Norsk kamp mot elmarknad och utlandskablar

Norsk kamp mot elmarknad och utlandskablar

Den norska energidebatten förs på många fronter mot elpriser och utlandskablar. Igår genomfördes stora demonstrationer i flera norska städer. Samtidigt ökar fokus på landets egna flaskhalsar. Statnett har hamnat mitt i ett nytt norskt energiuppror.

De senaste upprorsmakarna på den norska energiscenen är Vi som krever billigere strøm med drygt 586 000 medlemmar, lättfångade via Facebook men med ett så stort antal att det ändå har blivit en märkbar politisk kraft. I går hade nätverket kallat till demonstration mot höga elpriser i en rad norska städer som bland annat Arendal, Kristiansand, Stavanger, Bergen, Harstad och Oslo. Framför Stortinget talade socialister och högerpopulister tillsammans med representanter för både facken och näringslivets representanter för ett gemensamt mål: billigare el.

Bild: Norska VG uppmärksammar el-demonstrationer i går.  

Vill ha politisk kontroll
I Norge är elpriser också mycket mer än enbart en plånboksfråga. ”Ja till politisk kontroll över kraften,” stod det på många plakat som bars mellan fackföreningsfanor och industriflaggor. Norska energidemonstranter har långa traditioner i att kedja fast sig framför både vattenkraftbyggen, kraftledningsstolpar, EU-direktiv och vindkraftsutbyggnad.

Luftledningar pratade man däremot inte mycket om under prisdemonstrationerna fast utlandskablar, gaspriser och vädret bara delvis kan förklara vinterns stora prisskillnader. Statnetts besked är att flaskhalsarbete pågår men att framtidens priser blir beroende av industrialiseringen.

Kommunalt uppror
Industrikunderna ligger nätverket av norska vattenkraftskommuner varmt om hjärtat. Landssamanslutninga av vasskraftkommuner LVK, består av mer än 160 kommuner som protesterar mot höga elpriser och långa kablar. LVK-kommunerna äger stora kraftverk spridda över hela landet i industristäder som exempelvis Sauda.

”Vi ser att marknaden inte klarar av att reda ut det här själv så myndigheterna måste nu gå genom de tillstånd som finns,” säger LVK-chef Torfinn Opheim, tillika Saudas förre kommunordförande, till NRK.

Kablar nej tack
En nyckelfråga i norsk energidebatt är om norsk kraftexport till utlandet måste begränsas, populärt kallat att ”kapa kablarna” och då främst till Tyskland och England. Svaret är tveklöst ja, enligt Ståle Refstie, kommunordförande i LVK-kommunen Sunndal.

”Min grundinställning är att vi inte ska exportera vattenkraften obearbetad. Exporten måste ske i form av kraftförädlade industriprodukter,” säger han och syftar på den stora norska processindustrin som använder vattenkraft till exempelvis produktion av aluminium som då istället kan skeppas ut som förädlad och ”stelnad” energi.

Näringslivet och folket
Refstie är inte ensam om att se verkligheten på det viset. I Norge vimlar det av olika nätverk och initiativ i kraftexportfrågan, både fackliga och sprungna ur näringslivet. Själv var Ståle Refstie också central i kapen mot EU:s tillsynsmyndigheters huvudkontor ACER, som Second Opinion tidigare har skrivit om.

Också branschföreningen Norsk Industri – störst i Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO) och vars vd Stein Lier-Hansen höll appell under prisdemonstrationen i Oslo – är mot utlandskablar. Lier-Hansen tycker det är dags att omförhandla elmarknadens utbytesavtal mellan länderna. Det lär inte bli enkelt, enligt energiminister Marte Mjøs Persen.

Början på slutet?
Norska utlandskablar regleras genom flera avtal, bland annat EES-avtalet och frihandelsavtalet med Storbritannien. Även om det finns en klausul som låter staten att ingripa vid ”allmänna hänsyn” då tolkad som samhällelig krisberedskap, något många motståndare hoppas kunna använda, så påpekar olje- och energiminister Marte Mjøs Persen att ”det ej gäller elpris”. Marknadens sveda och värk ingår inte.

Marte Mjøs Persen och regeringen inser emellertid att det kanske är dags att börja se över den avreglerade elmarknadsmodell som Norge faktiskt var först med i Norden 1991.

Tvehövdad regering
Själv tillhör Marte Mjøs Persen Arbeiderpartiet (Ap), den ”regeringsfalang” som är för både marknad och export, dock ej höga elpriser. I torsdags påminde man därför demonstranterna om att regeringen redan har lanserat omfattande stödåtgärder. För den som vill jämföra med den svenska regeringens förslag så ser det ut så här enligt pressmeddelande 20 januari 2022.

Den norska regering som tillträdde hösten 2021 leds också av socialdemokraterna med statsminister Jonas Gahr Støre i spetsen och den ofrivilliga parhästen finansminister Trygve Slagsvold Vedum från Senterpartiet vid sin sida. När det gäller kraftkablar till utlandet är de som plus- och minuspoler som ibland slår gnistor men genom god gemensam ton undviker för stora stötar när de intervjuas tillsammans, som i NRK radio.

Norge ska ändå inte på många år bygga nya utlandsförbindelser, konstaterar de, så det man i praktiken försöker formulera sig om är havsvindkraftsparker i Nordsjön, så kallade energiöar med kablar åt alla håll. Är man inte uppmärksam kan det lätt bli en exportkabel med några vindsnurror på mitten, ryser Vedum.

Ny Englandskabel i vassen
Senterpartiet har också gått i bräschen för motståndet mot Norges andra stora Englandskabel NorthConnect som är tänkt att ge 1400 MW kapacitet mellan västkusten och Skottland. Projektet ägs av bland annat Vattenfall tillsammans med Statkraft och ett stort antal norska kommuner.

Projektet ligger i pipeline för koncession men råkade våren 2020 ut för ett stopp när energimyndigheten NVE fick besked om att skjuta beslutet på framtiden av den då borgerliga regeringen, som insåg att man inte hade Stortingets majoritet bakom ryggen. Projektet avslogs emellertid inte helt så NorthConnect lever fortfarande på hoppet även om uppstarten 2024 redan har skjutits upp.

Enligt NVE blir kabeln samhällsekonomisk lönsam då höjda elpriser kommer att tillfalla det offentliga. Att elpriset till kund höjs med 1–3 öre/kWh hör inte dit. Att motståndsrörelsen Kabelaksjonen totalsågar NorhConnects klimatargument får knappt någon att höja på ögonbrynen då Norge i energifrågor är ett mycket delat land där en elkabel snabbt kan bli en inflammerad orm, som Kjetil B Alstadheim en gång skrev.

Statnett och Sverige
Det är ett faktum att både utlandskablar och luftledningar – särskilt de som inte finns – påverkar elpriserna, har Gunnar Løvås, Statnetts koncerndirektör för marknad och system, fått rycka ut och ”erkänna”. I en debattartikel om flaskhalsintäkter kunde han berätta att det också finns andra parametrar i den norska prisekvationen, som exempelvis svenska flaskhalsar.

Løvås går inte närmare in på detta men andemeningen i Statnetts resonemang kring Sverige är att då svensk politik och därmed marknadsrisk har en förmåga att alltid ligga snäppet före alla tänkbara scenarier och simuleringar, så är det svårt för Statnett att ta höjd för sådant som avvecklingen av svensk planerbar elproduktion, alltså kärnkraft och kraftvärme.

Jakten på helheten
Gunnar Løvås fokuserar istället på att Statnett det senaste decenniet har byggt kraftledningar för 70 miljarder kronor och står nu inför investeringar på upp mot 100 nya miljarder, påpekar Gunnar Løvås – dock med brasklappen att nätförstärkning är mer än enskilda ledningar hit eller dit. Det handlar om helheten även om vissa ledningar givetvis är mer kritiska än andra.

I Statnetts nätutvecklingsplan nämns flera projekt med olika status som påverkar varandra i olika omfattning. Teknisk Ukeblad har tillsammans med Gunnar Løvås gjort en genomgång av de flesta betydelsefulla ledningsprojekten i mellersta Norge.

Industrin flyttar norr
Till tidningen Energiteknikk säger Gunnar Løvås att det troligtvis under många år kommer att finnas betydande prisskillnader mellan norra och södra elområden, men på en lägre nivå än det vi på senare tid har sett. Han erkänner dock att höstens och vinterns extrema prisskillnader är mycket större än vad Statnetts beräkningar kunde förutse.

Det hjälper däremot inte att bara ropa efter fler kraftledningar, mer gas eller bättre väder då det som sker ute på marknaden är viktigt, menar Løvås. Den stora industriutvecklingen i norra Norge kommer att reducera energiöverskottet och ge högre priser i norr något som kommer minska skillnaderna även om elpriset kan bli högt, ett scenario man också känner igen från Sverige.

Kraftsystemet pressas
Både infrastruktur och industribyggande tar tid så både politiken och elkunderna lär få leva med prisskillnader ett bra tag framöver. Risken för bristsituationer och kanske i extremfall frånkoppling har också ökat i Norge, precis som i Sverige.

”Vår värdering är att vi inte har mycket att gå på när det gäller huvudkorridorerna i stamnätet,” säger Gunnar Løvås till Energiteknikk. Kapacitet och leveranssäkerhet hör ihop. «Vi kan acceptera att vi kan förlora elleveranser i mindre områden i korta perioder men vi kan aldrig drifta nätet så vi riskerar att större delar av landet förlorar sina leveranser,” säger Gunnar Løvås.

Mothandel inget alternativ
Gunnar Løvås avvisar att mothandel kan vara ett grepp att ta till för att reducera prisskillnader. ”Det är otänkbart och en väldigt dålig idé för Norge som är ett mycket långsträckt land med människor och elproduktion spridd överallt. Vi har inte infrastruktur för sådant. Det hade inneburit skyhöga kostnader för ny kapacitet och drift för att försöka dölja marknadsproblemet, om det överhuvudtaget skulle gå att lösa.”

På frågan om Statnett först borde fixat de norska flaskhalsarna innan man gav sig på utlandsförbindelser som Nordlink och North Sea Link säger Gunnar Løvås till Energiteknikk att ”ja, i dagens situation kan det se ut på det viset men det vi ser är också väldigt speciellt, ej en robust grund för vad som är bäst att göra och inte heller något vi kunde förutse”.

 

* * *

 

1 Kommentar
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lars Munter skriver:

    Det är lätt att räkna bort sig i en investeringskalkyl när utgångspunkten för kalkylen är framtida priser som de facto inte är kända och starkt beroende av oförutsägbara politiska skeenden.

    I Statnetts lönsamhetsanalys:
    https://www.statnett.no/globalassets/for-aktorer-i-kraftsystemet/planer-og-analyser/2013-Analyserapport-Kabler-til-Tyskland-og-Storbritannia-samfunnsokonomisk-nytte
    utgick man ifrån att priserna i södra Norge marginellt skulle påverkas med de nya kablarna. Det som inte kunde förutses är att de centraleuropeiska priserna kom att skena iväg långt högre än vad kalkylen baserade sig på.

    I det här fallet är det däremot klar att Statnetts investeringar i kablar mot Tyskland och Storbritannien är lönsamma, hittills mycket mer lönsammare än den prisbild som kalkylen baserade sig på. Förutom flaskhalsintäkter som landar i Statnetts kassa så värderas den samhällsekonomiska nyttan i producent-respektive konsumentöverskott. Resultatet av de nya kablarna med dess högre priser i sydnorge och i Norden är hittills att både producentöverskottet och konsumentunderskottet har ökat.

    För att få ett konsumentöverskott krävs att priserna sjunker genom import de tider som det är brist på produktion och därmed höga priser i Norden. Analyserna pekar inte på att Norden kommer ha ett produktionsunderskott i framtiden och det innebär att konsumenter inte kommer att gynnas av utlandsförbindelser om priserna i utlandet inte blir lägre än i Norden. Producenterna i Norden däremot gynnas av höga priser på kontinenten och starka utlandsförbindelser.
    Så samhällsekonomiskt skapas med utlandsförbindelser och den produktionsfördelning som än så länge kan förutses ett producentöverskott och ett konsumentunderskott i Norden. Det frågan man då ska ställa sig är – hur ska vinster och förluster fördelas inom samhället?

    Vad är ”återbäringen” till samhället (Norden) i ekonomiska termer för att vi ställer upp med naturresurser för att exportera samhällsnytta till kontinenten? Sveriges konsumenter får ju betala vad som produceras i Sverige genom elpriset men också genom att avstå miljö med de ingrepp i miljön som produktionen innebär. Att vi gör en klimatnytta med exporten är ju givet, men vad har vi satt för pris på ingreppen i miljön? Betalar producenterna tillbaka en rimlig del av sin vinst när konsumenterna får betala notan och dessutom får sin livsmiljö negativt påverkad?

    En stor del av produktionen i Sverige ägs från utlandet, så även om det skapas ett producentöverskott i landet stannar det inte här. Det känns rimligt att en del av producentöverskottet stannar i Sverige och betalar sin del av miljökostnaderna. Det får dock inte ske på ett sätt som snedvrider konkurrens och effektivt kapacitetsutnyttjande. Här finns en hel del att vidareutveckla inom elmarknaden, men det resonemanget spar vi till en annan gång.

    En sak som man bör vara medveten om är att elmarknadens storlek har stor betydelse för prisbildningen. Att fylla på en skopa vatten i en sjö påverkar nivån i sjön marginellt. Så är det på elmarknaden också. Att tro att vi genom att exportera el till kontinenten ska påverka elpriset där annat än marginellt är naivt. I mitt inlägg på artikeln: https://second-opinion.se/prisdifferensen-mellan-elomradena-35-miljarder/#comment-169153 visar i den mindre skalan hur utfallet kan bli.
    Visserligen kan man påskina att priserna utjämnas mellan elområden genom starkare förbindelser mellan elområdena, men det finns en förutsättning för att så sker och det är att storleken mellan delområdena inte är för stor. De nya norska utlandsförbindelserna visar på just det. De norska prisområdena väger lätt mot det kontinentala. Konsekvensen av starkare kontinentala förbindelser innebär kontinentala priser i Norden. Priserna blir mer eller mindre helt beroende på produktions-/konsumtionsbalansen i Centraleuropa.

    Ytterligare en aspekt som väger in i kalkylen som många tycks missa vid resonemang kring elpriser är att det inte är samhällsekonomiskt effektivt att bygga en ”kopparplatta”, dvs ett elnät över hela Europa utan nätbegränsningar och utan överföringsförluster som innebär enhetliga elpriser och effektivt resursutnyttjande oavsett var produktion eller förbrukning finns i Europa. Överföring av el innebär att förluster uppstår i ledningar och ju längre överföringen är desto mer ökar kostnaden för att till slut så överstiger kostnaden för överföringsförlusten kostnaden för den energi som ska överföras. Förluster i ledningar är kvadratiskt stigande mot överföringen och det är oekonomiskt att överdimensionera ledningar till en ”kopparplatta”. Så det finns en ekonomisk gräns för vad som är ekonomiskt lönsamt att investera i elnätet. Begränsningar av överföringen avspeglar sig i skilda elpriser mellan olika elområden. Det innebär att lokal produktion har ett mervärde i reducerad nätkostnad.

    Elsystemutveckling handlar inte bara om att bygga elnät utan det handlar i allra högsta grad om samhällsutveckling där en noggrann avvägning mellan producent- och konsumentnytta tas. Det blir samhällsfarligt när EU ställer krav på att 70% av exportkapaciteten ska upprätthållas på utlandsförbindelser samtidigt som det inte finns krav på länder att upprätthålla en viss balans mellan elproduktion och elförbrukning. Att konsumenter inte har råd att överleva eller att industri inte längre kan driva verksamheten vidare tycker nog de flesta vara ett marknadsmisslyckande. Elpriser måste balanseras så att de inte blir samhällsfarliga, men kan inte ske genom prisregleringar utan med vettig marknadsdesign.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet