– Sverige har robusta värmesystem i vardagen, vilket så klart är bra. Men det skapar samtidigt en falsk trygghet att det inte finns några utmaningar vid en krissituation. Det ökar sårbarheten och kan få väldigt stora konsekvenser om något händer. Våra storskaliga fjärrvärmesystem är potentiellt attraktiva måltavlor för dem som vill skada Sverige, säger Mikael Toll, senior rådgivare på Ramboll.

– Vi har bra värmesystem genom fjärrvärme och vi har energieffektiva byggnader. Det är både smart och effektivt med fjärrvärmesystem som värmer våra städer och tätorter, men det får katastrofala konsekvenser vintertid om fjärrvärmevärmeleveranserna slutar fungera, säger Mikael Toll, som har arbetat med frågor rörande energiberedskap och trygg energiförsörjning i 25 år.

Bild: ”Det är många fler som pratar om beredskap inom energiförsörjningen än som faktiskt ser till att förutsättningar blir bättre på riktigt”, säger Mikael Toll, som vill att fler går från ord till handling och skiljer tydligare på fakta och förhoppningar.

Han är också huvudförfattare till rapporten ”Värmeberedskap – kunskapsunderlag för fortsatt dialog” som gavs ut av Värmemarknad Sverige i våras.

Mikael Toll pekar på att i kriget i Ukraina är kritisk civil energiinfrastruktur en prioriterad måltavla för Ryssland och där är stora värmesystem särskilda måltavlor inför köldperioderna.

– Ryssland säger tydligt att de uppfattar sig vara i krig med det samlade väst och de uttrycker hot mot Sverige och andra länder. Det pågår både informationskrig och hybridattacker mot olika typer av system i väst, vilket gör att ett aktivt arbete att stärka vår beredskap blir extra viktigt, säger Mikael Toll.

Sett ur ett beredskapsperspektiv i värmesektorn har fjärrvärmen en central roll eftersom den står för en stor andel av uppvärmningen i svenska städer och tätorter. Om det skulle blir omfattande störningar i fjärrvärmeförsörjningen skulle det leda till stora och negativa samhällskonsekvenser på kort tid.

– Det finns väldigt höga förväntningar från omgivningen att fjärrvärmesystemen ska fungera vid en kris. Samtidigt finns det obefintliga krav på beredskap av värmesektorn, säger Mikael Toll.

Men även om det inte finns krav på vilka förmågor fjärrvärmeföretagen ska ha så är det viktigt att bolagen, och deras kunder, arbetar för en ökad beredskap.

– I retoriken pågår en reformering av energiberedskapen väldigt snabbt. Många pratar om beredskap och säger att beredskap är viktigt, men i verkligheten går förändringar väldigt långsamt, säger han vidare.

Mikael Toll menar att Sverige har goda förutsättningar att få en robust och resilient uppvärmning även vid krig, men då behövs en ökad förståelse att behov och prioriteringar ser annorlunda ut i kriser och krig än i vardagen.

– Vi behöver förbereda oss på det och det kräver att vi pratar mindre och i stället skapar mer resultat, säger Mikael Toll.

En viktig del i detta arbete är en ökad kontinuitetsplanering, vilket i praktiken innebär att vara förberedd på det oväntade så att verksamheten kan stå emot störningar och fortsätta leverera sina viktigaste tjänster, även i kris.

För fjärrvärmebolag handlar det exempelvis om att ha en plan för vad de ska göra om det blir ett omfattande elavbrott, om de inte får bränsle, insatsvaror eller reservdelar som vanligt eller att nyckelpersoner inte kommer till jobbet. För värmekunder handlar det om att vara medveten om att man inte kan vara garanterad att få värmeleveranser i alla lägen, om man inte har förberett eller betalat för ökad robusthet. Många värmekunder är idag okunniga om vilken leveranssäkerhet de betalar för.

– Många fler behöver väga in beredskapsperspektivet i alla analyser och beslut i vardagen, så att det inte bara blir några fina ord i en paneldebatt eller en årsredovisning utan att det faktiskt sker i praktiken. Och allt som påstås öka beredskapen ger inte ökad beredskap på riktigt, så det gäller att lyssna på rätt råd, säger Mikael Toll.

Det kan exempelvis innebära att energibolagen handlar av lokala samarbetspartners och sparar gammal utrustning när man ersättningsinvesterar i infrastruktur, liksom att se till att det finns personal som vet hur man använder äldre utrustning.

Utöver det behöver det genomföras större åtgärder som exempelvis bättre luftförsvar och nationella beredskapslager, men där saknas än så länge finansieringsmöjligheter och ansvar. Här behöver staten ta större ansvar för att denna beredskap ska utvecklas menar Mikael Toll

– Men även om det är otydliga mål kring beredskap inom värmesektorn och det inte finns möjligheter att finansiera allt, så har energibolag mycket att vinna på att ta konkreta steg redan idag inom de områden man har möjlighet att påverka för ökad värmeberedskap. Det skapar bättre förutsättningar att kunna leverera värme även vid en kris och förbättrar arbetsmiljön för egen personal, säger Mikael Toll.