Nordiska samarbetet krackelerar allt mer

Nordiska samarbetet krackelerar allt mer

Norges planer på att begränsa sin elexport med hänvisning till låga vattennivåer i kraftverksdammarna väcker starka reaktioner i grannländerna. ”Det skulle vara att spela Putin i händerna”, säger den finländska näringsministern.

Systemoperatörerna i Danmark, Finland och Sverige gick i förrgår (22 augusti) ut i en unik gemensam protest mot Norges planer på att begränsa överföringskapaciteten på utlandsförbindelserna, om nivån i de norska vattenmagasinen sjunker under genomsnittet för årstiden.

Bild: Alta vattenkraftverk. Kommer vi kunna lita på import av el från norsk vattenkraft? Foto: Wikipedia.

Protesten har knappt alls uppmärksammats i svenska medier, men blev omedelbart en stor sak i Finland. I går (23 augusti) gick den finländske näringsministern Mika Lintilä ut med en för nordiska förhållanden sällsynt hård kritik mot ett grannland.

Finlands näringsminister Mika Lintilä

”En åtgärd av det här slaget från norsk sida skulle vara ett hårt bakslag för det europeiska samarbetet. De skisserade åtgärderna står inte i överensstämmelse med de nordiska och europeiska marknadsprinciperna”, förklarade han.

Att det hyllade nordiska samarbetet i fråga om elmarknaden inte alltid stått fritt från strävan till nationell egenvinning finns det åtskilliga exempel på. Ett svenskt sådant är den begränsning av elexporten till Danmark som i tiden resulterade i uppdelningen av Sverige i elområden. Ett annat den begränsning utöver EU:s 70-procentsregel av ett antal överföringsförbindelser – till Danmark, Norge och Finland – som Svenska kraftnät gjort under senare år, ett agerande som efter grannlandsprotester för närvarande är under behandling i ACER.

Också Norge utmärker sig dock. Ett exempel är det norska beslutet att i ett sent skede 2013 dra sig ur den planerade sammankopplingen med Sverige genom Sydvästlänken, efter att Statnett i stället överenskommit om nya sjökablar till Tyskland och Storbritannien, där elpriserna kunde förmodas ligga högre och följaktligen innebära bättre affärer för de norska elproducenterna.

Ett annat Norgeexempel är att Statnett som svar på Svenska kraftnäts kapacitetsbegränsningar från SE3 till NO1 i våras drog ner transmissionskapaciteten i motsatt riktning med hälften. En öga-för-öga-reaktion som bland annat de nordiska branschorganisationerna reagerade mot:

”Nordenergi kan inte acceptera att bristande tillit mellan stamnätsoperatörer resulterar i icke-nödvändiga begränsningar i transmissionskapaciteten.”

De nu aktuella norska planerna fick offentlighet den 8 augusti, då den norska regeringen redogjorde för åtgärder avseende det läge som landet hamnat i, med extrempriser i de tre sydliga norska elområdena.

Den norske energiministern Terje Aasland förklarade då att de åtgärder som regeringen tidigare vidtagit, som att ”vara väldigt tydlig gentemot kraftproducenterna om att hålla igen på vattnet och spara det till vintern” hade haft effekt. ”Det verkar som om kraftproducenterna tar sitt ansvar.”

Fortfarande var vattennivån dock låg i kraftverksdammarna i Sydnorge, konstaterade ministern. Regeringen hade därför enligt Terje Aasland utformat en ”styrningsmekanism”:

Norges energiminister Terje Aasland

”Vid lågt vattenstånd, när vi går under genomsnittet för årstiden och ner mot en låg nivå, så blir det begränsningar i exporten […] Vi har ett nationellt ansvar i att upprätthålla försörjningssäkerheten i Norge, och jag tror också att länderna omkring oss är angelägna om att vi har vatten i våra magasin. Att försäkra sig om att försörjningssäkerheten är intakt på ett bra sätt, det är något alla länder gör i dessa dagar”, sade Aasland.

Några dagar senare lades en beskrivning upp på den norska regeringens hemsida. Bland annat ska obligatorisk rapportering ge insyn i hur kraftproducenterna disponerar sina vattenmagasin. Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) har getts i uppdrag att klarlägga handlingsutrymmet för att införa restriktioner för vattenmagasinen. Statnett åläggs att veckovis utvärdera elimportmöjligheterna.

”Den här ordningen kommer att innebära ett helt nytt element i den norska kraftförsörjningen”, sammanfattas i regeringsdokumentet.

Det kan tyckas anmärkningsvärt att just Norge, som gärna beskriver sig som pionjären för en gemensam nordisk elmarknad, förbereder marknadsbegränsningar. En starkt bidragande orsak är uppenbart ett närmast omättligt begär efter norsk vattenkraft från grannländerna.

Efter att kabelförbindelserna till Tyskland (Nordlink) och Storbritannien (North Sea Link) öppnats har elpriserna rakat i höjden. I elområde NO2, med fyra stora kablar till grannländerna, har snittpriset nu överstigit 300 euro/MWh fem veckor i rad. Den som förutspått att så skulle bli fallet och att Norge skulle förbereda sig på elbrist skulle för inte länge sedan ha blivit utskrattad.

För Finland och Danmark, som båda byggt sin försörjningsstrategi på att el alltid finns att importera, ser frågan fundamentalt annorlunda ut. Länderna har inte råd med ett läge där elhandel över gränserna begränsas eller stoppas. För Finland är läget extra känsligt, eftersom elimport från Ryssland inte längre är möjlig och elhandeln med Sverige ofta begränsas på grund av flaskhalsarna i det svenska elsystemet.

I sin kritik mot Norge hänvisar den finländske ministern till att exportbegränsningar inte bara skulle strida mot överenskomna principer, utan också försvaga den gemensamma tilltron till marknadssystemet. Alldeles särskilt hårt skulle beslutet slå just nu, när krig förs i Europa.

”I Kreml skulle man säkert skrocka belåtet, om de här planerna blev verklighet. Det skulle fullständigt spela Putin i händerna”, sade Mika Linitilä.

 

 

4 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Stig Forsberg skriver:

    Det här visar väl med all tydlighet att den gemensamma europeiska elmarknaden är ett feltänkande.

    Man kan inte förvänta sig full solidaritet ifall de enskilda staterna har egen beslutsrätt att avveckla stora delar av sin elförsörjning.

    1. Per Åhlström skriver:

      Mitt i prick. Systemet måste göras om. Det leder mot katastrof.

  2. Johan Montelius skriver:

    ”För Finland och Danmark, som båda byggt sin försörjningsstrategi på att el alltid finns att importera…”

    Låter som den Svenska strategin 🙂

    1. Magnus Brunell skriver:

      Den svenska strategin är att så snabbt och så omfattande som möjligt elektrifiera hela det svenska samhället men samtidigt med alla medel försvåra en stabil och pålitlig elproduktion (kol, olja, kärnkraft, vattenkraft) medans de höga elpriserna och eventuella roterande avstängningar av strömmen för industri och privatpersoner påstås vara Putins fel. Kan det bli bättre?

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet