Det tyska lapptäcket av stöd och subventioner för att hålla nere elpriserna blir rekorddyrt 2026, skriver Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik. Samtidigt ignoreras behovet av åtgärder för att sänka systemkostnaderna, påpekar han.
Under 2026 kommer de tyska skattebetalarna att spendera runt 29,5 miljarder euro, motsvarande 317 miljarder kronor, för att dämpa elpriserna för företag och hushåll. Detta framgår av beräkningar gjorda av Institut der deutschen Wirtschaft (IW) för affärstidningen Handelsblatt. Beloppet är rekordhögt. Subventioner betalas ut för att hålla elpriserna under kontroll. En mycket dyr lösning som inte åtgärdar orsakerna i ett system som producerar el till oacceptabelt höga kostnader.
Bild: Den tyska elen är dyr, men får allt större subventioner.
I den rapport som expertkommissionen för övervakning av energiomställningen publicerade i början av december står det att ”prisvärd energi är av yttersta vikt för hushåll och företag för att förhindra industriell utflyttning och säkerställa en bred acceptans av energiomställningen”. Enligt kommissionens rapport bör dock åtgärder som sänker systemkostnaderna och därmed ökar energiomställningens effektivitet ha företräde framför lättnader med statliga medel. Detta budskap ignoreras konsekvent.
Det finns flera orsaker till de höga elkostnaderna. Utbyggnaden av elnäten har blivit en betungande faktor. Nätoperatörerna har redan investerat enorma summor och kommer att behöva lägga ut ytterligare hundratals miljarder euro under de kommande åren för att bygga ut och förstärka elnätet. För elkonsumenterna innebär detta stigande nätavgifter som måste dämpas – och för skattebetalarna högre subventioner, årligen 6,5 miljarder euro.
Regeringen räknar med minskade intäkter på 3,9 miljarder euro till följd av elskattesänkningen. Från och med 2026 kommer framför allt tillverkningsindustrin samt jord- och skogsbruket att få en permanent lägre elskatt på EU:s miniminivå 0,05 cent/kWh.
1,5 miljarder euro är avsatt för subventioner av elpriset till energiintensiv industri, vilket troligtvis kommer att justeras uppåt då även elförbrukningen för produktionen av battericeller samt ytterligare branscher ska subventioneras. Industrielpriset ska ge energiintensiva företag ett målpris på cirka 5 cent per kilowattimme, dock endast för 50 % av deras förbrukning och med en tidsbegränsning till 2028, detta ”för att säkerställa konkurrenskraften och förhindra produktionsutflyttning”. EU-kommissionen måste slutgiltigt godkänna modellen, som innebär statliga subventioner och förpliktar företagen att investera en del av besparingarna i koldioxidminskning. Vad som händer efter 2028 är oklart.
Dessutom har 3 miljarder euro avsatts för ytterligare kompensation av elpriset för 340 utvalda elintensiva företag. De får ersättning för att deras elproducenter överför sina kostnader för inköp av utsläppsrätter, som de behöver för att driva kol- och gaskraftverk. Stora elförbrukare inom industrin får en del av dessa kostnader ersatta. Koalitionsregeringen planerar att utvidga kretsen av förmånstagare och höja kompensationen. Utsläppsrätter har införts för att genom en ekonomisk belastning för varje ton koldioxid som släpps ut styra ner växthusgasutsläpp från tung industri och energisektorn. I stället kringgår Tyskland avsikten med utsläppsrätterna, ett system som de själva har varit med att införa.
Vi får inte glömma att Tyskland är beroende av fossilt producerad elektricitet. Visserligen genererar sol- och vindkraft mycket el men den är för ofta inte tillgänglig när den behövs. Under 2025 utvanns det 85,7 miljoner ton inhemsk brunkol för att undvika elavbrott, nästan 10 000 ton per timme. Dessutom importerades stora volymer stenkol och gas för elproduktion.
Nätoperatörernas (TSO) finansieringsbehov för främjandet av förnybara energikällor enligt lagen om förnybar energi (EEG) beräknas bli 14,6 miljarder euro. Fram till 2022 fördelades dess kostnader över elräkningarna. De skenande elpriserna var helt enkelt kontraproduktiva för energipolitiken och kostnaderna ”gömdes” istället i statsbudgeten. De sammanlagda subventionerna sedan EEG infördes lär uppgå till ungefär 400 miljarder euro och subventioneringen fortsätter.
Efter diskussioner har energiministeriet den 15 januari nått en principöverenskommelse med EU-kommissionen om huvudpunkterna i strategin för kraftverk. ”Huvudpunkterna utgör ramen för genomförandet av olika åtgärder för att säkra elförsörjningen i Tyskland i enlighet med de europeiska riktlinjerna.” En kapacitetsmarknad med 10 gigawatt gaskraftverk ska byggas och subventioneras. Kostnaderna mellan 2031 och 2050 beräknas enligt olika källor uppgå till högst 435 miljarder euro. 10 gigawatt kommer enligt nätmyndigheten inte att räcka.
Under mina föredrag i Tyskland märker jag en tillnyktring hos åhörarna. Framförallt de som har en teknisk bakgrund är väldigt kritiska till att kärnkraften av politiska skäl stängdes av. Som mest producerade kärnkraften årligen över 160 TWh fossilfri elektricitet som motsvarade 1/3 av Tysklands elbehov men fasades slutligen ut efter Tsunamin i Japan. Lika många reaktorer som Tyskland efter Tsunamin stoppade har Japan återstartat, något att fundera på.
Tyskland, den hittills ledande industrinationen i Europa och Sveriges största handelspartner, låtsas vara konkurrenskraftig istället för att genomföra radikala och smärtsamma förändringar av sin energipolitik. Svenska företagsledare och politiker bör noga följa utvecklingen i Tyskland och dra lärdom av den.
***
Foto: Marcela, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6455606
7 Kommentarer
Berndt Johansson
21 januari, 2026: 9:13 f mEn annsn märklig aspekt mrd Tyskland är den låga andelen värmepumpar, som sparar mycket mer än solanläggn producerar när elen behövs som mest. Andelen hushåll som värms med vp i Tyskland är < 3%, medan den är > 50% i Sverige.
SvaraMattias@Berndt Johansson
22 januari, 2026: 3:19 e mInte alls konstigt. Elen är såpass dyr att en värmepump inte lönar sig i Tyskland. Gasen är billigare helt enkelt…
Här i Sverige har vi skattat bort eldningsoljan men nu börjar det bli lönsamt tatt elda olja under höglastperiod på grund av den havererade elmarknaden, i alla fall EO3. Skulle inte förvåna mig om ett litet dieselverk skulle vara lönsamt för hushållet men då höjer nog regeringen dieselskatten om fler tar reda på det.
SvaraDietmar Gleich
20 januari, 2026: 9:14 e mMånga i Tyskland håller fast vid önsketänkandet att elpriset kommer att sjunka så snart vind- och solandelen av elproduktionen närmar sig 100 %, eftersom dessa påstås vara billigast. Varför det inte förhåller sig så behöver jag nog inte förklara här.
SvaraEtt annat fel man gjorde i Tyskland var att lägga finansieringen av subventionerna för sol och vind helt på elpriset. På så sätt blev elektrifiering mindre attraktiv, och beroendet av fossilgas – bland annat för uppvärmning av bostäder – cementerades.
Sättet som Tyskland minskar sina utsläpp på nu är genom avindustrialisering. Det är inte särskilt hållbart, varken socialt eller ekonomiskt.
Bengt Hellman
20 januari, 2026: 11:53 f mTyskland har halverat sina klimatgasutsläpp av koldioxid sedan 1990. Kraftsektorn – har hittills varit den främsta drivkraften bakom utsläppsminskningarna. Vind- och solenergi och energieffektivisering är ryggraden i energiomställningen i Tyskland. Försäljningstrenderna för elbaserad teknik som elbilar och värmepumpar ökar.
Trots en global uppåtgående trend visar analysen också att elförbrukningen i Tyskland år 2025 förblev nästan oförändrad på totalt 528 terawattimmar (TWh), bara 0,8 TWh mer än år 2024. Samtidigt ökade elproduktionen något (+8,2 TWh). Försäljningen med cirka 300 000 sålda värmepumpar år 2025 och översteg för första gången försäljningen av gaspannor, och andelen elfordon av nyregistreringar i Tyskland steg till nästan en femtedel (cirka 545 000 fordon).
Enligt Agoras analys var det genomsnittliga grossistpriset på el i Tyskland år 2025 8,9 eurocent per kilowattimme. Detta berodde främst på att ofta höga gaspriser bestämde elpriset, särskilt i början av året. Sammantaget hade dock höga andelar förnybara energikällor en dämpande effekt på elpriserna. Samtidigt sjönk det genomsnittliga hushållselpriset till 39,6 cent per kilowattimme, främst på grund av att dyra långsiktiga upphandlingsavtal som elleverantörer hade från åren 2021 till 2023 under fossilkrisen löpte ut.
Enligt Agoras analys ökade andelen förnybar energi av bruttoelförbrukningen med en procentenhet till 55,3 procent år 2025 jämfört med föregående år. År 2025 genererade solkraftverk i Tyskland för första gången mer el än kol-, brunkols- eller gaskraftverk, vilket gjorde dem till landets näst viktigaste elkälla efter vindkraft. Tack vare utbyggnaden av förnybar kapacitet samt lägre utnyttjande av raffinaderier och koksverk minskade utsläppen från energisektorn med 3 miljoner ton CO₂. Solkraftsutbyggnaden förblev hög år 2025 på cirka 17,5 gigawatt, medan nettotillskotten av landbaserad vindkraftskapacitet ökade till 4,5 gigawatt. Denna trend förväntas fortsätta: rekordhöga tillståndsvolymer på 17,9 gigawatt för landbaserad vindkraft pekar på stark tillväxt under de kommande åren.
Kostnaden för energiomställningen kan framstå som dyr men jämfört med kostnader för klimatkrisen och kärnkraftkatastrofer framstår det som billigt.
SvaraDietmar Gleich@Bengt Hellman
20 januari, 2026: 8:58 e mTyskland har lyckats med konststycket att köra industrin i botten och samtidigt fortsätta att ha mycket höga utsläpp av koldioxid. Bland Västeuropas största stater ligger utsläppen högst, med marginal:
Tyskland: 6,77 Mg/a
Italien: 5,09 Mg/a
Spanien: 4,60 Mg/a
UK: 4,53 Mg/a
Frankrike: 3,97 Mg/a
Sverige: 3,59 Mg/a som jämförelse.
Tyskland gör ändå ett bra jobb – som bra exempel för en totalt misslyckad klimatpolitik. Det är viktigt att dra lärdom.
SvaraLennart Backlund @Bengt Hellman
21 januari, 2026: 10:51 f mKärnkraftkatastrofer kan komma när som helst! De kan slå ut delar av hela länder! Illasinnade kan i lugn och ro programmera drönare till att initiera ķärnkraftkatastråfer!
SvaraKjell Eriksson
20 januari, 2026: 11:31 f mEn artikel som verkligen borde spridas inom mainstream media i Sverige! Man kan verkligen vara orolig för att Tyskland, vårt stora exportland, skall råka riktigt illa ut.
SvaraAbsurditeten i upplägget med utsläppsrätter kan väl inte på bättre sätt formuleras:
"Utsläppsrätter har införts för att genom en ekonomisk belastning för varje ton koldioxid som släpps ut styra ner växthusgasutsläpp från tung industri och energisektorn. I stället kringgår Tyskland avsikten med utsläppsrätterna, ett system som de själva har varit med att införa."
Slutorden är verkligen något att beakta för Sverige. Blir det regeringsskifte är risken stor att någon kärnkraft inte byggs:
" Svenska företagsledare och politiker bör noga följa utvecklingen i Tyskland och dra lärdom av den."