Holmberg: Risk för marknadsspel på flexmarknader

Holmberg: Risk för marknadsspel på flexmarknader

Energiomställning och marknadsintegration kan öppna för dolt manipulerande med elpriserna. Vid gränsen mellan Danmark och Tyskland har inc-dec-spel varit ett återkommande problem. Risken för strategiskt arbitrage ökar med lokala flexmarknader, enligt Pär Holmberg på IFN. – Det säkraste mot inc-dec-spel är att dela in elmarknaden i mindre elområden, menar han.

Även om inc-dec-spel på elmarknaden inte nödvändigtvis sker varje dag så är det inget litet nischproblem, tycker Pär Holmberg, docent i nationalekonomi på Institutet för näringslivsforskning (IFN) där han forskar kring arbitrage på elmarknaden.

Läs mer om det växande problemet i Europa i den första artikeln om inc-dec-spelet.

En motor bakom inc-dec-utvecklingen är själva energiomställningen. Mer vindkraft, fler flaskhalsar och ökad marknadsintegration i de europeiska elnäten ökar potentialen för inc-dec, påpekar Holmberg. EU-kraven på ökat utnyttjande av överföringskapacitet och marknadsbaserad mothandel öppnar dörren för oseriösa spelare.

Bild: Gränsen mellan Danmark och Tyskland. 

Dansk-tyskt spel
Vid gränsen mellan Danmark och Tyskland har inc-dec-spel varit ett återkommande problem. Turerna kring de två ländernas systemoperatörer Energinet och Tennet har genom årens lopp varit många.

Enligt en rapport för det tyska näringsdepartementet (pdf) uppstår ofta incitament för aktörer att bedriva ”en typisk inc-dec-strategi” vid den dansk-tyska gränsens flaskhalsar. Tennet och Energinet bekräftar att det förekommer svårhanterlig inc-dec-handel i perioder när det kan finnas stora vinster att hämta på prisskillnader. Man ser också hur välplanerad ”inc-dec kräver investeringar i både analys- och prognosverktyg”.

Flexmarknader utmanas
Generellt kan också framväxten av lokala elmarknader på insidan av större elområden ställa till problem, menar Pär Holmberg. Det gäller även de nya flexibilitetsmarknaderna som växer fram i Europa.

– Nya lokala flexmarknader innebär att risken för inc-dec kan öka ganska drastiskt. Det ökar möjligheten till strategiskt arbitrage mellan olika typer av elmarknader, säger Pär Holmberg.

NODES som driver flera europeiska marknadsplatser för handel med decentraliserad flexibilitet, bland annat sthlmflex, har i en rapport låtit DNV utreda marknadsbaserad mothandel, arbitrage och inc-dec. ”Bekymren kring inc-dec-bud kräver uppmärksamhet vid utformning, drift och övervakning av lokala flexibilitetsmarknader,” skriver DNV. Enligt rapporten är inc-dec inget stort problem i Norden utan ett marknadsfenomen att ha i åtanke när man sätter spelreglerna.

Svåra diagnoser
Flexibilitet är bra, menar NODES, men ”utmaningen är att hitta åtgärder som kan förhindra inc-dec-bud utan att flexleverantörernas affärsnytta försvinner”. Enligt Pär Holmberg är det inte säkert att själva inc-dec-spelet minskar enbart för att mer efterfrågeflexibilitet ökar

Pär Holmberg

effektiviteten i nätet.

Vilken terapi som fungerar bäst kan dessutom skilja sig åt mellan länderna, något som gör arbetet mot marknadens avarter extra svårt. Till detta kommer ett antal oöversiktliga biverkningar. Utökad reglering a la Tyskland kan absolut fungera som botemedel mot inc-dec, menar Holmberg, men då till priset av själva den marknadsbaserade elmarknadsmodellen.

Letar kryphål
Istället behövs en uppdelning i fler elområden eller rent av nodprissättning, där varje nod (knytpunkt i nätet) är ett eget litet elområde. Efter haveriet i USA har flera amerikanska elmarknader bytt till just nodprissättning och i Europa har både Italien och de skandinaviska länderna med sina elområden minskat hotet från oönskat arbitrage.

Utmaningen för dagens ”arbitrage-busters” är att hitta den svåra balansen mellan marknadsstyrning och reglering. Inc-dec-spelarna har en förmåga att ständigt hitta nya sprickor och kryphål, menar Holmberg.

Uppdelning med bonus
– Om man vill ha fungerande marknadspriser som i Norden återstår nog bara att dela upp landet i mindre elområden. Det är även det säkraste mot inc-dec-games, säger Pär Holmberg.

För Sveriges del kan mindre elområden även ge den efterlängtade bonusen att man samtidigt åtgärdar lokal elbrist genom att ”öka lönsamheten i befintlig kritisk produktion och stimulerar till nya investeringar i kritiska områden” som han tillsammans med Thomas Tangerås på IFN skriver i rapporten Incitamenten att investera i produktion på̊ elmarknaden.

Tveksam till flowbased
Att som tidigare föreslagit använda flödesbaserad kapacitetstilldelning mellan elområden är Pär Holmberg däremot mer tveksam till idag. Flödesbaserad kapacitetstilldelning innebär att man behåller elområden och principen om ett pris per område, men samtidigt tar hänsyn till flaskhalsar inom området.

– Problemet är att handeln mellan elområdena ofta behöver strypas som en konsekvens av just flödesbaserad prissättning, vilket kan strida mot EU:s regelverk, säger Pär Holmberg.

I värsta fall
Flödesbaserad elområdesprissättning som regulatorerna vill att elmarknaden ska gå över till bidrar till att handeln mellan elområden av olika anledningar minskar. Metoden kan därmed vara svår att kombinera med 70-procentsregeln för lägsta överföringskapacitet, ett av EU:s verktyg för ökad marknadsintegration.

– Samhället bör ha ett stort försiktighetsperspektiv på inc-dec-game då det kostar väldigt mycket om man får problem. På sikt förvrängs prissignalerna vilket gör att investeringarna kan hamna på fel plats i nätet. Kortsiktigt kan inc-dec innebära stora volymer och sena produktionsbeslut som ökar risken för blackout, säger Pär Holmberg.

 

* * *

 

Spel med flex: Det senaste om inc-dec-spelet kommer från forskningsinstitutet KU Leuven i Belgien som i rapporten Strategic behaviour in flexibility markets skriver att ”flexibilitetsmarknader kan utlösa nya inc-dec-spel”, och att ”dessa spel kommer att vara svåra att upptäcka av regulatorer eftersom de kan utföras av relativt små spelare”.

 

Foto: ErichJacobi, CC BY-SA 4.0 <https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0>, via Wikimedia Commons

 

1 Kommentar
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

1 Kommentar

  • Jørgen Bjørndalen
    21 september, 2021: 11:53 f m

    Takk for interessant artikkel, og takk for oppmerksomhet om rapporten DNV skrev for NODES! Det var jeg som skrev den, og dette er jo en fin anledning til å avklare det som kan se ut som en uenighet mellom spesielt Pär Holmberg og undertegnede. DNV-rapporten for NODES skal ikke forstås dithen; vi er nok helt enige om at gaming er en helt reell fare på elmarkedet. Faren oppstår fordi det er to eller flere markeder for samme vare, men med ulike betingelser for markedene – som for eksempel et dagen-før marked uten geografiske restriksjoner innenfor eksempelvis SE3 og et fleksibilitetsmarked der hensikten er å løse interne flaskehalsproblemer innenfor SE3 (og at det dermed kan oppstå ulike (dagen-før) priser innenfor SE3). I mange situasjoner vil det derfor være riktig å etablere separate budsoner, nettopp slik det er i både Sverige og Norge, med mindre man ønsker å ‘ta steget helt ut’ og etablere nodepriser slik man har i deler av USA.

    Ikke desto mindre vil det av og til være riktig å vurdere fleksibilitetsmarkeder, blant annet fordi etablering av separate budsoner etterhvert er blitt en omstendelig prosess som kan ta mange år, og fordi andre alternativer, som den tyske modellen for motkjøp, er lite hensiktsmessige for ressurser fra etterspørselssiden i kraftmarkedet. Og såvidt jeg vet går selv ikke de mest entusiastiske nodepris-tilhengere inn for full geografisk oppløsning helt ned til 11 eller 22 kV. Nodepriser benyttes i hovedsak på transmisjonsnivå.

    Fleksibilitetsmarkeder er dermed særlig relevant for begrensninger på lavere spenningsnivåer enn transmisjon. Mulighetene for gaming er begrenset, forsøk på gaming er ikke nødvendigvis vanskelig å oppdage, og det er mulig å stille som vilkår for deltagelse i et lokalt marked at aktøren skal avstå fra gaming. Og i praksis er det neppe noen annen mulighet for å utnytte etterspørselssidens fleksibilitet for å løse lokale nettutfordringer enn å etablere en eller annen form for fleksibilitetsmarked. I frykt for gaming må vi ikke helle babyen ut med badevannet!

    Svara

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet