Det gick alldeles för fort med införandet av kraftvärmeskatterna och det är olyckligt, erkände energiministern Anders Ygeman under Almedalsveckan i somras. Men inget tyder på att den kapacitet som nu tas ut bruk blir ersatt.

Det är fortfarande ett mysterium varför regeringen så snabbt beslutade om den nya skatten på kraftvärme, införd den 1 augusti i år, och i det totalt körde över energibranschen. Med beslutet kan produktionskapacitet på 400-500 megawatt beräknas försvinna. En ny skattechock lär vänta med den avfallsförbränningsskatt som väntas bli specificerad i den kommande budgetpropositionen.

Bild: Energiminister Anders Ygeman och Energiföretagen Sveriges vd Pernilla Winnhed diskuterar kraftvärmen.

Intressanta detaljer framkommer i två brev som i juni tillställdes Anders Ygeman av Stockholm Exergi genom vd:n Anders Egelrud och Stockholms länsstyrelse genom landshövdingen Sven-Erik Österberg.

Egelruds brev är kopplat till ett möte där han träffade Ygeman med effektfrågan som ett centralt tema. Egelrud hänvisar till Energikommissionens analys att energisamhället ”inte bara står inför en energiutmaning utan även en eleffekt- och elnätsutmaning”. Den el som genereras i landets kraftvärmeverk ”är prima och tillförs marknaden när den som bäst behövs, det vill säga under årets kalla dagar.”

Egelrud ger ett direkt citat från Energikommissionens rapport:

”Eftersom fjärrvärmen ofta ersätter elbaserad uppvärmning kan den lindra ansträngda effektsituationer. Vidare kan kraftvärmen bidra med systemtjänster till elsystemet. Den kan också fungera som ett energilager där överskottsel kan lagras i form av värme.”

I Stockholm är den stora frågan att Svenska kraftnät maximalt klarar att tillföra regionnätet 1 525 megawatt från det nationella stamnätet. Detta räcker inte för stadens behov, underskottet är i dagsläget i storleksordningen 320 megawatt. Fram till nu har effektunderskottet täckts lokalt av Stockholm Exergi genom avtal med nätägaren Ellevio enligt ellagens bestämmelser om nätnytta.

Effektunderskottet kommer enligt alla prognoser att öka kraftigt under kommande år, men Svenska kraftnät kan enligt egen bedömning öka sin överliggande nätkapacitet till Stockholm tidigast 2028, kanske först runt 2030-2032. ”Det är inte längre fråga om huruvida lokal eleffektbrist kommer att uppstå, utan om hur stor den blir”, säger Anders Egelrud i brevet.

Inför mötet med Ygeman hade Stockholm Exergi och Ellevio dryftat effektfrågan med företrädare för bland andra Energimarknadsinspektionen, Elberedskapsmyndigheten, Svenska kraftnät, Stockholms stad och Region Stockholm.

Med de aktuella skatteförändringarna åttafaldigades koldioxidskatten, samtidigt som energiskatten trefaldigades, vilket föranlett Stockholm Exergi att minimera el- och värmeproduktionen i de anläggningar som skatten träffar. Med det minskar elproduktionen med betydande 500 GWh el per år, el som i stället måste tillföras från andra källor. Det fördyrar elen och beräknas öka utsläppen med 50 000 ton koldioxid per år, då den ersättande elproduktionen kan förutses ske med sämre klimatprestanda.

Med detta punkterades också Stockholm Exergis planering för att ersätta all fossilt baserad produktion inom några år, nämligen genom nedläggning av kolkraftverket KVV6 (vid Värtaverket), konvertering av oljekraftvärmeverket KVV1 till drift med förnybar bioolja (likaså vid Värtaverket), nedläggning av pelletskraftvärmeverket (i Hässelby) och en omfattande renovering av bolagets två gasturbiner – som kan alstra el men inte värme – G3 (vid Värtaverket) och GF (vid Högdalenverket).

Efter detta renoveringspaket skulle Stockholm Exergi fortsatt kunna tillföra 320 megawatt fram till dess att Svenska kraftnäts ledningsprojekt står klart, enligt Egelrud.

”Det är dock varken ekonomiskt eller legalt försvarbart för Stockholm Exergi att genomföra dessa reinvesteringar på värmekundernas bekostnad. För att det ska vara motiverat att renovera KVV1, G3 och G5 måste dessa anläggningars eleffekt värderas. Uteblir dessa renoveringar, minskar bolagets förmåga att tillföra eleffekt till långt under 50 megawatt redan från och med säsongen 2020/2021, i praktiken till nära noll.”

”Läget nu är akut och för att Stockholm Exergi ska kunna klara sina renoveringsprojekt rent fysiskt måste beslut om dessa fattas i sommar.”

I den nya situationen uppkommer också frågan vem som har ansvaret i effektförsörjningen, det lokala elnätsföretaget eller Svenska kraftnät.  I brevet till Ygeman efterlyser han ett tydliggörande av regeringen om vems ansvaret är.

Han föreslår också att en Effektkommission ska tillsättas ”för långsiktigt säkerställande av landets el- och värmeeffektförsörjning”.

Det nämnda brevet till Ygeman av Stockholms landshövding, Sven-Erik Österberg, tidigare socialdemokratisk minister, lyfter fram att uttagsbehoven vida kommer att överstiga inmatningskapaciteten i elnäten i Stockholm fram till 2028, då Svenska kraftnäts utökade kapacitet, i bästa fall, ska finnas på plats: ”Det innebär att det under de kommande åren blir anslutningsstopp till stamnätet för regionala nätägare.”

Detta samtidigt som en mycket snabb befolkningsutveckling och allt fler elfordon och datorhallar utgör viktiga drivkrafter bakom utvecklingen i länet.

”För att klara det framtida behovet och kunna upprätthålla en effektreserv under de närmaste åren, behöver elproduktionen inom länets gränser öka. Detta blir särskilt viktigt då Värtaverket lägger ned sin kolbaserade drift. Kraftvärme, baserad på biobränsle och återvunna avfallsbränslen, är på lång sikt en nyckel för att öka elproduktionen.”

Avfallsförbränningsskatten och kraftvärmeskatten motverkar en sådan utveckling, skriver Sven-Erik Österberg, framhåller att elförsörjningen i Stockholmsområdet är av nationell betydelse och hemställer om ett särskilt uppdrag till länsstyrelsen med uppdrag att i samråd med berörda aktörer analysera läget och föreslå åtgärder som kan vända utvecklingen.

Vid Energiföretagens seminarium i Almedalen tog Anders Ygeman till sig kritiken.

”Jag ger branschen rätt, vi behöver ge långsiktiga förutsättningar så att de vågar investera i kraftvärme. Det har gått alldeles för fort med införandet av kraftvärmeskatterna och det är olyckligt”, sade han.

Vad gällde ansvaret för lokalt levererad effekt var Ygemans kommentar att frågan borde kunna lösas genom att elnätsföretagen handlar upp effekten.

Energiministern välkomnade, liksom den övriga politikerpanelen vid seminariet – riksdagsledamöterna Lars Hjälmered (M) och Camilla Brodin (KD) samt Stockholms stads klimat- och miljöborgarråd Katarina Luhr (MP) – en sammanställning med tolv åtgärdsförslag, som man från Energiföretagens sida överlämnade med konkreta åtgärder för att stärka kraft- och fjärrvärmen.

Som nämndes står också andra orter i Sverige inför de här frågorna. Värst kanske läget är i Malmö, där 130 megawatt elproduktionskapacitet tagits ur bruk.

****

Kort efter att artikeln skrevs kom besked att energiminister Anders Ygeman meddelat att ”någon typ av mekanism som premierar effekt på den svenska elmarknaden” kan komma att behövas framöver.

”Till exempel Ellevio har konsumenter som vill ha ström, och Stockholm Exergi har möjlighet att producera el. Det är inte orimligt att tänka sig att Stockholm Exergi då på något sätt får betalt från Ellevio för möjligheten att producera den här elen”, sade Ygeman enligt Montels nyhetsbrev.