DEBATT
Svenska kraftnät delar uppfattningen att kostnaden för investeringar i utlandsförbindelser ska fördelas utifrån vilken nytta som tillfaller respektive land. Det skriver Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät, i en replik på Mats Nilsson. Men han konstaterar att Svenska kraftnät gör en helt annan bedömning av vem som får störst nytta av uppgraderingen av Konti-Skan-förbindelsen till Danmark.
I ett debattinlägg med rubriken Danmarkskabeln: ”Svensk nota, dansk nytta” menar Mats Nilsson att vi, Svenska kraftnät, har bortsett från två viktiga principer kopplade till gränsöverskridande investeringar.
För det första att kapaciteten i förbindelsen till grannland ska kunna regleras så att hänsyn tas till interna begränsningar. För det andra att det görs en kostnadsfördelning utifrån vilken nytta av förbindelsen som tillfaller respektive land.
Bild: Konti-Skan invigdes 1965 och förbinder Sverige och Danmark. Nu planeras för uppgradering. Illustration: Svenska kraftnät.
Den utlandsförbindelse som Mats Nilsson tar sikte på är Konti-Skan.
Tillsammans med vår motsvarighet i Danmark, Energinet, ska vi ersätta de befintliga HVDC-förbindelserna Konti-Skan 1 och 2 mellan sydvästra Sverige och Jylland i Danmark. Bakgrunden är att förbindelserna beräknas uppnå sina respektive tekniska livslängder i mitten av 2030-talet. I och med förnyelsen ökar överföringskapaciteten från 715 MW till 1000 MW.
De två principer som Mats Nilsson anser bör följas vid gränsöverskridande investeringar skriver vi under på.
Ja, vi har tagit hänsyn till interna begränsningar. Och ja, kostnadsfördelningen, som vi fördelar jämt mellan oss och Energinet, bygger på att förbindelsen ger stora nyttovärden för bägge parter. I andra gränsöverskridande investeringar, där våra beräkningar har pekat på en tydlig snedfördelning av nyttor, har kostnadsfördelningen blivit en annan.
Att dessa två principer är viktiga att följa är vi överens med Mats Nilsson om. Det som skiljer oss åt är att vi gör en helt annan bedömning om vilket land som får störst nytta av förbindelsen. Mats Nilsson skriver att ”det finns starka skäl att tro” att det är Danmark och det kontinentala elsystemet. Våra beräkningar visar däremot att den svenska andelen av förbindelsens totala nytta är cirka hälften av den totala nordiska nyttan som den nya förbindelsen ger.
5 Kommentarer
5 Kommentarer
Anna
3 februari, 2026: 8:32 e mDet hade varit en mer intressant artikel och också mer öppet av myndigheten om artikeln hade beskrivit hur Svenska kraftnät har bedömt nyttorna för Sverige.
Svaramats nilsson@Anna
4 februari, 2026: 7:51 f mJa!
SvaraBengt Hellman
3 februari, 2026: 11:25 f mTill skilnad från Sverige bygger Danmark havsbaserad vindkraft. Vindkraftparken Thor på över 1 GW utanför Danmarks västkust byggs för fullt. 2027 ska parken vara i full drift. I Storbritanniens som är kopplat till Danmark har den senaste auktion för havsbaserad vindkraft tilldelade 8,4 GW, vilket gör den till den största auktionen för havsbaserad vindkraft i Europa hittills. Sju statschefer och regeringschefer samt energiministrar från de 9 länderna kring Nordsjön samlades i Hamburg för en vecka sedan för att främja utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Tillsammans med industrin och nätoperatörer undertecknade de "Investeringspakten för Nordsjön". Regeringarna åtar sig att årigen bygga 15 GW havsbaserad vindkraft under perioden 2031–2040 och att minska riskerna för investeringar i havsbaserad vindkraft. Industrin, i sin tur, lovar kostnadsminskningar och att generera ekonomisk aktivitet på 1 biljon euro. De bekräftade sin ambition att bygga 300 GW havsbaserad vindkraft i Nordsjön fram till 2050. Utöver vindkraft byggs mycket solkraft som kan bidra att sänka elpriserna.
Elen i uppgraderingen av Konti-Skan-förbindelsen till Danmark kommer säkerligen att gå i båda riktningarna och bidra till försärjningssäkerhet på båda sidor.
SvaraMagnus B@Bengt Hellman
4 februari, 2026: 6:11 f mCitat "Sju statschefer och regeringschefer samt energiministrar från de 9 länderna kring Nordsjön samlades i Hamburg för en vecka sedan för att främja utbyggnaden av havsbaserad vindkraft."
Detta betyder ingenting, därför att dessa personer kan inte ignorera fysikens lagar. Men dom tror förmodligen också att dom kan upphäva tyngdkraften med något sorts direktiv.
I rapport efter rapport bevisas att vindkraft är olönsamt och behöver enorma statliga stöd (skattepengar) för att "överleva", vilket dom inte gör i alla fall. Konkurserna står som spön i backen. Vidare ödeläggs enorma naturytor för att bereda plats för industriområden i vilka det byggs vindkraftverk.
Vindkraftverken levererar inte ström när konsumenterna behöver det, utan endast slumpvis.
I de industriområden där det byggs vindkraftverk förstörs det enorma belopp i och med att fastighetsvärdena sjunker som stenar. Bankerna vill inte låna ut pengar till privatpersoner eller företag i dessa industriområden eftersom dom vet att det är rena förlustaffärer.
Havsbaserad vindkraft är dessutom ännu dyrare att bygga pch dessutom är den reda korta livslängden ännu kortare för dessa konstruktioner p.g.a. den aggressiva miljön (bl.a. saltvatten).
Vare sig dessa vindkraftverk står på land eller i havet är de negativa konsekvenserna för djur, natur och människor enorma.
SvaraBengt Hellman@Magnus B
4 februari, 2026: 2:13 e mMagnus B, fysikens lagar gör vindkraften framgångsrik. När det blir kallt och elbehovet för uppvärmning ökar blir luften tyngre vilket gör att dess rörelseenergi växer. Det blåser dessutom mer under den kalla årstiden vilket gör att vindkraften producerar mest när det behövs mest el. Ute till havs bromsas vinden mindre av landskapet vilket gör vindarna starkare, jämnare och mindre turbulenta. Ute till havs finns inte heller några grannar som kan bli störda.
Redan idag kan vi se att havsbaserad vindkraft hjälper Sverige. Just nu importerar vi 655 MW från Danmark via Konti Scan och 793 MW via Öresundskablarna. Vindkraften producerar just nu 6232 MW i Danmark.
Vindkraft och solkraft är den billigaste elproduktionen vi kan bygga. Dessa kraftverk kräver inte samma enorma subventioner som ny kärnkraft.
Svara