå vidare med förslagen, säger Sandra Lennander, departementssekreterare på infrastrukturdepartementet.

I rapporten ingår även en potentialbedömning av fjärrkyla och den visar att fjärrkylaleveranserna. förväntas öka från dagens nivå på 1 TWh till cirka 2,5 TWh år 2050, vilket är en liten minskning jämfört med den tidigare bedömningen som gjordes 2014.

 

 

 

 

 

Ann-Sofie Borglund
Av Ann-Sofie Borglund
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet