”Kommunalisera fastighetsskatten på vindkraftverk”

”Kommunalisera fastighetsskatten på vindkraftverk”

En kommunalisering av fastighetsskatten på vindkraftverk skulle ge kommunerna ett starkt incitament för fortsatt utbyggnad inom sina gränser, menar Staffan Engström. Data från SOM-Institutet visar dessutom att tätheten av vindkraften i en kommun inte påverkar medborgarnas inställning. Även detta talar för att en fortsatt stor utbyggnad av vindkraft på land är möjlig, menar han.

Vindkraft på land är idag det i särklass billigaste sättet att producera ny el. Enligt Energiforsk[1] kan man få landbaserad vindkraft för 31 öre per kilowattimme. Alternativ som biobränsleeldad kraftvärme, vattenkraft och kärnkraft kostar alla omkring 50 öre kilowattimmen eller 70 % mer.  Havsbaserad vindkraft är lika dyrt. Därför föredrar investerarna att så långt möjligt bygga vindkraft på land.

Problemet är att Miljöbalken ger kommunerna möjlighet att stoppa vindkraftverk. Under 2021 var det hela 78 % av de ansökta vindkraftverken som stoppades genom detta kommunala veto.[2] Försök att reformera lagstiftningen har inte gått att genomföra politiskt[3] och skulle därtill inte innebära någon garanti för att motståndet upphör.

Motståndet beror i grunden på att kommuninvånarna inte får någon kompensation för att ge upp naturvärden och självbestämmande. Påpekandet om nyttan av att alla hjälper till vid övergången till en fossilfri energiförsörjning räcker inte. Därför är ekonomisk kompensation det medel som återstår.

Redan tillståndsgivna och beslutade vindkraftsprojekt väntas till 2024 i det närmaste fördubbla vindkraftsproduktionen till 51 terawattimmar (TWh),[4] vilket innebär en andraplats efter vattenkraften. Men samhället planerar för en ytterligare extremt stor ökning av elanvändningen. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har i en gemensam strategi beräknat att det fram till 2040 behöver byggas ytterligare 100 TWh vindkraft.[5] Det innebär omkring 3 900 ytterligare verk av dagens största storlek (8 MW) och därmed ett tillskott av 31 000 MW vindkraft vid 3 200 timmars ekvivalenta fullasttimmar per år enligt Energiforsk. För denna produktionsökning saknas emellertid idag tillstånd, och det är här problemet ligger.

Sedan i maj arbetar en statlig utredning med att ta fram förslag som ger något tillbaka till de kommuner och bygder som släpper fram vindkraften.[6] Den ska vara klar i mars 2023.

Sedan åtskilliga år finns det förslag om att omvandla den statliga fastighetsskatten för vindkraft så att den i stället tillfaller kommunen. Staten beskattar idag alla typer av kraftverk. För dagens vindkraftverk innebär skatten typiskt 0,4 öre per kilowattimme eller 100 000 kronor per år för ett 8 MW verk. För ytterligare 100 terawattimmar vindkraft skulle det innebära 400 Mkr per år i fastighetsskatt.

 

Tabell 1. Scenario där de tio främsta vindkraftskommunerna respektive hela riket bygger ut lika mycket per km2 som Ockelbo har idag. Fastighetsskatt för vindkraft antas debiteras för den utbyggda effekten enligt dagens bestämmelser.
Kommun Areal Effekt 2021 Specifik. effekt Scenario

utbyggnad

Fastighets-

skatt

Kommunal-skatt Andel F-skatt/K-skatt
km2 MW MW/km2 MW TWh/år Mkr/år Mkr 2022[7] %
Piteå 4 680 1 113 0,24 2 628  

8

34 2 123 2
Örnsköldsvik 8 428 690 0,08 4 733 15 61 2 708 2
Ockelbo 1 129 634 0,56 634 2 8 259 3
Sollefteå 5 761 493 0,09 3 235 10 41 841 5
Strömsund 11 781 475 0,04 6 616 21 85 505 17
Åsele 4 544 395 0,09 2 552 8 33 118 28
Härjedalen 11 860 324 0,03 6 660 21 85 444 19
Sundsvall 4 445 320 0,07 2 496 8 32 5 139 1
Ljusdal 5 610 247 0,04 3 150 10 40 803 5
Ragunda 2 633 242 0,09 1 479 5 19 222 9
Alla tio 60 871 4 933 0,13 34 183 109 438 13 162 3
Hela riket 407 000 12 060 0,03 227 920 731 2 924 490 834 1

 

Vindkraftverk om totalt 12 000 MW finns idag i 190 av Sveriges totalt 290 kommuner. I tio av dessa återfinns närmare hälften av den samlade vindkraften. Genom att specialstudera dessa kan man få en uppfattning om effekten av att göra fastighetsskatten kommunal.

De tio kommunerna är uppräknade i Tabell 1 i ordning efter storleken av deras nuvarande vindkraft. Den största utbyggnaden finns idag i Piteå kommun där omfattningen genom Markbygden-projektet[8] idag överstiger 1 100 MW (3,5 TWh). De övriga kommunerna uppvisar värden mellan 200 och 700 MW. Den största utbyggnaden i förhållande till kommunens areal finns i Ockelbo kommun och uppnår där värdet av 0,56 MW vindkraft per kvadratkilometer. Detta höga värde tycks inte ha väckt någon särskild diskussion i kommunen. Positiva kommentarer om bygdepeng har noterats.[9] 2013 låg kommunen först i Sverige i vindkraftsutbyggnad även i absoluta tal.[10] Därför har ett scenario utarbetats, vilket innebär att samtliga av dessa kommuner ökar sin vindkraftsutbyggnad så att de uppnår Ockelbos värde. Summan av utbyggnaden blir därigenom drygt 34 000 MW, vilket är mer än de 31 000 MW som skulle krävas för att öka vindkraftsproduktionen med 100 TWh. Målet verkar således realistiskt.

Med en utdebitering som den nuvarande fastighetsskatten skulle detta resultera i ytterligare drygt 400 Mkr per år. För de olika kommunerna kommer denna fastighetsskatt att uppgå till mellan 1 och 28 % av kommunalskatten i respektive kommun. Utdebiteringen för dessa kommuner är i medeltal 22 kr per skattekrona, vilket innebär att andelarna motsvarar allt mellan beaktansvärda 20 öre och extremt höga 6 kr i kommunalskatt. Sammantaget skulle fastighetsskatten bidra till kommunens ekonomi med minst 10 % av kommunalskatten i tre fall och med minst 5 % i sex fall av tio. Dessa tal förefaller såpass höga att de inte gärna kan negligeras av beslutsfattare inom kommunerna.

Som ett ytterligare scenario har Ockelbos höga vindkraftsutbyggnad även applicerats på hela landet.  Enligt sista raden i tabellen skulle detta medföra ytterligare mer än 700 TWh i vindkraftsutbyggnad, vilket är ungefär fyra gånger Sveriges totala elproduktion idag. Detta synes vara mer än som hittills nämnts i debatten. Här framgår även att dagens värde för specifik vindkraftsutbyggnad för hela landet uppgår till 0,03 MW/km2, vilket är samma värde som Härjedalens kommun (nr 7 i tabellen) och ungefär en fjärdedel av medeltalet för de tio främsta vindkraftskommunerna i landet. Vindkraften är alltså redan idag jämnare spridd än man skulle kunna förmoda.

Vad tycker kommuninvånarna om vindkraften?
Sedan 1999 har SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersökt vad medborgarna tycker om olika energikällor och hur dessa preferenser förändras med tiden. Genom ett tillmötesgående från institutets sida har detta tagit fram en specialbearbetning för de tio främsta vindkraftskommunerna, vilken här redovisas som Tabell 2. För att öka underlaget har resultaten från hela perioden 1999-2021 slagits samman.

Det mest slående är de små skillnaderna mellan resultaten för de tio kommunerna och hela riket. Detta trots att vindkraftstätheten mätt som MW/km2 är fyra gånger högre i de tio kommunerna än medeltalet för riket. För Ockelbo är skillnaden tjugo gånger, men svaren därifrån sticker inte ut. Jämfört med kommuner med lite vindkraft kan skillnaden vara en faktor tiotusen, och jämfört med kommuner utan vindkraft går skillnaden mot oändligheten. Den enkla slutsatsen är att vindkraftstätheten i den enskilda kommunen inte påverkar medborgarnas uppfattning i frågan. De får därigenom sina uppfattningar på något annat sätt, exempelvis genom den kampanj mot vindkraft som företrädesvis borgerliga politiker bedriver.

Tabell 2.  Uppfattningar om vindkraft i tio kommuner samt i hela riket. Utdrag från SOM-institutets undersökningar 1999-2021. Bearbetning gjord av Erik Jönsson, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
Satsa mer Satsa ungefär som idag Satsa mindre än idag Avstå från vindkraft Ingen åsikt Summa procent Balans­mått Antal personer
Piteå 58 26 8 2 6 100 +74 143
Örnsköldsvik 61 21 9 3 6 100 +70 239
Ockelbo 64 8 4 0 24 100 +68 25
Sollefteå 70 15 7 4 4 100 +74 73
Strömsund 75 6 9 2 8 100 +70 48
Åsele 87 0 7 6 0 100 +74 15
Härjedalen 72 10 5 5 8 100 +72 40
Sundsvall 66 18 7 3 6 100 +74 399
Ljusdal 64 24 2 2 8 100 +84 61
Ragunda 68 23 5 0 4 100 +86 22
Alla tio kommuner 65 19 7 3 6 100 +74 1 065
Riket som helhet 67 19 5 2 7 100 +79 37 102

 

Slutsatser
Den sammantagna slutsatsen är att en kommunalisering av fastighetsskatten för vindkraft sannolikt skulle öka acceptansen för vindkraften i kommunerna och att det likaså är troligt att det finns en stor potential för ökning av vindkraften innan denna börjar påverka medborgarnas tilltro negativt.

 

 

[1]     El från nya anläggningar. Energiforsk rapport 2021:714.

[2]     Kommunala vetot 2020-2021. Westander Klimat och Energi. 2022-03-18.

[3]     Fem partier sänker regeringens förslag om ändrat kommunalt veto. Dagens Samhälle 22 april 2022.

[4]      1:st quarter 2022. Swedish wind power market. Statistics and forecast. Svensk Vindenergi 2022.

[5]       Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Rapport framtagen i samarbete med Naturvårdsverket. Energimyndigheten ER 2021:2.

[6]       Stärkta incitament för utbyggd vindkraft. Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2022. Regeringen (Miljödepartementet).

[7]          SCB

[8]          https://svevind.se/om-svevind/

[9]          https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/vindkraften-blaser-nytt-liv-i-jadraas

[10]         https://mb.cision.com/Main/155/9515109/196755.pdf

3 Kommentarer
Av Staffan Engström
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Lars i Huddinge skriver:

    Ja, det är bara till att hålla med tidigare inlägg.
    Vindfläktar är inget som kan tillföra något bra till vårt elnät eftersom det är för intermittent och destabiliserar nätets frekvensstabilitet.
    Bygg mer kärnkraft – typ SMR i områden där det behövs.

  2. Magnus Brunell skriver:

    ”Motståndet beror i grunden på att kommuninvånarna inte får någon kompensation för att ge upp naturvärden och självbestämmande. Påpekandet om nyttan av att alla hjälper till vid övergången till en fossilfri energiförsörjning räcker inte. Därför är ekonomisk kompensation det medel som återstår.”

    ”Den sammantagna slutsatsen är att en kommunalisering av fastighetsskatten för vindkraft sannolikt skulle öka acceptansen för vindkraften i kommunerna och att det likaså är troligt att det finns en stor potential för ökning av vindkraften innan denna börjar påverka medborgarnas tilltro negativt”

    Med andra ord ska mutor och tvång användas för att driva på en utbyggnad av vindkraften som bevisligen förorsakar enorma problem för en säker och pålitlig strömförsörjning. Tack för den upplysningen.

    Hela inlägget är fyllt av drömmar och osanna påståenden.

  3. Björn Christoffersson skriver:

    Staffan Engström skriver väl och långt om hur kommuner mot betalning ska ge upp vad de tycker är deras fina och värdefulla natur. Hela hans långa och detaljerade argumentation bygger på vad han säger i det inledande stycket – nämligen att vindkraften är överlägset billigast. Alternativen sägs vara 70% dyrare.
    Detta påstående är helt felaktigt trots att det i åratal har repeterats otaliga gånger i alla möjliga former. Inget blir sant för att det repeteras ofta, av många, i de finaste sammanhang och över lång tid. Sanningen är att vindkraften kosta 31 öre bara när det blåser! Punkt slut! Det finns inget pris på vindkraftsel då det inte blåser! Hur menar han att elen då ska genereras, vad blir den kostnaden och vad blir snittpriset. Ett sådant snittpris hade kunnat jämföras med de 50 öre som alternativen kostar. Fram till dess att ett troligt sådan snittpris presenteras är Engströms artikel ointressant och av intet värde.
    Att på detta sätt jämföra äpplen och päron måste få ett slut i debatten om vårt framtida elsystem. Ämnet är akut och viktigt för vårt framtida välstånd och klimat. Tiden får inte spillas på ologiska och faktahaltade beskrivningar som denna.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet