Frågorna hopar sig om regeringens effektpaket

Frågorna hopar sig om regeringens effektpaket

Problemen med akut effektbrist i Stockholm och Malmö har fått sin tillfälliga lösning. Viljan att ge detaljer är dock begränsad hos aktörerna, och frågorna hopar sig. En central sådan är hur ”hopkoket” av åtgärder går ihop med den gällande elmarknadsmodellen.

Höstens debattämne i energibranschen är kedjereaktionen i spåren av den skärpta kraftvärmeskatt som trädde i kraft den 1 augusti. Som berättats tidigare på Second Opinion föranledde den Stockholm Exergi att ta ett snabbt beslut att minimera elproduktionen vid de fossilt eldade anläggningar som träffades av skatten. Resultatet var en produktionskapning 500 GWh per år och en försämring med 320 megawatt av den redan hårt ansträngda effektsituationen i Stockholmsområdet.

Bild: Johan Mörnstam, vd för EON Energidistribution, Energiminister Anders Ygeman och Pågens vd, Anders Carlsson Jerndal vid presskonferensen den 25 oktober 2019. Foto: EON.

I Malmö beslöt Eon att avveckla elproduktionen i det naturgasdrivna Heleneholmsverket. Därmed försvann 130 megawatt eleffekt, närmare 15 procent av södra Skånes effektbehov. Precis som i Stockholm var effektläget redan före det ansträngt, med Pågens oförverkligade byggplaner som ett riksbekant exempel.

Den 25 oktober kom den till synes dramatiska vändningen. Ellevio och Eon utropade vid var sin presskonferens med energiministern Anders Ygeman att problemen hade lösts med regeringens hjälp. Pressmeddelandet från Ellevio gav dock föga vägledning vad gällde detaljerna i avtalet. Lösningen beskrevs vara att ”adressera behovet av investeringar genom att de outnyttjade intäkterna från tidigare år får användas till investeringar framåt”.

Samtidigt skulle Ellevio enligt pressmeddelandet redan under början av 2020 ”genomföra prissänkningar för kunderna”. I TT:s version var Ellevios besked något motstridigt att ”det blir kundkollektivet i slutänden som får vara med och finansiera den ökade kostnaden”.

I Stockholm Exergis pressmeddelande samma dag berättades att bolaget inlett ett samarbete med Ellevio, vilket ”under de kommande tolv åren säkrar tillgången på 320 megawatt förnybar eleffekt i Stockholm”. Hur Stockholm Exergi kan garantera förnybar produktion i ett kraftvärmeverk, samtidigt som det de kommande åren ska totalrenoveras för att ersätta oljan med bioolja, framgår inte.

Eon uttryckte sig mest konkret: ”Skåne får ökad kapacitet tack vare en kombination av att Heleneholmsverket används som kapacitetsreserv, projektet SWITCH bistår med optimering av energianvändningen i näten samt att Svenska kraftnät har tagit fram en temporär lösning som stöttar upp i situationer av akut kapacitetsbrist.”

I Twitter- och andra flöden radades skeptiska frågor upp: Vad hade man egentligen beslutit om? Om man nu hittat lösningar för kapacitetsbristen i Stockholm och Malmö, borde de lösningarna då inte kunna tillämpas också på andra orter? Var det här inte ingrepp i elmarknadsmodellen och ministerstyre?

Gemensamt för aktörerna i Stockholm och Malmö är att de hänvisar till Svenska kraftnät. Ellevio: ”Problemet består i att efterfrågan på eleffekt i Stockholm ökar mer än vad Svenska kraftnät klarar av att leverera.” Eon: ”För att långsiktigt trygga kapaciteten i stamnätet behöver Svenska kraftnät komma i mål med sina investeringar.”

Här ett försök att sammanfatta de två casen, Stockholm och Malmö.

Stockholm
Till att börja med: den lösning som presenterades innebar inte att Stockholm Exergi plötsligt blev fossilfritt. Vid höglast behöver fossileldade anläggningar – i den stora arsenal som bolaget disponerar – tas i bruk. Ännu under 2018 baserades 9-10 procent av Stockholm Exergis energiproduktion på fossila bränslen.

Men framför allt blev den stora frågan hur den planerade renoveringen hos Stockholm Exergi skulle finansieras, totalt i storleksordningen 2 miljarder kronor. Den största kostnaden skulle gälla blocket KVV1 på 250 megawatt för konvertering från olja till bioolja.

För Stockholm Exergi var det viktigt att värmekunderna slapp bära kostnaden för att det finns tillräcklig eleffekt i staden. På Ellevio, nätbolaget i Stockholmsregionen, var man lika ovillig till att låta sina kunder ta en extrakostnad – speciellt mot bakgrund av det hårda politiska spel där bolaget beskyllts för att oskäligt ha höjt sina nätavgifter.

Enligt uppgift blev diskussionsklimatet mellan Stockholm Exergi och Ellevio rejält infekterat, samtidigt som det för alla var uppenbart att en lösning måste hittas. Ingen ville riskera att stå och förklara sig vid en blackout en kall vinterdag i Stockholm. Så var utgångspunkten när Anders Ygeman vid Ellevios presskonferens steg fram som något av en frälsare.

Pengar till Stockholms Exergis renoveringsprogram hade då på ett kreativt sätt hittats i flera källor, även om det inte gick att detektera i pressmeddelandet. Till exempel skulle Ellevio få rätt att ta ”underintäkten” från 2012-2015 in i kommande reglerperioder – alltså den del av intäktsramen för denna period som Ellevio inte redan tagit ut av sina kunder.

Två veckor efter presskonferensen (7 november) dök på regeringens hemsida upp en artikel som preciserade förutsättningarna för denna ordning. Medlen måste användas för investeringar, och företagen måste stå för 25 procent av investeringarna med andra medel.

Regeringen hänvisar här till att elnätsföretagen förklarat ”att de som kollektiv kommer att sänka elnätsavgifterna för en majoritet av kunderna och öka investeringarna i näten”. Det preciseras inte hur utfallet blir för Ellevio. På Second Opinions fråga svarar presschefen Jonatan Björck:

”Vi ser inte att det har någon omedelbar effekt på kundernas kostnader. Vi kommer att sänka priserna under 2020, som ett resultat i vår prisutjämning mellan stad och landsbygd.”

En annan finansieringskälla för Stockholms Exergis renoveringsprogram verkar bli så kallade beredskapsmedel, som uppbärs av Svenska kraftnät, rikets elberedskapsmyndighet.

”Det innebär att vi ska se till att hela den svenska elförsörjningen har beredskap för händelser som krig, terrorhandlingar och jordbävningar. Det handlar om störningar som ligger utanför de enskilda elföretagens eget ansvar”, förklaras på Svenska kraftnäts hemsida.

I intervjuer har Svenska kraftnäts chef för detta, Joakim Evertson, bekräftat att man just nu för en dialog om elberedskapsåtgärder inom Stockholm Exergis verksamhet, även om ett definitivt beslut inte tagits. ”Ett sätt att gå till väga för att öka robustheten i den lokala elproduktionen är att förstärka den så kallade ö-driften”, säger han för fPlus.

”Den överenskomna lösningen innebär att Stockholm Exergi kan genomföra de investeringar som krävs för att 320 megawatt lokal eleffekt kan säkras, vilket är viktigt också från ett beredskapsperspektiv.”, säger Stockholm Exergis presschef Maria Tegin i en kommentar till Second Opinion.

Som en tredje finansieringskälla nämns ersättning via nätkapacitetsreserven. Detta är en nyhet, som enligt Energimarknadsinspektionens författningssamling (utkom från tryck i januari i år) syftar på ”inköpta kapacitetstjänster från elproducenter eller förbrukare som är nödvändiga för driften av nätet och som inte kan tillhandahållas genom ökat abonnemang från överliggande nät”.

Anne Vadasz Nilsson, Energimarknadsinspektionens generaldirektör, beskriver i Montels nyhetsbrev detta som ett förtydligande i samband med den senaste elnätsregleringen: ”Kan man inte abonnera mer effekt från överliggande nät, så räknas detta som en opåverkbar kostnad [för nätbolaget] att tillföra lokal produktion.”

Malmö
Vid Eons presskonferens den 25 oktober meddelades att, som resultat av överenskommelsen, de kända behoven av nyanslutningar i regionen kan slutföras, fram till 2024 då stamnäten till södra Sverige ska vara utbyggda.

Enligt regeringens artikel den 7 november bygger lösningen i Malmö på ”kraftproduktion med biogas i Heleneholmsverket, flexibilitetslösningar och mothandel av el från utlandet”.

Eon Energidistributions vd Johan Mörnstam har i intervjuer uppgett att bolaget fått klartecken från Energimarknadsinspektionen för att via nätkapacitetsreserven i bristsituationer köpa effekt från Heleneholmsverket: ”Det innebär att vi kan betala kostnaden trots skattepålagan.” (Ny teknik) Inofficiellt sägs regeringen kräva att svensk och inte dansk biogas används.

Den nämnda lokala flexibilitetsmarknaden SWITCH, ett projekt inom ramen för EU:s CoordiNET, är sedan den 5 november redan sjösatt. SWITCH omfattar 60 megawatt, de anslutna kunderna kan sänka sin förbrukning när det finns brist i näten eller höja sin elproduktion när det finns behov för det.

Svenska kraftnät beskriver för sin del de planerade åtgärderna för att stärka stamnätet i södra Sverige som realiserbara tidigast 2024. Den 25 oktober meddelades dock att Svenska kraftnät och Eon tillsammans tagit fram ett förslag på tillfällig lösning, där säkerställd driftsäkerhet ska vara på plats i slutet av 2021. Enligt uppgift ingår för Baltic Cable, som förbinder de svenska och tyska elnäten, en så kallad nätvärnslösning, för att bättre kunna hantera överföringsbegränsningar i elnätet.

En uppmärksammad detalj är regeringens besked om mothandel av el från utlandet. I ett regeringsuppdrag till Energimarknadsinspektionen, daterat den 24 oktober, begärs att den utreder i vilken mån åtgärder kan vidtas i kapacitetstilldelningen på utlandsförbindelser. I Sydsvenskan har Anders Ygeman formulerat sig mer direkt:

”Vi kan genom motköp exportera mindre. I år kommer vi att exportera 27 terawattimmar och ganska mycket av det görs från Skåne. Svenska kraftnät kan minska exporten, det har både Tyskland och Norge gjort.”

Reaktionerna på de presenterade lösningarna i Stockholm och Malmö har varit milt sagt blandade. Bland dem Second Opinion lyssnat med har de tekniskt orienterade, ingenjörerna, varit generellt positiva och till exempel kommenterat att det är ”kul” med en energiminister som engagerar sig i detaljerna.

Ekonomer och politiker har varit mer reserverade. Här ett par ledarkommentarer:

”Den enklaste och mest uppenbara åtgärden för att säkra elförsörjningen i Stockholm, och i andra delar av landet, hade varit att dra tillbaka skattehöjningen på kraftvärmen. I stället används beredskapskassan. Men om staten nu är beredd att gå in och säkra viss elproduktion, varför ska det bara gälla Stockholmsregionen?” (Västerviks-Tidningen)

”Ygeman har dragit fram elberedskapskassan för att komma till rätta med problemet i Stockholm. […] Nog för att den hotande effektbristen i Stockholmsområdet är allvarlig, men knappast i nivå med de naturkatastrofer, terrordåd och krig som beredskapskassan finns till för.” (Skaraborgs Allehanda)

Ur twitterflödet och kommentarer till Second Opinion:

”Som jag förstår det finns det nu många regionala nätbolag som funderar på om de får göra samma typ av överenskommelser med produktion som i Stockholm/Skåne. Är det så att marknadsdesignen de facto nu har ändrats, utan någon egentlig diskussion?”

”De här vilda spekulationerna bekräftar behovet av transparens i frågan. Det är trots allt ganska stora ingrepp i marknaden som görs på alla möjliga håll nu.”

Det kan tilläggas att alla frågor kring kraftvärmebeskattningen knappast är besvarade. En välplacerad bedömare menar att ”den höga CO2-skattenivån på kraftvärmeproduktion nu medför att regeringen av allt att döma medvetet bryter mot EU-rätten. Risken är överhängande att de aktuella biooljorna inom kort kommer att tappa sin skattebefrielse helt. Det kan ju knappast kan sägas vara en effektiv omställningspolitik.”

En analytiker menar att det finns konstitutionella frågetecken kring lösningarna:

”Dels ministerns direkta inblandning, dels att det verkar göras en koppling med besluten om överrullning [dvs. mellan reglerperioderna]. För att inte tala om att EU-kommissionen för en tid sen reagerade och ifrågasatte regeringens förhållande till regulatorns frihet vad gäller intäktsramarna.”

 

Second Opinion välkomnar frågor, kompletteringar och kommentarer till artikeln.

 

6 Kommentarer
Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl-Åke Utterström skriver:

    Är det inte bättre att byta Ygeman och få någon med övergripande insikt. Verktyget förnybart är tyvärr ett mycket trubbigt sådant. En kraftig utbyggnad har gett minimal minskning i CO2-utsläpp. Det vi vet från historien är att vatten- och kärnkraft har resulterat i en elmix som till 98 procent är fossilfri.

    Tag lärdom av detta. Haveriet i Fukushima har resulterat i en obehövlig evakuering. De som evakuerades på grund av tsunamin kan inte kärnkraften lastas för. Den strålning Fukushima avger ökar lungcancerrisken med 1 procent jämfört med röknings 1 500 procent. Strålningen är också mindre än den naturliga bakgrundsstrålningen i tättbebyggda områden i Indien. Sluta se spöken i form av kärnkraftens relativa farlighet. Tidigare var man rädd explosionerna i bilmotorn.

  2. Nils Ronquist skriver:

    Tyvärr kan inte regering eller industri tänka om, de är fast beslutna om sitt mantra – FÖRNYBART. Kostnader för förnybart strunt samma det är bara att höja priserna så blir förnybart lönsamt.
    Vindkraftverk kan producera effektivt i 10 – 15 år sedan skall de bytas ut. I det läget är det förvånande att kärnkraft läggs ned. De är redan betalade. Oskarshamns kärnkraft har plastat in ett verk O2 när verket i det närmaste var nyrenoverat 2013. Verkets effekt hade höjts till 1500 MW. Nu står verket inplastat. Med dagens priser skulle verket kunna producera el till Malmö- regionen och effektbristen i regionen skulle vara löst. Men nej, vindkraften skall lösa problemen. Vi skall förlita oss på naturens nyckfullhet dvs vattenkraft, sol och vind!

  3. Bengt Tönsgård skriver:

    Bra artikel som förhoppningsfullt får beslutsfattare att fatta behovet av pålitlig effekt ut till kunderna. Redan utsikterna att kompensera med fossil producerad el avskräcker i dessa tider när klimatproblematiken blir allt tydligare. Dessutom behöver vi en hållbar strategi för framtiden.

  4. mats nilsson skriver:

    Bra artikel. Läskigt att ingen vet Ygemans roll, vad överenskommelserna egentligen innehåller, och om problemet är att SvK inte kan leverera, varför SvK inte är de som handlar upp nätkapacitet?

  5. Johan Montelius skriver:

    Vilken röra. Här har vi de senaste 15 åren spenderat 50 miljarder på att bygga upp helt meningslös vindkraft och samtidigt straffbeskattat alternativen. Vad får vi som tack för det – ett system som håller på att havererar. Skall inte blåögdhet och goda intentioner belönas bättre än så?

    1. Einar Fjellman skriver:

      Bra sammanfattning av Johan Montelius av den energipolitik som i tio år har styrts av energiöverenskommelserna 2009 och 2016. Samtidigt visar röran i Skåne och Stockholm att den politiken har gjort sitt. Att lappa och laga återkommande brister i elförsörjningen blir annars den uppgift som kommer att dominera politiken framöver. Vi är på god väg mot elektrisk utarmning.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet