”Gilla vindkraft men älska kraftnät”

”Gilla vindkraft men älska kraftnät”

Energipolitiker måste lära sig älska kraftledningar, menar kraftsystemexpert Per Norberg och söker den politiska kompetensbristens rötter. Idag lockas väljarna med vindkraft utan att kraftnätet nämns. Havsbaserad vindkraft måste komma in till land och föras vidare genom skog och öppna landskap.

Den som gillar vindkraft måste också älska transmission, annars stannar kraften kvar till havs eller i norr. Devisen ”if you like wind you need to love transmission” passar därför utmärkt som valmanifest för kommande energipolitiker, menar före detta professor Per Norberg, specialist i kraftsystemplanering.

Denna enkla logik tål att upprepas när en ny riksdag tar plats senare i höst. Norberg fann uttrycket i en amerikansk artikel från 2008 och tycker det beskriver en enkel sanning som politiken ibland krånglar till eller flyr undan. Kraftledningsgator ses idag som ett nödvändigt ont man helst undviker att konkretisera.

Havsvind kräver stolpar
Många politiker pratar istället varmt om förnybar elproduktion. I praktiken betyder det vindkraft både till lands och till havs men också havsbaserad vindkraft måste komma in till land och föras vidare genom skog och öppna landskap. Det pratas det mindre om, menar Per Norberg.

Energipolitiken måste därför lära sig att älska kraftledningar, särskilt nu när Sverige går mot en närapå fördubblad elkonsumtion. Vad uppåt 290 TWh elproduktion kan betyda för transmissionsnätet går Norberg närmare in på i rapporten Scenarioanalys 2050, en uppdatering av Svensk Näringslivs projekt Kraftsamling elförsörjning för att möta den eskalerande elanvändningen. Bland nyheterna finns Per Norbergs behovsanalys med rekommendationer för elnätet.

Svenska kraftnät räknar lågt
Både allmänheten och beslutsfattare behöver ha en större förståelse för vad elsystemet egentligen handlar om, menar Per Norberg, och då får man också blicka bakåt. De vindkraftsutbyggnader som nu diskuteras till lands och till havs rör sig till exempel om effekter som vida överstiger det gamla kärnkraftsprogrammets drygt 20 GW.

Då borde man kunna kräva att Svenska kraftnät gör ungefär samma överslagsanalyser som de som redovisas i scenarioanalysen, menar Per Norberg. Istället meddelar TSO:n vad man kan hantera utan större utbyggnader av kraftledningar på land, men det är bara drygt 10 GW, grovt räknat en tredjedel av den tänkta havsbaserade vindkraftsproduktionen, säger Per Norberg.

Trodde kraftnätet var färdigbyggt
Enligt Per Norberg finns det många myter att avliva när det gäller vindkraft och kraftsystem, bland annat att det gamla produktionssystemet fick elnätet gratis. Argumentet används idag för att vindkraften ”ska slippa betala för sig”, menar Norberg, men det stämmer inte, påpekar han. Innan Svenska kraftnäts bildande bekostades hela stamnätet av elproducenterna enligt reglerna i det dåtida Stamnätsavtalet.

– När Svenska kraftnät bildades 1992 ärvde man ett stamnät som då ansågs färdigutbyggt. När man i Sverige några år senare införde avregleringen så byggde den på att det alltid fanns såväl produktions- som överföringskapacitet, säger Per Norberg.

Myndighet borde larmat
Därefter sprang utvecklingen ifrån både myndigheter och politiker. Först avvecklades Barsebäck. Sedan tillkom flera tusen MW vindkraft med start i söder. Det ledde till att branschen stod inför minskade elpriser, lägre intäkter och för vissa kraftslag därtill hotande avgifter. På relativt kort tid avvecklades reaktorerna Oskarshamn 1 och 2, kraftvärmeverket Öresundsverket samt Ringhals 1 och 2. Formellt sett var avvecklingsbesluten inte politiska utan togs på affärsmässiga grunder av respektive företag.

– Men att så kunde ske får ses som en grov miss från politiker och ansvariga myndigheter, säger Per Norberg och riktar skarp kritik mot Energimyndigheten som har det långsiktiga ansvaret.

– Energimyndigheten borde agerat och förstått att det inte räcker att det finns energibalans på årsbasis. Det skall finnas energibalans i varje ögonblick, säger Per Norberg.

Politiker borde insett
Samtidigt borde politikerna sett till att marknadsmodellen tog höjd för att elsystemet alltid måste ha en viss leveranssäkerhet med avseende på effekt. Hela branschen hade dock sedan slutet av 1980-talet ”vaggats in i” en förvaltningskultur som först började klinga av för drygt tio år sedan, menar Norberg. Det gjorde att frågor som ekonomi och tariffer prioriterades långt före systemets utveckling.

– Dagens elmarknadsmodell bygger på att det alltid, timme för timme, finns ett överskott av elproduktion. Att det är en otillräcklig och på sikt farlig marknadsmodell borde beslutsfattare och myndigheter insett senast då O1 och O2 lades ner, säger Per Norberg.

Grundläggande kompetensbrist
Svenska kraftnät har pliktskyldigast årligen rapporterat om ökande risker för effektbrist, påpekar Norberg, men det räcker inte, och ansvaret är politiskt. Varken som myndighet, TSO eller nätägare har man tilldelats ett långsiktigt ansvar för energiförsörjningen. Ingen har sett, eller velat se, vad det på sikt innebär för kraftsystemet.

– En orsak att det blivit så här är bristen på kompetens vad avser hur ett elkraftsystem fungerar, säger Norberg och menar att den svenska kompetensbristen slår brett.

– Brist på kompetens om elsystem finns hos både politiker och journalister, och ibland också hos personer med ledande befattning i främst större branschföretag, säger Per Norberg.

 

* * *

Ökar kompetensen: Scenarioanalys 2050 (pdf) tillhör Svensk Näringslivs projekt Kraftsamling elförsörjning. Analysen är en uppdatering för att möta en eskalerande elanvändning uppåt 290 TWh. Bland nyheterna finns bland annat Per Norbergs behovsanalys med rekommendationer för elnätet. Per Norberg är före detta adjungerad professor i elkraftsystem och före detta företagsspecialist i kraftsystemplanering vid Vattenfall, idag verksam som konsult. Tillsammans med uppdragsledare och huvudförfattare Staffan Qvist presenterades de uppdaterade analyserna i slutet av juni i ett webbinarium med påföljande debatt. Där deltog bland annat Svensk Vindenergis vd Daniel Badman; Peter Dahl, investment manager på Polhem Infra; SSAB:s styrelseordförande Lennart Evrell; biträdande chefsekonom Jens Lundgren på Energimarknadsinspektionen och Energiföretagens vd Åsa Pettersson. Den 16 augusti 2022 bjuder Kraftsamling elförsörjning in till en mer djuptgående presentation.

 

3 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Per Norberg skriver:

    Jag skulle vilja göra ett förtydligande.

    Om man läser lagtext och instruktioner så kan man faktiskt sluta sig till
    att Energimyndigheten har ett ansvar för att elförsörjningen fungerar i
    framtiden. Det jag menar är att man inte förstått vad detta innebär varför
    det i praktiken inte finns någon som tar ansvaret ur teknisk synvinkel.

    Projektet Kraftsamling Elförsörjning försöker ta fram vad som krävs om man vill
    ersätta dagens produktionssystem med olika produktionsmix och vad detta kommer kosta
    utöver själva produktionsanläggningen.

    Per Norberg

  2. Klas Roudén skriver:

    Bra o kompetent artikel som handlar om nyckelfrågan i hela elenergidebatten, elkraftsystemet, detta försummade ämne hos politiker, media, vissa energiforskare mm. Kompletterar nedan med min text, som nog vissa tidigare sett.

    Dagens elenergidebatt kännetecknas i allmänhet av en djup okunnighet om hur ett elkraftsystem fungerar.
    Detta får ofta långtgående konsekvenser med felaktiga eller helt missvisande slutsatser om rent elkrafttekniska fakta vid introduktion av ny elproduktion.
    På grund av denna okunnighet saknas förmåga att på ett objektivt sätt göra relevanta jämförelser mellan ett välbalanserat kraftsystem med tillräcklig mängd av planerbar produktion och ett framtida system med enbart förnybar elproduktion med tidvis (mycket) svag effektbalans.
    Debatten begränsas oftast till energifrågan, mest på årsbasis, där energibelopp på regional, nationell och global nivå bollas ut och in i svarta lådor och i diagram. Samma energibelopp från olika produktionskällor, kärn-, fossil-, vatten-, vind- och solkraft, ses ofta som helt likvärdiga utan hänsynstagande till de elkrafttekniska konsekvenserna vid introduktion i respektive kraftsystem.

  3. Johan Montelius skriver:

    ”..Brist på kompetens om elsystem finns hos både politiker och journalister, och ibland också hos personer med ledande befattning i främst större branschföretag, ”

    Man kan undra sig varför och jag tror att en del av anledningen är att dessa inte fått sina befattningar baserat på kompetens inom området. Det finns nog flera som sitter där de sitter för att de har ”rätt inställning” och delar en politisk vision om att allt kommer att ordna sig bara man vill. De personer som tack vara sin kompetens inom området såg vartåt det barkade lärde sig snabbt att ingen var intresserad.

    Ja-sägare gillas av alla och vi har sakta men säkert ersatt tekniskt kompetenta personer med mer socialt kompetenta. Allt blir så mycket trevligare om alla är med 🙂

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet