Marknaden vill ha tätare TSO-samarbete

Marknaden vill ha tätare TSO-samarbete

Oron för ett nytt kaotiskt elprisår 2021 sänker tron på långa el-kontrakt. Framtidens väderrisker synliggör kraftsystemets svaghet, menar Marius Holm Rennesund på Thema. Dagens samarbete med Norge är för svagt och något av det viktigaste är att bygga upp ett välfungerande gemensamt planeringsarbete för framtida investeringar, säger han.

Priserna på den nordiska terminsmarknaden för långsiktig elhandel visar tecken på finansiell ”hypotermi”, den medicinska motsatsen till feber. Nedkylningen är en konsekvens av 2020 års kaosartade år då ogynnsamma väderförhållanden och oplanerade flaskhalsar resulterade i stora mängder instängd kraft. Fortfarande är efterdyningarna på kraftmarknaden kännbara.

– Den nordiska elmarknaden har idag en mycket stor nedsida och en nästan icke existerande uppsida, åtminstone om man enbart ser till väderrisken, säger Marius Holm Rennesund, partner och elmarknadsanalytiker på norska Thema Consulting.

Tunt och spretigt
Thema Consultings specialitet är ständigt uppdaterade men mycket långsiktiga prisprognoser som bildar grundlag för energisektorns planering och investeringar. Under våren har man analyserat terminsmarknadens forwardkontrakt där buden spretar och kraftproducenterna har tunna marginaler.

Orsaken till de låga terminspriserna finns sannolikt i oron för ett nytt 2020, menar Marius Holm Rennesund. Redan i höstas varnade Thema för stora risker för nordiska producenter som befann sig helt exponerade mot spotpriset. För den norska kraftbranschen är minnet från 2020 nästan traumatiskt då elpriset sjönk till under en tredjedel av året innan.

– Om vi utgår från väderrisken så finns idag redan ett kraftöverskott på marknaden. Ett vått och blåsigt år kräver då väldigt mycket export och elpriset kan åter kollapsa, säger Marius Holm Rennesund.

Ifrågasatt marknadsdesign
Misstron mot marknaden är tecken på att något är fel på ett mer strukturellt plan. Industri- och energiomställningens elektrifiering medför ett grundläggande skifte av karaktäristik för elmarknaden, så frågan blir hur dagens marknadsdesign och systemtekniska lösningar är ägnade att hantera kommande utmaningar, menar Marius Holm Rennesund.

På Thema Consulting kan han se hur marknadens aktörer allt oftare ifrågasätter om det nordiska kraftsystemet är ”rätt ihopskruvat” för de kommande årens blöta och blåsiga utmaningar. Även om hydrologins påverkan på prisutvecklingen kommer minska efterhand som fler utlandskablar driftsätts så kan man inte ha en elmarknad ”som baseras på samma problemformuleringar som vi har haft i 25 år”.

Svenskt prisgap består
Med ökande inslag av intermittent vindkraft kommer den kortsiktiga volatiliteten öka. Vädret är ändå bara en parameter i den utvecklingen. Transmissionen en annan.

– Det nordiska systemprisets prisskillnader mellan norr och söder kommer därför att finnas kvar, menar Marius Holm Rennesund, åtminstone inom överskådlig tid. Det gäller generellt i Norden men särskilt i Sveriges med sin elproduktion i norr, förbrukning i söder och ett antal flaskhalsar däremellan.

Nytt nät räcker inte
– Svenska kraftnät har stora planer på att bygga ut kapaciteten i överföringen mellan norr och söder men i våra prognoser kan vi inte se att det räcker för att reducera prisskillnaderna. Mellan SE1 och SE4 kommer de sannolikt att öka, säger Marius Holm Rennesund.

Hur stor volatilitet och olika elpriser politiker kan leva med är individuellt, påpekar Rennesund, men ur marknadssynpunkt skapar priserna incitament för nyetablering av industri i norr, påpekar Rennesund. Han nämner Northvolt men också många andra aktörer ser norra Sverige som ett attraktivt område.

Jämnare i Norge
– Då blir det problem om kraftsystemet inte kan ta hand om de fysiska utmaningarna, som i Sverige där systemoperatören har tvingats starta reservkraftverk, säger Marius Holm Rennesund.

Också det norska kraftsystemet har strukturella utmaningar kring kraftflöden och prisskillnader mellan elområden, påpekar Rennesund. Särskilt i det södra området NO2, varifrån sjökablarna till kontinenten utgår, har man sett dubbelt så höga priser som i norra Norge. Till skillnad från den svenska situationen kommer de norska priserna (läs: flaskhalsarna) inom de närmaste åren dock att jämnas ut, tack vare pågående utbyggnad i det västra snittet och fler utlandsförbindelser.

Saknar samverkan
I ett större sammanhang ger det ändå inte tillräcklig själafrid. När potentialen för obalans i kraftnätet ökar växer den finansiella elmarknadens oro, och dessa marknadssignaler måste tas på allvar över landsgränserna, menar Rennesund. Norska och svenska transmissionsnät är inte enbart nationella angelägenheter även om det ibland kan verka som om visionen om en gemensam elmarknad är viktigare än hur den konkret ska genomföras.

– På nordisk nivå saknas ett djupare gemensamt arbete för planering av exempelvis nätinvesteringar. Idag är det arbetet väldigt nationellt. Samtidigt är stora delar av flaskhalsproblematiken inte är av nationell karaktär, säger Marius Holm Rennesund.

Mer gemenskap
– Det som behövs är ett betydligt närmare samarbete mellan de systemansvariga. TSO:ernas nordiska nätutvecklingsplan räcker inte, tycker Marius Holm Rennesund.

– Något av det viktigaste blir därför att bygga upp ett välfungerande gemensamt planeringsarbete för framtida investeringar. Och det är en debatt som kommer bli starkare framöver, det ser vi allt fler tecken på hos våra kunder och vad de efterfrågar, säger Marius Holm Rennesund.

 

* * *

 

Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet