De kräver ny svensk systemoperatör

De kräver ny svensk systemoperatör

Systemansvaret måste lyftas bort från Svenska kraftnät, tycker en grupp elsystemexperter, alla med bakgrund från Vattenfall. Bilda istället en renodlad svensk systemoperatör. – Då kan man också rädda industrialiseringen i norr, menar Nils Andersson, en av initiativtagarna.

Om kraftsystemet framöver ska klara av att hantera den stora industriella expansionen i norr krävs också stora förändringar på den svenska elmarknaden, menar Nils Andersson. Han representerar en grupp tidigare Vattenfallanställda som har skickat brev till infrastrukturdepartementet med krav på delning av Svenska kraftnät.

Bild: Svenska kraftnät (loggan på en byggnad) behöver fokusera på att bygga nät, menar initiativtagarna. 

Anledningen är att dagens svenska TSO, som i år fyller 30, under årens lopp har utvecklats till ett ”trehövdat troll”. Svenska kraftnät är både statlig myndighet, nätägare med ansvar för byggande och drift, och slutligen också operatör med övergripande systemansvar för leveranssäkerheten i elnäten.

Dagens systemansvar gäller dock främst den kortsiktiga leveranssäkerheten, frekvenshållningen. Det är en ekvation som inte går ihop med framtidens behov, menar Nils Andersson och ”Svesys-gruppen”.

Svesys kan ta över
Exemplet med industrialiseringen norrut är dessutom bara toppen av ett isberg av system- och leveransutmaningar som idag eskalerar över hela Sverige. Svenska kraftnät har vid flera tillfällen kommunicerat att marginalerna mot manuell frånkoppling i en effektkris har minskat.

Bilda därför istället den nya svenska systemoperatören Svensk systemoperatör (Svesys) som ska vara skild från Svenska Kraftnät, menar expertgruppen. Bakom initiativet står fem tidigare Vattenfall-chefer med mycket tunga meriter inom produktion och distribution (se namnlista nederst).

Delning av Svenska kraftnät
– Om systemansvaret lyfts bort blir de andra delarna enklare att utföra. Man får då en systemoperatör som slipper ansvaret för den totala organisationen och därmed också undviker interna intressekonflikter, säger Nils Andersson, en av initiativtagarna.

Svesys kan då fokusera på övergripande systemfrågor som säker elförsörjning på en prismässigt fungerande elmarknad. Om leveranssäkerheten hotas ska den systemansvariga kunna upphandla ny elproduktion, kräva bättre överföringskapacitet eller sätta igång andra åtgärder. Hos Svenska kraftnät finns redan metoder och underlag för beräkningar av kortsiktiga och långsiktiga analyser, baserade på utbyggnader och prognostiserad förbrukning.

Ny nordisk TSO?
Enligt experternas förslag ska Svenska kraftnät fortsatt vara nätägare, förvalta kapitalet effektivt och driva nybyggnadsprojekt med fokus på snabba tillståndsprocesser och effektiva byggprocesser. Det handlar inte om att bygga upp ny kompetens från grunden men att fördela den på ett nytt sätt som gynnar dagens situation, enligt Nils Andersson.

Svenska kraftnät bildades 1992 i väntan på en avreglering av en elmarknad som sedan dess har fått helt nya förutsättningar. Helst hade han sett en gemensam systemansvarig TSO för hela Norden, en betydligt längre väg att gå – men vem vet: om man kunde bryta loss det övergripande systemansvaret från nätbyggandet och driften så kanske också intresset för en egen gemensam nordisk TSO skulle öka, tror Nils Andersson, ”men det lär bli en fråga på längre sikt”.

Kräver politisk verkstad
Nu behövs istället en mer akut svensk ”räddningsaktion”, en omorganisering innan elektrifieringen och den förväntade förbrukningsökningen kommer. Med mer industriell elförbrukning kommer en närapå orealistisk produktionsökning baserat på politiska mål som nu kräver uppföljning ”ute i verkstaden”.

– Det har under årens lopp blivit så att det idag inte finns någon aktör eller myndighet med det uttalade ansvaret att hålla ordning på den svenska elmarknadens leveranssäkerhet, säger Nils Andersson.

Saknar uppdrag
Svenska kraftnät gör absolut bra beräkningar och analyser, menar Andersson, och de berättar gärna att marginalerna minskar, men dagens TSO har ändå inte det egentliga ansvaret när kraftsystemet börjar närma sig gränsen för vad det klarar av. Den typen av ansvar och konkreta beräkningar försvann i samband med avregleringen 1996.

– Det ingår inte i deras uppdrag. Svenska kraftnäts ansvar är idag enbart kopplat till den kortsiktiga balansen – frekvensen. Det är där de kan utföra åtgärder, bygga upp balansmarknader, förbereda bortkoppling och givetvis en rad andra åtgärder, säger Nils Andersson.

Politiken i skuggan
Svesys ska istället lyfta blicken och genom konkurrensupphandling eller andra åtgärder se till att det finns tillgänglig kapacitet i kraftnätet även på längre sikt, så man inte hamnar med ett elnät utan kapacitet. Det handlar om planering och konkreta strategier, menar de tidigare ”vattenfallarna”, något politiken under många år har struntat i att bygga upp.

– En sådan organisation ska då ha ansvaret för att handla upp produktionskapacitet och ta in anbud på större enheter oavsett om det är havsbaserad vindkraft, kärnkraft, storskalig kraftvärme eller vad man nu kan tänka sig, säger Nils Andersson.

Större än frekvensen
– Den politiska delen ska en systemansvarig inte lägga sig i men ansvaret måste ändå vara att uppmärksamma politiken på kommande oundvikliga scenarier, och förklara att A med säkerhet kommer att leda till B, menar Nils Andersson.

Så har det hittills inte varit då Svenska kraftnäts uppdrag är frekvensen och driften. Framöver kommer kraftsystemet istället att vara mycket mer beroende av att det finns en tydlig plan för hur leveranssäkerheten ska utvecklas över tid.

– Vi kommer snart att gå in i ett skede där Sverige ska fördubbla sin elanvändning som kommer kräva enorma mängder elproduktion, och då måste vi ha organisationer som klar av att hantera detta på alla nivåer, till alla tider och i alla delar av landet, säger Nils Andersson.

Ska ta in anbud
”När Svesys gör sina leveranssäkerhetsberäkningar och kommer fram till att det på lång sikt behövs ett rejält tillskott av ny kapacitet i södra Sverige, utöver vad marknaden åstadkommit, tar Svesys in anbud hos producenter som förbinder sig att investera, leverera och vad man vill ha betalt utöver marknadspriset på el.

Svesys får ekonomiskt utvärdera anbuden avseende energi, effekt, reglerbarhet, stabilitet och stödtjänster. På detta sätt kommer flera anbudsgivare att konkurrera och merkostnaden kommer att minimeras”, skriver expertgruppen i sitt brev till regeringen.

”Svesys tar ut merkostnaden som en stamnätskostnad via Svenska Kraftnät som fördelas på nätägarna och som i slutändan tas ut av kunderna. Den långsiktiga leveranssäkerheten för både effekt och energi kan på så sätt garanteras och alla kunder kan förlita sig på att få den el man efterfrågar och till rimlig kostnad.”

Torkan kommer
En av de osynliga elefanterna i dagens energipolitik är det återkommande torråret, menar Nils Andersson. Idag har ingen ansvaret för att planera inför en torrårsbalans – även om Svenska kraftnät med utmärkta analyser visar vad som kommer att hända när vattenmagasinen torkar ut.

– Men de drar inga slutsatser eller ställer frågan om vi ska bygga upp kapacitet till att klara ett svårt torrår i Norden. Den typen överväganden måste en ny systemoperatör ta ansvar för, säger Nils Andersson.

– Vi blir dessutom mer och mer beroende av vindkraft, samtidigt som erfarenhet och statistik visar att det inte blåser lika mycket som branschen och politiken hoppas på. Så vad gör man då, om återkommande torrår utan vind blir det nya normala?

* * *

 

Systemexperterna: Bakom förslaget till en ny Svensk systemoperatör (Svesys) står en oformell grupp tidigare anställda på Vattenfall, alla med tunga praktiska erfarenheter av elmarknad och energisystem. I februari 2022 skickade de ett brev till Per Callenberg, statssekreterare hos energi- och digitaliseringsminister Khashayan Farmanbar, där man utvecklar sitt förslag och sätter Svesys in i ett mer detaljerat sammanhang kring elmarknaden och elnätsföretagens roll. ”Svesys-gruppen” består av Lennart Billfalk, tidigare vice vd i Vattenfall med ansvar för teknisk utveckling och strategisk planering; och Gunnar Lundberg, tidigare bland annat marknadschef på Vattenfall och vd för Vattenfalls enheter Regionnät och Regulatory Affairs. Med finns också professor emeritus i elkraftsystem Per Norberg, tidigare utvecklingschef för Transmission och Distribution på Vattenfall Eldistribution; och Set Persson, tidigare chef för Vattenfalls produktionsplanering Norden. Sist men inte minst representeras Svesys-gruppen av Nils Andersson, tidigare affärsutvecklingsansvarig på Vattenfalls division Elproduktion Norden, men som också har varit vd för Kraftverksföreningen, en av föregångarna till Energiföretagen Sverige.

9 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Magnus Genrup skriver:

    Nedläggningen av ÖVT är ett exempel på att det inte fungerar – vem tar ansvar för beredskapsbehov?

  2. Bernt Hansson skriver:

    Tack för en bra artikel!
    Författarna pekar på ett stort problem, nämligen avsaknaden av aktör som tar ansvar för den totala leveranssäkerheten av vad beträffar både tillräcklighet i produktionsledet och nätkapacitet. Problemet har i grunden funnits alltsedan avregleringen, men har blivit mycket tydlig på senare tid.
    Det finns möjligen olika sätt att lösa problemet, men mot bakgrund av att det fortfarande saknas aktör med totalansvar för leveranssäkerheten så förefaller det framgångsrikt att lösa det inom ramen för befintliga organisationer.
    Därför är författarnas förslag till ny aktör bra och ett nytänkande som troligen är en förutsättning för att klara av den förväntande kommande expansionen av elmarknanden,

  3. Lennart Billfalk, Gunnar Lundberg, Per Norberg, Set Persson, Nils Andersson skriver:

    Vi är mycket nöjda med att vår artikel om Svenska Kraftnäts olika roller har rönt sådan uppmärksamhet på Twitter. Ingen av oss är särskilt aktiva på Twitter så vi väljer att besvara dom kommentarer som kommit på detta sätt. Det är väldigt viktigt att debatten är levande.

    Först vill vi förtydliga att vårt mål är att återupprätta övervakningen av leveranssäkerhetsförmågan i elsystemet. Ingen har idag ansvar för att det finns tillräcklig långsiktig kapacitet för att klara leveranssäkerheten. Den övervakningen försvann 1996 i samband med avregleringen.

    Ingen enskild marknadsaktör har heller överblick över vad som behövs. Det går inte att ge en marknadsaktör en sådan roll med tanke på konkurrenslagstiftningen.

    Ett viktigt och enligt vår uppfattning nödvändigt medel för att hantera långsiktig leveranssäkerhet är att dela upp Svenska Kraftnät. Det är i sig inget mål. Vi ser helst att det bildas en nordisk systemoperatör för att bevaka den nordiska leveranssäkerheten. En systemoperatör som inte äger stamnäten.

    Leveranssäkerheten i Norden är mycket beroende på vattenkraftens torrårskapacitet och i framtiden även vindkraftens kapacitet under vindfattiga år. Det är inte i första hand stödtjänster vi avser utan investeringar i produktionsanläggningar som behövs för att klara torrår och vindfattiga år. Stödtjänster och flexibla kundtjänster är givetvis bra men löser inte huvudfrågan.
    Att vi inte skulle ha koll på regelverkets historia och innebörden av systemansvar är en märklig kommentar. Flera av oss har varit med och utarbetat det regelverk som nu gäller. Det vi ser är att dagens regelverk inte räcker.

    Det nya i vårt förslag är att införa ett krav på Svesys att beräkna leveranssäkerhetsförmågan. Om marknaden genererar tillräcklig leveranssäkerhet är det inget problem. Om Svesys i sina analyser däremot upplever att det på lång sikt inte räcker med vad marknaden själv åstadkommer då behövs en konkurrensutsatt upphandling av ny kapacitet.

    Att upphandla produktionsanläggningar i konkurrens är en etablerad hantering när det exempelvis gäller större havsbaserade vindkraftparker runt om i världen. Vårt förlag är inget planekonomiskt förslag.

  4. Niclas Damsgaard skriver:

    Det här förslaget missar målet. Det man egentligen argumenterar för är en förändrad marknadsdesign. En förändrad organisering påverkar inte marknadsdesign eller existerande regelverk. Det finns förstås en mängd olika argument för olika organisationsmodeller, där det kan finnas kopplingar till marknadsdesignen. Principiellt finns det inget i den nuvarande organisationsmodellen som förhindrar den marknadsdesign som argumentera för – däremot finns det en hel del i lagstiftning och regelverk.

    1. Nils Andersson skriver:

      Du har rätt Niclas. Målet med vårt förslag är att ändra marknadsdesignen men ett viktigt medel är att dela upp Svenska Kraftnät. Vi ser gärna att övriga nordiska länder gör det samma så att det kan skapas en gemensam nordisk systemoperatör utan ägande av stamnät. Då kan den systemoperatören bevaka utvecklingen av leveranssäkerheten. Eftersom Norden är starkt beroende av vattenkraft så kommer torråret att bli avgörande för leveranssäkerheten. Detta kommer också att bli än mer viktigt när vi får mycket vindkraft. Vindfattiga år kommer också att få betydelse för leveranssäkerheten.

      1. Magnus Brunell skriver:

        Nils. Det är synd att även du tycks tro att vindkraften skulle kunna bidra med något positivt för elproduktionen och leveranssäkerheten. En väderberoende och alltså slumpmässig elproduktion leder ofelbart till en parallel utbyggnad av pålitliga anläggningar. Så om man nu tror på klimatkatastrofer är vindkraft (och solkraft) helt fel väg att gå.

        Förutom då att uppförandet av tusentals vindkraftverk till havs och land är en enorm miljöförstöring samt leder till ohälsa för människor och djur samt en kapitalförstöring (t. ex. sjunkande fastighetsvärden och nekade lån från banker för privatpersoner) av enorma mått.

    2. mats nilsson skriver:

      Nej, håller inte med. Du menar att Nordpool och alla övriga nätbolag skulle oxå kunna drivas som statliga affärsverk/semimyndigheter? Klart att organisation av stamnät och systemansvar spelar roll. Att kommersiella verksamheter bedrivs bäst av företag med kommersiell kompetens är väl inget konstigt?

      1. Niclas Damsgaard skriver:

        Min kommentar handlade enbart om att man ska börja från rätt håll. Om man ser ett behov av en förändrad marknadsdesign så bör fokus ligga på detta. Jag menar att det är en intressant och viktig diskussion.

        Sedan är det en annan fråga hur organiseringen bör se ut. Denna kan naturligtvis påverkas av hur marknadsdesignen (och därmed ansvaret för olika aktörer ser ut). Jag menar att i en sådan diskussion kan man landa i att organisationen bör förändras även med dagens marknadsdesign (eller att den bör behållas som den är). Givet en annan marknadsdesign kan man ställa sig frågan hur organisationen bör se ut – och landa i samma eller annat svar som med dagens marknadsdesign.

        Jag är dock helt övertygad om att de problem som författarna menar finns inte löses av en omorganisation av Svenska kraftnät, vilket naturligtvis inte förhindrar att man kan argumentera för en förändring av andra skäl.

        1. Nils Andersson skriver:

          Niclas
          Vi börjar i rätt ända. Marknadsdesignen måste ändras så att någon tar ansvar för leveranssäkerheten för energi. Idag finns ingen som har det ansvaret.
          För att ge systemoperatören det ansvaret så anser vi att Svenska Kraftnät måste delas upp.. Målet borde vare en gemensam nordisk systemoperatör utan ägande av stamnäten.
          Organisationsändringen är alltså ett medel för att uppnå målet.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet