DEBATT
Elmarknadsanalytikern Mats Nilsson skriver om den planerade uppgraderingen av en elförbindelse mellan Sverige och Danmark. Elhandeln måste vara politiskt och ekonomiskt hållbar. Om svenska elkunder finansierar kabeln bör också svensk nytta kunna visas. Alternativt bör Danmark betala för kabeln, menar han.
Planerna på att uppgradera elkabeln mellan Sverige och Danmark presenteras som en teknisk nödvändighet. Kablar blir gamla, kapacitet behöver säkras och marknaden ska fungera. Allt låter rimligt. Ändå är det något som skaver. För medan Sverige stoppade Hansa PowerBridge till Tyskland, och Norge öppet utreder nollalternativet att inte reinvestera i sina äldsta Danmarkskablar, rullar uppgraderingen av Sverige–Danmark vidare som om konsekvenserna är ringa eller ointressanta. Det är som om frågan redan vore avgjord.
Det är anmärkningsvärt eftersom detta är ett kontroversiellt projekt. Det finns starka skäl att tro att uppgraderingen i första hand gynnar Danmark och det kontinentala elsystemet, medan svenska elkunder riskerar högre priser och ökad prisvolatilitet. Att ett sådant projekt genomförs utan tydliga villkor eller förhandlingar borde väcka fler frågor än det hittills gjort.
Här finns en lärdom från den nordiska elmarknadens egen historia. Under lång tid byggdes gränsöverskridande elnät i Norden genom politisk samordning och förhandling. Institutioner som Nordel fungerade som arenor där asymmetrier i kostnader och nyttor erkändes och hanterades. Alla visste att vissa kablar gynnade ett land mer än ett annat. Lösningen var inte att låtsas som om detta inte existerade, utan att förhandla fram arrangemang som gjorde projekten acceptabla för alla parter.
När dessa institutioner monterades ned ersattes förhandling med nationella kostnads-nyttoanalyser. Det var då de verkliga problemen började. Min forskning om nordisk nätutveckling visar hur gemensamma projekt antingen föll bort eller genomfördes på ett sätt som skapade misstro. Nationella systemoperatörer började prioritera egna mål, ofta utan att ta ansvar för helheten. Resultatet blev en gradvis urholkning av det nordiska samarbetet.
Danmarkskabeln är ett klassiskt asymmetriskt projekt. Sverige har ett kraftsystem som i huvudsak kan styras: vattenkraft, kärnkraft och annan produktion som går att planera. Danmark har ett system som i hög grad styrs av väder och som dessutom är tätt sammankopplat med kontinentens elmarknad.
När dessa system kopplas ihop fullt ut är det inte de stabila priserna som sprids, utan de instabila. Variationer i vind och kontinentala priser slår igenom snabbare än svensk reglerförmåga kan dämpa dem. Resultatet blir högre prisvariationer även i det system som från början var mer stabilt.
Trots detta bygger Svenska kraftnäts analys på antagandet att Danmark i framtiden får lägre elpriser än Sverige. Det är ett antagande som avviker från både dagens marknadsutfall och från hur det danska kraftsystemet faktiskt är uppbyggt. När ett projekt kräver så långtgående antaganden för att visa svensk nytta finns det anledning att stanna upp. Det betyder inte nödvändigtvis att projektet måste skrotas, men det betyder att det borde omgärdas av politiska villkor.
Förhandling är nämligen inte detsamma som protektionism. Internationellt är det snarare standard när nyttan av elförbindelser är ojämnt fördelad. Spanien och Frankrike har delat kostnader asymmetriskt för nya kablar. Italien har finansierat huvuddelen av en förbindelse till Montenegro i utbyte mot större kapacitetsrättigheter. I Centraleuropa har länder installerat tekniska lösningar för att skydda sina system mot oönskade flöden från grannländer (något som också Sverige borde göra längs den norska gränsen). Ingen av dessa lösningar handlar om att stoppa handel. De handlar om att göra handel politiskt och ekonomiskt hållbar. Det skapar acceptans. Dock saknar Danmarkskabeln idag motsvarande politisk inramning.
Om Sverige ska gå vidare med uppgraderingen borde åtminstone två principer ligga på bordet. För det första en prisanpassningsprincip. När Sverige har interna flaskhalsar och ansträngt effektläge bör export inte prioriteras före inhemsk balans. Det handlar inte om exportförbud, utan om att ta systemansvar.
För det andra ekonomisk symmetri. Om svenska elkunder finansierar kabeln bör också svensk nytta kunna visas. Alternativt bör Danmark betala för kabeln, och flaskhalsintäkter öronmärkas för åtgärder som stärker det svenska elsystemet.
När stora elinfrastrukturprojekt genomförs utan politisk förhandling är det inte ett uttryck för samarbete utan för underkastelse. Danmarkskabeln kan byggas. Men utan villkor, utan kompensation till svenska elkunder och utan öppen diskussion blir den ännu ett exempel på hur svenska elkunder förväntas ta kostnaderna för nyttor de inte får del av. Besluten kan framstå som okontroversiella när de fattas, men blir politiskt problematiska när effekterna slår igenom.
17 Kommentarer
17 Kommentarer
Lars-Göran Johansson
28 januari, 2026: 3:09 e mTekniskt sett är det alltid bättre ju fler ledningar som man har mellan olika elområden och ju högre effekt som man kan överföra på dessa.
Konti-Skan går mellan två elområden, DK1 och SE3, och effekten är tänkt att höjas från 750 till 1000 MW.
Fast vad som är tekniskt bra, som denna effekthöjning är, måste inte alltid vara ekonomiskt fördelaktigt.
Men man verkar, som jag har förstått det, att åtminstone försöka fördela kostnaderna jämt mellan danska TSO (Energinet) och svenska TSO (Svk) vad det gäller själva kabeln.
Sedan får Energinet resp Svk stå för den egna omriktarstationens investeringar.
Även flaskhalsinkomsterna från Konti-Skan fördelas, som för alla andra kablar mellan två elområden, fifty-fifty mellan resp TSO.
Och den elexport som kommer att gå från Sverige till Danmark kommer någon/några svenska elproducenter att tjäna pengar på.
Dessutom lär den nya Konti-Skan fått status av PCI (Project of Common Interest) från EU-kommisionen vilket gör det möjligt att få pengar till projektet från EU.
Kvar bli då den eventuella/sannolika höjningen av dageninnan-priset i SE3.
För 2025 skiljde sig snittpriset rejält åt, 81 resp 46 eur/MWh. I år under jan har de legat ganska nära varandra, 106 resp 101 eur/MWh.
Så allt kokar ner till om en tekniskt vettig investering skall stoppas av att algoritmerna i det använda datorprogrammet Euphemia för dageninnan-handeln riskerar att höja kvartspriserna i SE3.
Kanske är det datorprogrammets algoritmer som i stället borde få en översyn?
SvaraHasse Andreasson
28 januari, 2026: 1:10 e mSvenska intressen kommer i andra hand. EU och grannländerna drar fördelar av den svenska flatheten.
SvaraVi har myndigheter som finansieras av skattebetalarna och de borde i första hand se till svenska företag och invånarnas intressen. Som i de flesta fall använder myndigheter EU som orsaken till deras handlingar.
Sverige tycks få "stryk" i de flesta internationella sammanhang när det gäller ekonomiska förhandlingar beroende på i många fall svaga politiker,
Nedläggningen av kärnkraftverken är en av de största felbeslut i Sveriges historia.
Tack Mats för en utmärkt artikel.
Dietmar Gleich
27 januari, 2026: 9:55 e mDet är lite mer komplicerat än ovan beskrivet. När lågpris- och högprisområden kopplas starkare så vinner konsumenter i högprisområdet och producenter i lågprisområdet medan konsumenter i lågprisområdet och producenter i högprisområdet förlorar. Det är inte så att ett land förlorar och det andra vinner, det finns vinnare och förlorare i båda länder.
SvaraPrincipiellt är en transmissionsledning samhällsekonomiskt lönsam när den kan finansieras uteslutande med flaskhalsinkomster. Den operatören som bygger och betalar ledningen får flaskhalsintäkterna. Behövs ingen annan regel för att fördela byggkostnaderna. Om en operatör tror sig kunna räkna hem investeringen bör den genomföras, annars inte.
Med nuvarande elpris finns ingen möjlighet att bygga ny produktion utan subventioner. Detta leder till att elpriset i lågprisområden kommer stiga när allt fler produktionsanläggningar blir utslitna och läggs ner. Elpriset kommer att jämnas ut.
mats nilsson@Dietmar Gleich
28 januari, 2026: 9:04 f mDet är ju mer komplext än så. Om du har en värdekedja som bygger på tillgång till billig el och du nu börjar sälja den till länder som bjuder högre pga en mindre rationell energipolitik så importerar du i princip deras energipolitiska konsekvenser. Handelsexemplet håller nog bara om det är samma förutsättningar i de både länderna. Just i fallet med danmark så finns det ju dessutom en del pikanta händelser som åtminstone i mitt fall gör mig mindre benägen att vidmakthålla full handelskapacitet just dit.
SvaraDietmar Gleich@mats nilsson
28 januari, 2026: 8:45 e mHelt rätt: Materien är mycket mer komplex än vad det finns plats för i kommentarsfältet.
SvaraInvesteringar i transmissionsnätet har en typisk livslängd i storleksordningen 50 år. Det är svårt (omöjligt) att förutse utvecklingen över så lång tid. Den låga prisnivån för el i Sverige beror på en grov felbedömning av framtida elbehov och den efterföljande kraftiga utbyggnaden av elproduktionen fram till mitten av 1980-talet – först vattenkraft och sedan kärnkraft. Under de senaste decennierna, främst under 2010-talet, har man genom ekonomiskt och tekniskt tvång lagt ner elproduktion (kärnkraft) och subventionerat fram ny produktion (vindkraft). Produktionsöverskottet består alltså, men är mycket mer volatilt. Jag skulle inte kalla det för en rationell energipolitik. Det är svårt att förutse om energipolitiken om tio år är dummare i Sverige eller i Danmark.
Oavsett detta kommer elpriset inte att förbli så lågt som nu – en nivå där staten anser sig ha rätten att lägga en extremt hög straffskatt på elen, trots löst prat om elektrifiering av samhället. När elanvändningen ökar eller produktionsanläggningar läggs ner kommer överskottet att försvinna. Då måste elpriset bli så högt att det blir lönsamt att investera i nya produktionsanläggningar (alternativt måste skattebetalarna stå för notan). Nya anläggningar är dyra, oavsett teknikval. Det är också anledningen till att industriprojekt som Hybris eller Stegra inte har en chans att gå med vinst.
Till saken: Jag är också skeptisk till om alla transmissionsprojekt som planeras just nu är samhällsekonomiskt lönsamma. Men om någon vill bygga med egna pengar ska man få göra det, precis som man får bygga ett elektrovätgasstålverk. Systemet med konstgjorda elprisområden i Europa är däremot helt förlegat. Med en nodbaserad prissättning i hela EU skulle skarpa prisskillnader försvinna.
Tommy Nyberg
27 januari, 2026: 7:18 e mDu har rätt Mats, det finns flera exempel på hur det går till,den nya kraftledningen som heter Aurora mellan norra Sverige och till Finland där har man åberopat riksintresse och man har ödelagt 6samebyar förstört deras renbete för all framtid och motiverar det med att det är bra för Sverige det är vårt urfolk.När sånt här händer I andra länder då är våra politiker där och tycker det är skandal har svårt att se att vi ska offra de våra för att få över El till Finland, samma håller på att hända i Kalmar län en ny kraft ledning mellan Oskarshamn och ekhyddan Nybro där heter det att det är för södra Sverige verkligen är att den ska kopplas till Litauen och elen går dit här ska vi släppa till mark Hus ska rivas och vi kommer inte att få någon nytta utav det det är ett självskadebetende
SvaraKjell Eriksson
27 januari, 2026: 10:39 f mDebattörens budskap verkar klart vettigt.
SvaraHur sköter vi egentligen distributionen av el?
Då ingår ju dels en nationell vinkling, dels en internationell sådan. Både kabel ut från Sverige i norr och i söder bör förstås beaktas i skenet av de olika ländernas nätstruktur och elproduktion. Intermittent produktion med svag kontinuerlig produktion som stöd bör beaktas. Jämför Danmarks vind- och kolkraft.
Jag måste säga att förtroendet för Svenska Kraftnät är inte i topp för min del. Men jag kan också tänka mig att andra aktörer är med i leken och styr villkor och åtgärder.
Tankar finns tydligen nu åter att bygga kärnkraft i Barsebäck. Jag undrar hur stora ekonomiska värden vi förstört i det fallet.
En röd-grön regering efter valet i höst torde göra fortsatt förbättring av elproduktion och nät näst intill omöjlig. Det är nästan att man önskar en vecka utan el. Det vore som att röra om i en myrstack och skulle kanske få även MP att besinna sig.
Klas Roudén@Kjell Eriksson
27 januari, 2026: 12:35 e mVår svenska totala samhällsskada av den förtida nedläggningen av minst 5 kärnkraftsblock brukar jag gissa kan vara några hundra miljarder, hittills…Det förekommer även uppskattningar på storkeksordningen 1000 dito.
SvaraMen numera är det väl med EU-regler för t ex funktionen flödesberoende kapacitetsbestämning (FB) den europeiska samhällsnyttan som gäller, där Sverige och Svk som vanligt är allas hjälpgumma.
Mikael Odenberg
27 januari, 2026: 9:31 f mDen gode Mats får det att låta som om förhandlingar kring nya elförbindelser, där nyttoutfallet är assymetriskt, skulle vara något som hör historien till. Så är inte fallet.
Denna vecka sker invigningen av den tredje AC-förbindelsen mellan Sverige och Finland. Beslut om bygget togs i slutet av 2016. Tidigare samma år hade S, M, MP, C och KD ingått en energiöverenskommelse som bl.a. angav att överföringskapaciteten mellan Sverige och grannländerna skulle öka,
Beslutet togs dock inte förrän jag och Fingrids VD Jukka Ruusunen överenskommit att Fingrid skulle betala 80 % av kostnaden för den 18,5 mil långa ledningssträckan på svensk sida om gränsen och 100 % av kostnaden för de 19,5 mil långa ledningsstyräckorna på finsk sida.
Detta återspeglade att våra analyser gav vid handen att nyttoutfallet var mycket ojämnt fördelat mellan länderna.
Svaramats nilsson@Mikael Odenberg
27 januari, 2026: 10:56 f mDet har du ju naturligtvis rätt i Mikael. Men med den danmarkskabel jag skjutit in mig på i detta fall tror jag inte någon liknande förhandling sker. När jag senaste förde detta på tal påstod dessutom din gamla arbetsgivare att priserna skulle bli lägre i Danmark så det var den nyttan vi skulle hämta hem. Det scenariot får i alla fall inte jag ihop!
SvaraClaes Konradsson@mats nilsson
27 januari, 2026: 5:16 e mNu får det vara nog, låt Danskarna betala
SvaraVi har betalat nog så som Danska Posten och Post Nord där Sverige fick betala dyrt dvs Danskarnas pensionsskuld etc.
Ulf Westberg @Mikael Odenberg
28 januari, 2026: 4:30 f mSedan är det som en händelse att priserna i norr har ökat markant, det finns flera orsaker men just Aurora kabeln har en påverkan vilket har lett till att dyrare el från Finland exporterats till Sverige. Just det scenario Mats beskriver från Sverige Danmark förbindelsen.
SvaraSedan har vindkraften producerat dåligt, där faktiskt en stor mängd vindkraftverk fått stängas ner i Finland då de frysit fast.
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/Exwx4A/elprissmocka-mot-norra-sverige-finsk-kabel-har-gett-hogre-priser
Stefan Magnusspn@Ulf Westberg
28 januari, 2026: 9:49 f mJa, du har rätt i mycket. Många hävdar komplexitet, men ofta "ser man inte skogen för bara trän". Det är mycket som känns fel med elmarknaden. Elbörsens prissättningsprincip t ex, som maximerar priserna vid hög belastning, och skapar vinster som ligger på hög och som ingen säger sig vilja ha. Känns det rätt? En annan sak är våra politiker. Omgivna av länder vars ledare som sags ovan förhandlar, sitter vi med en regering som inte tycks bry sig. Slutligen kan man fråga sig: är det rätt att sälja en vara som är ett medborgerligt behov på börsen med de effekter det visat sig få? Jag vill inte ge klåfingriga aktörer några ideer, men tänk om kranvattnet skulle prissättas på samma sätt? Gör om gör rätt!
Svara//Stefan M
peter sjölin@Mikael Odenberg
28 januari, 2026: 11:47 f mDet är tydligt att moderaterna inte var ett friskt parti 2016. Hur kan man ingå en energiöverenskommelse med MP och C. Två partier som lever i ett parallelt universum. Detta har orsakat oss skattebetalare kostnader för hundratals miljarder. Du själv blev ju en del av vindkraftsindustrin. Vi har facit på den dårskapen nu.
SvaraMikael Odenberg@peter sjölin
29 januari, 2026: 9:30 f mModeraternas motiv för att ingå 2016 års energipolitiska överenskommelse får du fråga de moderata politikerna om. Och jag undanber mig falska påståenden om att jag skulle vara en del av vindkraftsindustrin. Jag har ingenting med den att göra.
Svarapeter sjölin@Mikael Odenberg
29 januari, 2026: 10:16 f mJag rättar mig en aning. Du har suttit i styrelsen för Sustainable Energy Solutions som har nära band till vindkraftsindustrin. Dessutom är du en mycket stor förespråkare för vindkraft.
SvaraMikael Odenberg@peter sjölin
29 januari, 2026: 12:39 e mNär jag var ordförande i Sustainable Energy sysslade bolaget inte med vindkraft, utan med pumpkraft i nedlagda gruvschakt. Och jag förespråkar inte vissa energislag, utan att elproducenterna ska få möta kundernas efterfrågan på en marknad som är så fri som möjligt.
Sluta att diskutera min person och sprida felaktigheter om mig. Diskutera sakfrågan – och i denna tråd handlade den om hur man hanterar asymmetriska nyttoutfall.
Svara