Gränshandel med el tillåter viss begränsning

Gränshandel med el tillåter viss begränsning

EU kräver att Sverige sätter av 70 procent av sin nätkapacitet till elhandel med andra länder. Tekniska begränsningar hindrar dock ett fritt flöde över gränserna. Ländernas driftsäkerhet är i driftögonblicket överordnad elmarknaden, som därmed måste tåla vissa flaskhalsar.

I sin rapport Kraftbalansen på den svenska elmarknaden 2019 skriver Svenska kraftnät: ”Det är viktigt att understryka att möjligheten att importera el under timmar med hög efterfrågan i första hand beror på̊ om det finns ett produktionsöverskott i grannländerna”.

Bild: Öresund vid Grå Läge norr om Helsingborg. Här går elförbindelsen till Danmark. Gamla kablar ska bytas 2020. Foto: Svenska kraftnät.

Formuleringen kan ge intryck av att andra länders systemansvariga TSO:er efter eget gottfinnande kan hindra fri och prisreglerad energiutväxling på elmarknaden – att det är först när grannlandet genom egen produktion har uppnått överskott som el också kan skickas till Sverige. Formuleringen tar inte hänsyn till att grannlandet har överföringslinjer också till andra länder och att även deras gränshandel kan påverka den svenska situationen.

Driften prioriteras
Second Opinion lät frågan om det svenska elsystemets överskottsberoende gå vidare till den svenska regulatorn och tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei). Enligt energianalytiker Kaj Forsberg, som bland annat arbetar med marknadsövervakning och -analys, visar formuleringsutmaningen på energisystemets stora komplexitet.

Läs mer: TEMA om export och import av el.

Den tekniska driften av kraftnätet och därmed systemsäkerheten måste kortsiktigt kunna prioriteras, menar han, även om det kan ske på bekostnad av handelskapacitet mellan medlemsstater. El är en direktverkande produkt som måste produceras samtidigt som den levereras och systemtekniskt är det varken praktiskt eller kostnadsmässigt möjligt att i alla lägen upprätthålla ett konstant elflöde mellan länder.

Formulerandets konst
Det är därför helt orealistiskt att bygga en fysisk infrastruktur som kan ta höjd för absolut alla situationer, inklusive extremväder, fimbulvintrar, effektbalanser och snabba kapacitetsbehov.

Det är inte heller så enkelt att Svenska kraftnät lägger sig platt inför andra länders eventuella behov av att hålla tillbaka exportkapacitet till Sverige för att gynna de egna elpriserna.

Kaj Forsberg håller dock med om att balansrapportens passus om att svensk import, och därmed svenska elkonsumenter, är beroende av grannlandets produktionsöverskott hade kunnat formulerats annorlunda. Svenska kraftnäts formulering har hängt med under några år och har återanvänts i åtminstone de tre senaste balansrapporterna.

Begränsad flaskhals tillåten
– Syftet med den europeiska marknadskopplingen är att varken Sverige eller någon annan medlemsstat ska vara beroende av någon annans välvilja, utan att marknadens aktörer ska kunna lita på att regelverkets principer håller – även i en ansträngd situation, säger Kaj Forsberg.

Enligt gällande regelverk får flödet mellan elområden på grund av interna överbelastningar inte begränsas till mer än 30 procent. Om begränsningar ändå sker kan

Kaj Forsberg. Foto: Energimarknadsinspektionen

tillsynsmyndigheterna och på sikt EU-kommissionen vidta åtgärder.

En åtgärd är att etablera fler budområden som bättre återspeglar var det finns strukturella flaskhalsar inom en medlemsstat eller ett budområde. Samtidigt är det ett faktum att elmarknaden under vissa förutsättningar ändå tvingas operera med reducerade gränskapaciteter, utan att orsaken eller orsakssambandet omedelbart blir synligt, påpekar Kaj Forsberg.

Marknad så långt det går
Det akuta scenariot kan till exempel bestå av otillräcklig överföringskapacitet i själva ledningarna eller oförutsedda händelser som de systemansvariga rent tekniskt inte kan skydda sig mot, till exempel extremväder. Enligt både Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen måste driften av kraftnätet därför alltid vara överordnad. Regelverken för handel med el mellan länder är också utformade så att driftsäkerheten inte ska äventyras. Ibland kan det medföra situationer då driften måste sättas i första rummet, menar Kaj Forsberg.

– Driftansvariga har till ansvar att så långt det är möjligt lösa sina uppgifter med marknadsbaserade verktyg på både kort och längre sikt, men reducerad export eller import kan ibland få tillgripas för att systemet inte ska riskeras i en enskild driftsituation, säger Kaj Forsberg.

– Enligt regelverket har en TSO plikt att erbjuda maximal kapacitet till marknaden, under förutsättning att driftsäkerheten inte äventyras. Om alla andra möjligheter är uttömda och det enda verktyg som den systemansvariga har kvar för att klara driften är att reducera kapaciteten till grannlandet så kan det i enskilda fall vara både nödvändigt och tillåtet.

Högst pris gäller
– Egentligen ska frågan om potentiellt utbyte mellan länder inte handla så mycket om var det finns överskott eller underskott utan om hur priserna förhåller sig mellan olika områden. Principen är att energi ska flöda från ett område med låga priser till andra områden där efterfrågan är större och priset är högre, säger Kaj Forsberg och tillägger ”så långt som infrastrukturen kan tillåta det”.

– I den meningen leder det kanske tanken lite fel att prata om ”överskott” och ”underskott” som kriterier för när export eller import kan ske. Ett område behöver inte ha uttömt alla sina egna möjligheter till produktion för att kvalificera sig för import. Det är priserna som ska styra så att efterfrågan kan tillgodoses med så billig produktion som möjligt, antingen internt i ett område eller via import och export, säger Kaj Forsberg.

EU kräver kapacitet till gränsen
Att det ändå kan uppstå variationer i tillgänglig kapacitet är något man bör vara medveten om, menar Kaj Forsberg. I det sammanhanget spelar den nya Elmarknadsförordningen en viktig roll, en del av EU:s Ren Energi-paket.

– Elmarknadsförordningen tydliggör värdet av tillgängliga kapaciteter och introducerar en skyldighet för TSO:erna att åtminstone tillhandahålla 70 procent av elnätets kapacitet för handel över gränserna, säger Kaj Forsberg. En transparent process för beräkning och tilldelning av kapacitet är viktig för marknadens funktion och förtroende, eftersom detta får direkt påverkan på prissignalerna, påpekar han.

– Brist på information och transparens skapar lätt spekulationer om vilka som vinner eller förlorar på åtgärder och det blir i sig självt negativt. Att göra det möjligt för marknadens parter att förstå och själva bedöma marknadens funktion har därför varit avgörande kriterier i utformningen av metoder och villkor utifrån nätkoderna som har implementerats som en del av EU:s tredje marknadspaket, säger Kaj Forsberg.

 

 

1 Kommentar
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Christer Daleskog skriver:

    Sorgligt att det skall behöva påpekas att överföringsförbindelser inom ett land såväl som över landgränser faktiskt har en teknisk begränsning. Vi får väl ändå här fastslå att elektriska anläggningar, ledningar och komponenter, även om dessa har en mycket hög kapacitet, har en MAXEFFEKT angiven i MW eller möjligen GW.
    T ex alla HVDC-förbindelser till våra grannländer, som är mycket komplexa anläggningar, har ju inte oändlig överföringskapacitet.
    Något för alla marknadsmänniskor i den här branschen att ta till sig.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet