DEBATT
Energimarknadsinspektionen ska komma med ett omarbetat förslag på hur en effekttariff ska vara utformad så att man kan undvika omotiverade investeringar för att klara kortvariga effekttoppar. Men om så ska bli fallet krävs en helt annan styrning och lagstiftning än vad som hittills visats upp, skriver Bengt Ekenstierna.
Införandet av elnätsbolagens nya ”hittepåavgift”, den så kallade Effekttariffen, har väckt stort missnöje och fått berättigad kritik från elkunderna. Till sist insåg energiministern att kritikerstormen var så stor att hon måste agera. Till många elnätsbolags irritation beslutade energiministern att man skulle avvakta det obligatoriska införandet av Effekttariffen. Samtidigt som hon beordrade Energimarknadsinspektionen att göra om, göra rätt.
Bild: Energimarknadsinspektionen har kapitulerat, menar Bengt Ekenstierna.
Vad gick ”fel”?
Det stora felet var att Energimarknadsinspektionen hade kapitulerat inför elnätsbolagens argumentation och lämnat dörren på vid gavel när man INTE fastställde några tydliga riktlinjer för tariffens införande – och därmed gav de 170 nätbolagen rätten att utforma effekttariffen efter eget omdöme. Vilken generös gåva till nätbolagen som såg möjligheten att få en ny intäktsström som skulle gynna deras vinstintressen. Så blev det också, några nätbolag tog snabbt täten och införde en effekttariff flera år innan den stipulerade deadlinen för införande. Ellevio gnuggade uppenbarligen händerna och frångick principen att effekttariffen skulle gälla då elnäten riskerade att bli överbelastade – vilket sker under några vintermånader på vardagar under dagtid. Istället valde man att införa effekttariffen årets ALLA timmar. Och det var för 1,5 år sedan!
Nu blev det som det alltid blir när nätbolagen kritiseras. Flera av de nätbolag som redan infört effekttariffen blev upprörda när deras nya intjäningsförmåga ifrågasattes – och att Energimarknadsinspektionen nu måste ta ansvar för utformningen så att den kommer elanvändarna till gagn och inte tvärtom. Det måste väl förhoppningsvis varit energiministerns syfte med sin reaktion.
Energimarknadsinspektionen har fått på sig till våren 2027 att komma med ett omarbetat förslag på hur en effekttariff ska vara utformad så att man kan undvika omotiverade investeringar för att klara kortvariga effekttoppar – vilket skulle resultera i ökade nätkostnader som i slutänden skulle drabba kunderna. Men om så ska bli fallet krävs en helt annan styrning och lagstiftning än vad Energimarknadsinspektionen hittills visat upp.
Vem vet bäst?
I sitt arbete med att revidera villkoren om hur effekttariffen ska vara utformad har Energimarknadsinspektionen skapat referensgrupper som ska vara rådgivande till myndigheten. I veckan offentliggjordes vilka som blivit nominerade att delta i dessa referensgrupper.
På Beken Team fäller vi inga tårar för att vi inte blev nominerade att delta i den referensgrupp som företräder elanvändarna. Vi är vana att bli betraktade som ”besvärliga”.
Vi har inget annat syfte än att företräda elanvändarnas intressen. Och det kan vi göra med den genuina och samlade erfarenhet vi har av utformning och drift av elnät, med förslag på hur man i stället för att bestraffa elanvändarna kan använda sig av de smarta elnät som kunderna redan betalt införandet av med sina elnätsavgifter. Då kan man tillfälligt styra ner användningen av el om och när man identifierar att det finns risk för överbelastning.
Det ska i detta sammanhang påpekas att det är ytterst sällan som den typen av överbelastning sker, då elnäten av andra skäl, t ex på grund av de reinvesteringar som gjorts och görs med tanke på ålder, tillgänglighet med mera. Observera att sådana reinvesteringar täcks redan i dag, och sedan urminnes tider, av den nätavgift som kunderna betalar. Förut var det ett axiom att elnäten utformades för att möta elanvändarnas behov, vilket numera tycks gå i riktningen mot att elanvändarna ska anpassa sig till elnätsbolagens optimering av sina vinster. Det behövs motkrafter mot detta och ett råd till Energiministern är att hålla Energimarknadsinspektionen i örat under utformandet av nya riktlinjer för effekttariffer.
Se samtidigt över lagstiftningen i samband med detta. Det behövs.
8 Kommentarer
8 Kommentarer
Jennie Sjöstedt
14 juni, 2026: 7:04 e mFör det första finns det gott om kundorganisationer inblandade i arbetet med den nya utformningen, kundernas perspektiv är brett representerat.
Det du kallar en ”hittepå-avgift” är en komponent för att fördela kostnaden utefter hur man nyttjar elnätet, i det långa loppet fördelar det kostnaderna bättre och kan skydda kunder som annars får betala för andra kunders nyttjande av elnätet. Är det perfekt fördelat? Absolut inte, men kanske gott nog!? Vi får se vad vi landar i denna gången, tillsammans.
Kunde införandet av nya prismodeller gjorts bättre gemensamt i branschen? Absolut, det får vi ju chansen att göra och det ser bra ut so far.
Inga intäkter till nätbolagen har ökat mig veterligen. Presentera gärna fakta på det påståendet, det hade givit mer än tomma påstående.
Men mest ber jag att prismodellsutformningen inte ska blandas ihop med Intäktsregleringen. Det är två skilda saker och arbetet blir mer konstruktivt om diskussionerna faktiskt hålls isär.
Bengt Ekenstierna@Jennie Sjöstedt
16 juni, 2026: 10:57 f mJag hade gärna tagit del av hur stor andel av elnäten som har sådana flaskhalsar som kräver åtgärder som inte är relaterade till nödvändiga åldersrelaterade ombyggnationer. Är det mer eller mindre ön1% av elnäten?
Så mitt påstående, som gärna får bemötas är ifall det är rimligt att 100% av elkunderna (exkl lägenhetskunder) ska betala en straffavgift när de använder elnätet som de alltid gjort.
Om Energimarknadsinspektionen hade haft kompetens och resurser att granska de 15 största och mest aggressiva elnätsbolagen verkliga nätbegränsningar, innan någon form av straffavgift relaterat till effektuttag får implementeras, så hade vi antagligen fått en sanering bland oskäliga straffavgifter när det finns utrymme för den aktuella belastningen under höglastperioden.
Glöm inte bort att elnätet är till för att möta elkundernas behov av el och inte nätbolagens stravan efter ökade vinster. I den mån elnätsbolagen kan vitsorda behovet av en förstärkning av elnätet, med hänvisning till ökade effektuttag, så ska sådan investeringar, likt som det är idag, rymmas inom den nättariff som kundkollektivet får betala.
Elnätsbolagen har motiverat sina höjda nätavgifter det senaste decenniet, med att man bygger smarta elnät där man ska kunna vara mer aktiv i styrningen. Om det finns enstaka kunder som har kortvariga effekttoppar, så koppla bort sådana laster under de tider då om dessa effekttoppar riskera att leda till verkliga problem i elnätet. Tekniken finns, men inte viljan hos elnätsbolagen. Mer kul att införa nya avgifter som leder till en ökad intjäning.
I de analyser som Beken Team gjort av några större och några mindre elnätsbolag, så är resultaten entydiga. Kundkollektivet får över lag ökade nätavgifter, även om de har ett rakt effektuttag under vinterhalvåret.
Gunnar Rodin
14 juni, 2026: 8:11 f mJag håller helt med Lars-Göran Johansson. Gör om effektavgiften till en tidsberoende energiavgift. Då kan man slå ihop dem och kräva att energibolagen kan presentera dem precis som man kan hämta spotavgiften på nätet idag. Lägg sedan in punktskatt moms mm så att kunden ser hela avgiften. Idag talar media jämt om det höga priset för el men nämner bara spotpriset – missledande. (En variant utan moms kanke behövs för företagen).
Vad säger egentligen EU-direktivet? Det är c:a hundra sidor långt och handlar om mängder med olika saker. Jag orkar inte läsa det men ChatGPT sammanfattade det:
"Bakgrunden är främst Direktiv (EU) 2019/944 och den tillhörande elmarknadsförordningen. Dessa regler betonar att:
– kunder ska kunna reagera på prissignaler (”demand response”),
– elnätet ska användas effektivt,
– tariffer ska vara transparenta, objektiva och icke-diskriminerande,
– prissättning ska bidra till att minska belastningstoppar i nätet."
Det känns som att det finns stor flexibilitet men någon annan kan kanske kommentera detta.
Lennart Nilsson
13 juni, 2026: 5:54 e mEffekttarifferna ska adressera det falska narrativet att det är bristande kapacitet i elnätet.
SE elanvändning har parkerat på cirka 140 TWh/år sedan slutet av 1980-talet. SE toppeffekt har inte ökat heller sedan dess.
Effekttarifferna är ett "hittepå" – med ursprung från EU – för att adressera ett problem som inte finns, i vart fall inte i lokalnäten.
Däremot finns det numera flaskhalsar (bristande nätkapacitet) i stamnätet. Så blir det när man lägger ned 6 reaktorer, som var framsynt placerade baserat på var det används mest el. På 1970-1980 talet var det ju fortfarande ingenjörer som svarade för planering av kraftsystemet.
Ytterlligare ett falskt narrativ är ett ny kärnkraft ska bidra till att SE elanvändning ska vara uppemot 300 TWh/år, fram till 2045.
I bästa fall kommer (eventuella) nya reaktorer enbart att delvis ersätta nuvarande 6 reaktorer, när de faller för åldersstrecket.
Lars-Göran Johansson
12 juni, 2026: 5:05 e mDet finns (åtminstone) två krav som man borde kunna ställa på den kommande elnätsavgiften och därmed också på Ei.
1. Den skall vara praktiskt användbar för elkunderna. D v s elkunderna skall kunna beräkna när på dygnet som det är mest lönsamt att förlägga sin belastning. Detta kräver i sin tur att man kan minimera summan av Elenergikostnad + Elnätskostnad.
Vilket i sin tur kräver en och samma rörliga variabel i båda dessa två tariffer.
Det går inte att minimera summan av öre/kWh och kr/kW!
Därför bör Ei i elnätstariffen byta ut den delkostnad som är baserad på kr/kW mot en motsvarande delkostnad som i stället är baserad på öre/kWh.
I praktiken byta den fasta elöverföringsavgiften till en rörlig elöverföringsavgift.
2. Det skall enbart göras under den tid på året som belastningen kan förväntas vara som högst.
Det finns gott om data på t ex ENTSO-E´s Transparency platform att utgå från för varje elområde så det bör inte vara alltför svårt att komma fram till när detta kan behövas.
Ser man t ex på belastningskurvorna för SE4 så verkar det, lite grovt uppskattat, leda till att en ökad elöverföringsavgift kan vara rimligt att införa under vardagar i dec – feb mellan kl 06 – 20.
Detta skulle kraftigt förenkla för elkunden och elkundens appar. Att addera energipriset i öre/kWh med en rörlig elnätsavgift som också anges i öre/kWh är både enkelt och kundvänligt.
Vill man göra kundincitamentet extra stort så kunde även punktskatten (Som egentligen bör avskaffas!) också göra rörlig. Då skulle elkunden få tre olika siffror, men alla uttryckta i öre/kWh, att addera. Och det skulle fortfarande fungera alldeles utmärkt.
Men jag är pessimistisk. Så enkelt får det inte bli!
Jag gissar att Ei med sina närmare 50 referensgrupper ändå kommer att hamna i någon variant baserad på en effektkostnad, kr/kW. Sannolikt snarlik den typ av tariff som tillfälligt har stoppats. Möjligen begränsat till 2 á 3 varianter som elnätsföretagen måste hålla sig till.
Och med en fortsatt omöjlighet för elkunden att göra en totaloptimering.
Sverker
12 juni, 2026: 1:45 e mDetta är ju löjligt och oseriöst. Inte en krona mer i intäkter får nätbolagen av effekttarifferna. Det enda som sker är en omfördelning (skulle blivit om det införts) och detta vet Bengt Ekenstierna.
Dessutom är det inte ett "hittepå" av nätbolagen utan ett EU-direktiv som bolagen helt enkelt måste införa. Även detta vet Ekenstierna.
Sedan kan man ha mer eller mindre berättigade synpunkter på om det ö.h.t. är en bra idé med liknande tariffer eller om det borde styrts upp mer av EI etc. men det är helt olika diskussioner.
Bättre än så här kan du Bengt om du vill ha en konstruktiv diskussion.
bengt ekenstierna@Sverker
13 juni, 2026: 9:50 f mSverker, Du har helt rätt – att jag har lång erfarenhet och kunskap inom elnätsdimensionering/styrning, vilket jag baserar min debattartikel på.
Jag vet inte var ditt engagemang i Effektavgiftfrågan finns, men dina synpunkter är hämtade ifrån elnätsbolagens kommunikation.
Några reflektioner på ditt inlägg. Om elnätsbolagen får in mer pengar via straffavgifterna när elkunderna använder el på samma sätt som tidigare, samtidigt som syftet med Effekttariffen är att nätbolagen ska ha lägre kostnader (behöver inte investera lika mycket), så blir det enligt grundläggande matematik ett ökat överskott hos elnätsbolagen. Jag har inte sett att något elnätsbolag avser att minska sina övriga nätavgifter. Kan du nämna några av de större nätbolagen som tänkt göra det?
När det gäller flera av de initiativ som ENTSO-E levererat (typ reviderade nätavräkningar. balanskraven, etc) så har alla dessa gått i en riktning som missgynnar elkonusmenterna – stora som små.
Men visst elmarknaden är komplicerad och i sådana strukturer ges möjligheter till manipulering. Då är det viktigt att användarperspektiven lyfts fram, vilket är sällsynt inom elmarknaden.
Kalle Andersson@bengt ekenstierna
14 juni, 2026: 11:38 e mDina "analyser" låter mer som politisk styrd och riktad socialism än baserade på naturlagarna. Inte är det Sveriges ekonomi och konkurrenskraft du verkar jobba för.
Vill villaägarna ha stora mängder solceller längst ut på elnätet så får de också helt enkelt betala för detta. Behöver de batterier för att hantera frekvensregleringen så är det det villaområdet och solcellsbyggarna där som ska stå för den kostnaden, deras grannar ska inte behöva subventionera dem.