Marknad för minskad vindkraft ger flexibilitet

Marknad för minskad vindkraft ger flexibilitet

En ny dansk marknadsplats för flexibel reglering av vindkraft ska öppna upp lokala flaskhalsar i elnätet. Turbinägarna får ersättning för reducerad produktion. – Framöver kommer reglering av vindkraft internt i elområden att öka, tror Thomas Dalgas Rasmussen på Energinet.

Den danska marknadsplatsen har premiär den 1 april 2020 och ska i första omgången köras som ett halvårs pilotprojekt. Projektet tar sin utgångspunkt i energisystemet på ön Lolland som är Danmarks fjärde största ö, sydväst om Malmö.

Bild: Dansk vindkraft. Foto: Tomasz Sienicki

På Lolland finns så mycket vindkraft att det i perioder resulterar i besvärliga flaskhalsar i regionnätet. Lollands egen elförbrukning är för låg till att ta hand om vindenergin och kablarna till Själland för trånga till att före den bort från ön.

Därför behövs kreativ marknadsstyrning menar projektdeltagarna, som är elnätsägaren Cerius, vindkraftsägaren Hofor, elhandlaren Centrica Energy Trading och den danska TSO:n Energinet. Med hjälp av bland annat geotaggning ska de lolländska ”vindmøllerne” leverera bud på nedreglering, skriver Dansk Energi.

Köper off-knappen
Till skillnad från det svenska flexibilitetsprojektet Coordinet, som fokuserar på nedstängd förbrukning, vill man i Danmark börja i den andra änden med att köpa ut produktionskapacitet. På Lolland uppgår den till 110 MW, främst vindkraft.

Det betyder att nätägarna erbjuder kraftägarna ersättning för att sluta producera, även om det blåser. Elhandlaren Centrica Energy Trading disponerar själv uppåt 25 MW på ön.

Lolland-projektet blir därmed en lokal variant av den ersättningsmodell som den tyska TSO:n Tennet använder när de betalar Energinet för att stänga av dansk vindkraft. Också här är Centrica Energy Trading inblandad då företaget levererar kontinuerlig reglering till både det danska och tyska transmissionsnätet.

Snabbare turbinreglering
Även Storköpenhamns försörjningsbolag Hofor vill erbjuda nedreglerad produktionskapacitet. Bolaget äger vindkraft på flera håll i Danmarks men har i perioder svårt att ta hem den. Samtidigt kan en flexibilitetshandel ge nya intäkter.

Framöver kommer man att behöva styra vindkraftens turbiner allt oftare på lokalnätsnivå, tror Thomas Dalgas Rasmussen, ansvarig for flexibilitet på avdelningen för elsystem hos danska TSO:n Energinet.

– På sikt kräver det också uppreglering av vindkraften och inte enbart nedreglering som vi testar i det nya pilotprojektet, säger Thomas Dalgas Rasmussen till Second Opinion.

Nätinfarkt ökar
Målet är också att danska lokala flexmarknader ska koppla in andra aktörer som industriella elkunder eller aggregerad ledig kapacitet från hushåll, elbilar eller värmepumpar.

Det nya marknadsprojektet på Lolland påverkar däremot inte utlandsförbindelserna till Sverige och hur Energinet hanterar flaskhalsar mellan DK2 och SE4. Där har Energinet länge kunnat be dansk vindkraft nedreglera sin produktion.

– Interna flaskhalsar inne i enskilda elområden är en annan typ av utmaning som vi ser öka med den allt mer intermittenta energiproduktionen, säger Thomas Dalgas Rasmussen.

Ger dubbla känslor
På den andra sidan av den lolländska flaskhalsen i DK2 ökar energiförbrukningen i Köpenhamnsområdet. Cerius äger elnät på både Lolland och Själland, så en lokal marknad för flexibilitet är därför mycket intressant, tycker asset manager Morten Mieritz på Cerius.

Till Energinet säger han att man som elnätsägare ändå inte kan komma ifrån att utvecklingen innebär en viss oro. Den dag turbinerna av någon anledning inte tar emot eller besvarar den fysiska marknadssignalen kan resultatet bli allvarliga spänningsstörningar i nätet.

Lokalnät en cliffhanger
Idag tänjer man gränserna för vad lokala elnät är byggda för, menar Morten Mieritz. Idag hanterar Cerius spänningen manuellt men i en allt mer komplex vardag går inte det mycket längre.

Det finns alltså ett ökande behov för automatisering, påpekar Mieritz. Därför kräver nya flexlösningar också stora investeringar, något lokalnäten kan ha svårt att finansiera själv samtidigt som nationella klimatplaner och nya EU-förordningar lägger sig allt tyngre över linjerna.

* * *

 

Också i Sverige: Den danska utmaningen liknar den svenska. Second Opinion har tidigare skrivit om Elinorr som menar att svenska lokalnät står inför en allvarlig prekär situation. Med sin Strategi för öppna elnät vill Elinorr ta helt nya grepp. Vilka elnät som finns inom Sveriges fyra elområden kan man se på Svenska kraftnäts webb Nätområden.

 

5 Kommentarer
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Per Wahlström skriver:

    Det här är ideologiskt drivet trams.
    Naturligtvis ska vi inte betala för att kraftverk står still.

    Att skylla på att elnäten är en begränsning är bara att skjuta problemen framför sig. Ju mer fossil basenergi som ersätts, destå större blir den här effekten och till slut så räcker inte obegränsad överföringskapacitet för att hantera en överetablerad intermittent installerad effekt.

    Skala upp detta scenario till att ersätta all fossil kraft, försök hitta platser för vindkraftverk för att möta effektbehovet, räkna på kapacitetsfaktor och kolla sen vad varje kWh kostar.

    Låt vindkraftbolagen ta överskottet från intäkterna när de producerar billig konkurrenskraftig vindkraftsel och täcka kostnaderna vid stillestånd. Det borde stå dem fritt att själva lagra och mata ut på nätet när det inte blåser.

    Såna här förslag innebär att vi stoppar utvecklingen av effektreglering som innebär att energin tas till vara. Det här undergräver påståenden om att vindkraften är konkurrenskraftig utan subventioner.

  2. Carl-Åke Utterström skriver:

    Det är ett skapat problem. Med snittpriset på varje vindkraftverk på 26.3 miljoner baserat på Svensk Vindenergi meddelande på hemsidan 15 miljoner/MW så motsvarar 4 000 vindkraftverk och tre omgångar en kostnad på 315 miljarder över en livslängd på 80 år.

    Varför då inte bygga kärnkraft för den summan då hade vi inte haft några problem med efterfrågeflexibilitet.

    Vindkraften är bra mycket mer råmaterial- och transportintensivt och dödar dessutom mångdubbelt fler än vad kärnkraften gjort. Ett enda enstaka år då dessutom inte vindkraften varit så massivt utbyggd som idag innebar 166 dödade worldwide.

    Anders Ygeman bör sluta med sitt mantra “100 procent förnybart” allrahelst när Svenska folket till 70 procent vill behålla eller bygga ut kärnkraften.

    Hans förnybarhets trams motarbetar Vattenfalls tidigare planer på ny kärnkraft och skrämmer också bort investerare till att förnya kärnkraften.

  3. Lars Wiegert skriver:

    Det borde även skapas ett marknad eller ett tariff-system så att våra vatten- och kärnkraftverk med sina synkrongeneratorer kan få kredit för att de försörjer med effektbalans, frekvens- och spänningsreglering samt svängmassa som skapar stabilitet i elkraftnätet. Detta är hittills obetalda tjänster som är nödvändiga för att elkraftsystem ska fungera, men som bara varit tagna för givna. Vindkraften med sina asynkronmaskiner saknar dessa funktioner och måste åka snålskjuts på ett stabilt nät för att kunna leverera. Det verkar ganska förmätet att skapa en marknad där enbart vindkraften ska få betalt för de problem den ställer till med. Med lika villkor ska naturligtvis alla som bidrar till att hålla elkraftsystemet med stabila parametrar få ersättning för det. Därför ska inte minst kärnkraft och vattenkraft ingå i en sådan ‘stabilitetsmarknad’, vilket borde vara en lämpligare benämning.

  4. Klas Roudén skriver:

    Ja lite tokigt är det förstås, men bättre att “spilla vind” än vattenkraft, där det idag t o m kan handla om att kraftbalansspilla dyrt “vintervatten” från fjällmagasin för att hålla minimivattenföringar vid ihållande hög vindkraftproduktion.

  5. Kenneth Ahlström skriver:

    Upp och nedvända världen! Att få betalt för att inte producera visar hur dysfunktionell elmarknaden börjar bli och hur ohämmad vindutbyggnaden varit i Danmark. Vi är snart där i Sverige också när det inte finns någon vidare styrning av utbyggnaden av variabel elproduktion. Tidigare har elkunderna fått betala för att hålla frekvensen uppe, nu riskerar vi att också få betala för att hålla frekvensen nere! Ur led är tiden!

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet